Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygödlor - Flygöverdirektör - Flygöverläkare - Flyinge - Flying Scotsman - Flykten - Flyktiga oljor - Flyktighet - Flyktkapitalbyrån - Flymen - Flymossen - Flynn, Errol - Fly River - Flysch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Flygöverdirektör—Flysch
698
Flygödlor, överst
Rhamphorhyn-chus gemmingi. Skelett i litografisk
skiffer från Solnhofen i Bayern.
Undertill Pterodactylus
scolopaci-ceps. Skelett från övre jura i
Bayern.
döda kräldjur,
vilka i likhet
med fåglar och
fladdermöss
ägde verklig
flygförmåga och
under den
meso-zoiska tiden
(särskilt jura
och krita) voro
herrar i luften.
F :s vingar
påminde genom
den nakna
flyghuden närmast
om
fladdermössens men skilde
sig från dessas
genom att blott
stödj as av ett
enda ofantligt
förlängt,
klolöst finger, det
fjärde
(”flygfingret”), som
bildar vingens
framkant.
Femte fingret är
tillbakabildat,
de tre första
äro helt korta
och spensliga
samt klobärande, till läge och uppgift jämförbara
med fladdermössens tumme. Fotterna äro liksom
hos fladdermössen svagare utvecklade, med 4—5
tår. Den kraftiga halsen bar ett fågellikt huvud
med näbblikt utdragna, i regel tandbärande käkar
och stora ögon. Bröstbenet bär liksom hos fåglar
och fladdermöss en kam till fäste för
flygmusklerna. Huden synes ha varit naken, utan fjäll
el. plåtar. Frånsett den jättestora Pteranodon,
växlade f:s storlek mellan en lärkas och en
kråkas. Sannolikt ha f. varit fiskätande, att döma
av deras spetsiga griptänder. F. tillhöra två
väsentligt olika huvudtyper, företrädda av släktena
Rhamphorhynchus och Pterodactylus.
Den förra typen (underordn.
Rhamphorhynchoi-ded) utmärkes av långa, spetsiga vingar, stödda
av ett enormt, till synes oböjligt flygfinger, samt
vidare av en lång, kraftig, föga böjlig svans,
som i spetsen bar ett horisontalt segel av
rom-bisk form. Dessa f. antagas ha företrädesvis
seglat på orörliga vingar, begagnande
svansseg-let som höj droder. — I motsats härtill hade f.
av underordningen Pterodactyloidea av skelettet
att döma relativt kortare vingar, liknande
fladdermössens både till formen och genom att de
kunde vikas ihop till följd av flygfingrets
böjlighet; svansen var kort och utan betydelse för
flykten. F. av denna typ torde både i flykt och
vid vila ha betett sig ung. som fladdermössen.
En i mycket avvikande form av den senare
gruppen är den jättestora Pteranodon ingens (från
Nordamerikas övre krita), som med en vingbredd
av över 8 m utgör alla tiders väldigaste
flygan
de djur. Allra underligast är det stora huvudet,
som framtill är utdraget till en spetsig, tandlös
näbb och baktill till en lång, starkt hoptryckt
nackkam, som måhända under flykten tjänat som
sidoroder. Liksom albatrossen, nutidens största
flygande djur (vingbredd över 4 m), torde även
Pteranodon ha seglat över havet på orörliga
vingar i glidflykt.
Flygöverdirektör, se Flygingenjör.
Flygöverläkare, se Flygläkare.
Flyinge, samhälle i Skåne, se Holmby.
Flyinge, stuteri, f. d. kungsgård i S. Sandby
socken, Malmöhus län. Tillhörde under
medeltiden ärkebiskopsstolen i Lund; ett statsstuteri
upprättades där 1658. F. har sedan dess varit
organiserat dels som hingstdepå, dels som stuteri.
F. n. omfattar inst. dels en hingstdepå med c:a
75 hingstar av företrädesvis hannoveransk
härstamning, dels sedan 1922 ett stuteri på ett
50-tal moderston av samma ras jämte tillhörande
unghästuppfödning. Hingstmaterialet utplaceras
årl. över hela s. Sverige för betjäning av
allmänhetens ston i avsikt att stödja i första hand
remontaveln men även brukshästaveln över huvud.
Flying Scotsman [fläi’iu skå’tsman], se
Expresståg.
Flykten (grek. fly’ktaind), en blåsliknande
bildning på bindhinnan el. hornhinnan vid ett
ögonlidande, som oftast är av skrofulös natur.
Flyktiga oljor, dets. som eteriska oljor
(se d. o.).
Flyktighet, fys., den egenskapen hos en kropp,
att den lätt övergår i gasform.
Flyktkapitalbyrån har hand dels om
återställandet efter 2:a världskriget av från ockuperat
land härrörande egendom, i den mån detta ej
ankommer på Restitutionsnämnden, dels även om den
förvaltning av utländsk egendom, som finnes böra
anordnas enl. lagen den 29/& 1945 om kontroll å
viss utländsk egendom.
Flymen, kapellförsamling, se Augerum.
Flymossen, mosse i Västbo hd i Småland, n.
om Bolmen, c:a 155 m ö. h.; 22,4 km2. F. är
delvis odlad i n. och v.; god bränntorv och
torvströ erhållas ur mossen.
Flynn [flin], E r r o 1, irländsk-amerikansk
filmskådespelare (f. 1909). Efter ett
kringflackande liv upptäcktes han för filmen och kom
till Warner Bros, i Hollywood, där hans
chose-fria spel och präktiga fysik blivit en god
tillgång i en mängd filmer, där han kreerat
romantiska äventyrsroller. G.i) m. den franska
filmskådespelerskan Lili Damita, 2) m. amerik.
filmskådespelerskan Patrice Wymore. F. har bl. a.
skrivit ”Beam ends” (1937) och ”Showdown” (1946;
sv. övers. ”Skeppsbrott”, 1947).
Fly River [fläi’ ri’vä], största floden i
Pa-pua-territoriet, Nya Guinea, upprinner i öns
centrala del och flyter åt s. och s. ö. över ett
för-sumpat slättland till Papuaviken; längd c:a 1,200
km; segelbar mer än 800 km.
Flysch [fli/J, en i Schweiz och Österrike
använd benämning för en i Alperna och Karpaterna
förekommande faciesbildning av översta jura,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
