Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplan - Flygplansfartyg - Flygplansinstrument - Flygplats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Flygplanfartyg—Flygplats
690
Fig. io. Vingprofilens utveckling.
flygning fällas ut vinkelrätt mot luftströmmen
för att reducera dykhastigheten. — Den moderna
dubbelkonvexa vingprofilen utgör en kompromiss
mellan hållfasthetsteknikernas krav på en dylik
med stor tjocklek, för ernående av nödig
motståndskraft, och aerodynamikernas på en tunn
profil med litet motstånd för hastighetsflygning
men samtidigt tillräckligt tjock för att ge hög
bärighet vid låg fart, spec. vid start och landning.
Profiler, avsedda för mycket höga hastigheter (i
närheten av ljudets), ha ej rundade utan något
spetsade framkanter på gr. av luftens
kompres-sibilitet (fig. io).
F:s utrustning innefattar en rikhaltig
uppsättning instrument (och i en del fall
automatisk styrning). Instrumenten äro oumbärliga för
driftsäker flygning. Vidare finnas som
hjälpmedel för navigeringen radioutrustning med
pejl-anordning, ett elektriskt och vanl. också ett
hydrauliskt system, vilka tjäna som kraftkälla
vid manövrering av landställ, klaffar,
propelleromställning m. m., samt anordningar för att
förhindra nedisning av vingar, stabiliserande ytor,
propellrar samt i förgasaren m. m. Militära f.
äro utrustade med beväpning i form av
kulsprutor (fasta el. rörliga), kanoner, bomber el.
torpeder. Spanings-f. ha kamerautrustning,
vilken vid kartläggningsutrustade f. omfattar
seriekameror. Passagerar-f. äro utrustade för
passagerarnas komfort med bekväma ställbara
stolar (ev. sängar) samt värme- och
ventilationsanläggning m. m. och de största
trafikflygplanen även med pentry och salongsavdelning.
— Se även Flygning.
Flygplansfartyg, gemensam benämning på
fartyg, vilkas främsta uppgift är att kunna
om-bordtaga flygplan. Följ, typer finnas:
hangarfartyg, med så stora och fria däck, att
flygplan kunna såväl starta som landa på fartyget,
eskorthangarfartyg
(hjälphangar-f ar tyg), till hangar fartyg ombyggda
handels
fartyg, vilka kommo till användning först under
2 :a världskriget och därvid spelade en
betydelsefull roll vid skyddet av atlantkonvojerna,
flygdepåfartyg (flyg moderfartyg),
avsedda att ersätta flygstation och där
ombordtag-ning och utsättning sker medelst kran,
flygtender, mindre fartyg, utrustat för att kunna
medföra vanl. endast ett flygplan och avsett
huvudsaki. för bärgning av nödlandade flygplan.
Flygplansinstrument indelas i följ,
huvudgrupper: motorinstrument med uppgift att
övervaka motorns belastning, bränsleförsörjning,
smörjningsanläggning samt dess kylning;
flyginstrument med uppgift att övervaka
flygplanets läge och rörelser i luften; n a v i g
e-ringsinstrument med uppgift att
övervaka flygplanets färdväg från en ort till en
annan; övervakningsinstrument med
ändamål att övervaka flygplanets rörliga,
mekaniska element samt dess elektriska, hydrauliska
och pneumatiska system. De flesta f. äro
monterade på vibrationsfritt upphängda paneler
framför föraren el. förarna. På stora flygplan
finnes dessutom ofta separat instrumentpanel för
såväl flygtelegrafisten (navigeringsinstrument)
som färdmekanikern (motorinstrument). I ett
trafikflygplan förekomma 150—200 olika
instrument. En allmän tendens är, att f. i allt större
utsträckning utföras i elektrisk konstruktion. Den
s. k. givaren ger impuls till den på
instrumentpanelen monterade t ä 1 j a r e n
(visarinstrumentet). Överföringen från givaren till
täl-jaren blir, spec. om deras inbördes avstånd är
stort, enklast och mest driftsäker med en
elektrisk ledning. För vissa f. har deras
ursprungliga uppgift att enbart indikera utvidgats, så att
de utgöra reglerande organ i ett system, vilket
möjliggör automatiskt utförande av de
åtgärder, som resp, instruments registrering anger
erforderlig. För flygning utan marksikt är f. en
förutsättning.
Flygplats, land- el. sjöområde, som utnyttjas
för luftfartygs start och landning, samt
omfattande jämväl byggnader och anläggningar. En
komplett f. är utrustad med flygledning,
radio-och väderleksstation, belysningsanordningar för
start och landning i mörker, radiofyrar för
landning utan marksikt, hangarer och verkstäder,
drivmedelsstation m. m. Vid en
trafikflygplats finnas också utrymmen för passagerare
(väntrum, lokal för tull- och passvisitation,
restaurang m. m.) och flygfraktgods samt
expeditioner för flygplatsförvaltning och
flygtrafikbolag (f 1 y g s t a t i o n). — Vid en
landflygplats (aerodrom) utgör f 1 y g f ä 11 et
det område, som utnyttjas för ett luftfartygs
rullning på marken i samband med start och
landning. Flygfält kan antingen utgöras av gräsfält
el. ha hårdgjorda rullningsbanor (betong). För
tyngre flygplan äro permanentbelagda start- och
landningsbanor med förbindelsebanor sinsemellan
och till stationsbyggnaden erforderliga. Dyl.
banor äro också av stor betydelse för f :s
öppethållande för trafik året runt. Gräsfält ha längder,
varierande mellan 500—1,500 m, beroende på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
