Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foder - Foderbenmjöl - Foderberedning - Foderbeta - Foderblad - Foderbräken - Fodercellulosa - Foderenhet - Foderfosfat - Foderholk - Foderjäst - Foderkakor - Foderlista - Fodermarsk - Fodermedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Foderbenm j öl—F odermedel
712
Räprotein •/. Rå fett •/. Kvävefria
extraktiv-ämnen •/. Växttråd •/. Aska •/. Vatten •/. Kg till 1 fe. Smältbar
renprotein g per fe.
Jordnötskakor, skalade 49.» 7,» 21,4 5,» 6,8 10,2 0,8 342
„ delvis skalade .. 40,» 8,0 19,5 16,s 6,4 9,8 1,0 334
„ oskalade 31.» 8,8 17,7 26,7 6,4 9,4 1,5 322
Bomullsfrökakor, skalade 43.5 7,7 23,» 10,0 6,4 9,0 319
,, delvis skalade 33.» 6,4 27,4 16,1 6,8 10,0 286
,, oskalade 22,5 4,8 32,7 23,5 5,5 11,0 232
Sesamkakor 39,2 10,5 22,1 5,7 II,s 11,1 0,8 287
Sojakakor 44,» 5,7 26,7 5,4 5,8 12,4 0,8 312
Sojamjöl 45,» 1,9 27,« 5,4 6,8 13,8 0,85 349
Solroskakor, skalade 39,» 9,» 20,ø 15,• 6,4 8,s 0.» 310
,, delvis skalade .... 29,8 8,8 22,8 24,8 5,» 8,. 1,0 267
,, oskalade 21,7 9,» 22,4 32,5 4,« 9,i 1,8 229
j Solrosfrömjöl, skalat 42,4 1,0 22,7 16,8 7,1 10,0 1,0 389
1 Rapskakor 31,4 10,1 28,4 11,4 7,» 11,1 0,95 218
Hampfrökakor 33,» 8,s 13,5 27,» 8,5 9,0 1,1 307
Linfrökakor 3i,» 7,1 34,8 8,1 5,8 12,4 0,9 233
Kokoskakor 7,4 42,9 11,4 6,9 10,8 0,0
Babassukakor 6,1 40,4 13,0 6,8 10,0 0,9 1,0 176
Palmkakor 17,7 6.» 45,s 13,5 4,8 12,1 128
Palmkärnsmjöl 18,7 1,4 39,1 25,4 4,8 10,9 1,0 154
kakor), fiskkonserveringsfabriker (fiskmjöl),
mejerier (skummjölk, vassle), slakterier
(köttmjöl), bagerier el. kök. — 3) Byggn.-tekn., a)
dets. som panel, vanl. då av trä; b) i sms.
dörrfoder och fönsterfoder de
täck-fa räder, som skyla skarven mellan karm och
vägg.
Foderbenmjöl, se Mineralfoder.
Foderberedning nyttjas i vissa fall för att
underlätta fodrets tuggning och höja dess
smaklighet. Stråfoder, särskilt halm, skäres till
hackelse och rotfrukter till skivor. Grönfoder,
bet-snitsel och rotfruktsblast hopläggas färska till
jäsning, varigenom de bevaras från
förskäm-ning och beredas till pressfoder (ensilage) el.
surfoder. Potatis kokas för utfodring särskilt åt
svin och hästar. F. sker även fabriksmässigt,
bl. a. genom iordningsställande av biandfoder.
Foderbeta, se Beta.
Foderblad, de yttre, vanl. gröna och med
bred bas fästa hyllebladen i en blomma med
dubbelt hylle.
Foderbräken, se Struthiopteris.
Fodercellulosa, fodermedel, som under 2:a
världskriget framställdes vid
pappersmassefabri-kerna, av sulfit- el. sulfatcellulosa. F., som
tillhandahölls i en grynartad konsistens, innehåller
endast kolhydrater, under det att äggviteämnen,
fett, mineralämnen och vitaminer helt saknas.
För att få ett allsidigt foder blandades f. vanl.
med sojamjöl, melass, mineralämnen m. m.
Foderenhet, se Fodermedel.
Foderfosfat, se Mineralfoder.
Foderholk, stundom förekommande benämning
på ytterfodret hos fam. kattostväxter.
Foder jäst, fodermedel, som erhålles vid
bryggerier och sulfitspritfabriker genom torkning av
jästen.
Foderkakor, fodermedel, som bakats el.
pressats till kakor. Dessa bestå av ett el. flera
fodermedel, ss. säd, frön, mjöl, kli, potatis,
skummjölk, ostämne, blod och växtdelar. Störst
användning ha de foderkakor, vilka erhållas som
biprodukt inom oljeindustrien och vanl. kallas
oi j ekako r. Under benämningen olj ekakor
gå dels de vid pressningen bildade kakorna, dels
mjöl, som framställts av dessa el. av frön. I
ovanstående tab., som utarbetats av
Forsögs-laboratoriet i Köpenhamn, finnas uppgifter om
våra vanligaste olj ekakors kemiska
sammansättning och fodervärde.
Olj ekakornas fodervärde är i hög grad
beroende av deras protein- och fetthalt samt
skalkvantitet. Temp. vid pressningen inverkar även.
Solros-, jordnöts- och bomullsfrön böra skalas,
innan pressning el. extrahering äger rum.
Kall-pressade kakor anses vara mera lättsmälta och
aptitliga för djuren än varmpressade. Till
komplettering av hemmaodlat foder passa särsk. de
äggviterika jordnöts-, soja-, bomullsfrö- och
solroskakorna.
Foderlista, förteckning på de fodermängder
varje djur dagligen bör erhålla.
Fodermarsk, person, som i större stall har
tillsyn över hästarnas utfodring och skötsel. På
1400- och 1500-talen en hög hovämbetsman.
Fodermedel, gemensam benämning på olika
slags kreatursfoder. De indelas vanl. i
kraftfoder, saftfoder, stråfoder och mineralfoder,
vartill komma en del f. av animaliskt ursprung.
Med kraftfoder menas koncentrerade och
oftast mycket lättsmälta f., ss. spannmål, frön,
kvarnavfall, maltgroddar, melassfoder och
olje-kakor. Till saftfoder räknas grönfoder,
bete, pressfoder, rotfrukter, potatis samt en del
fabriksavfall, ss. betmassa, melass, pulpa, drank
och drav. Stråfodret utgöres av hö, halm
och agnar. Mineralfodret avser att fylla
djurens behov av mineralämnen. Bland dessa
kunna nämnas koksalt, foderfosfat, slammad
krita, kalkstensmj öl och j odkalium. A n i m
a-liska f. äro mjölk och mejeriavfall, kött-,
fisk-, sill- och blodmjöl. Som s. k.
ersättnings- el. n ö d f o d e r ifrågakomma vass,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
