Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fokker, Gerard - Fokus - fol. - Folcke, Nils-Magnus - Folda (Nord-Tröndelag) - Folda (Nordland) - Folder, vikblad - Fole - Folengo, Teofilo - Folgefonnen - Folia - Foliant - Folie - Folie d’Espagne - Foliera - Foliering - Folies-Bergère - Foligno - Folin, Otto - Folinsyra, pteroylglutaminsyra - Folio - Folium - Folkare - Folkbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
F okker—F olkbad
724
Fokker [få’k-], Antoni Herman Gerard,
holländsk flygplanskonstruktör (1890—1939),
an-lade 1913 en flygplansfabrik i Schwerin och
förestod under 1 :a världskriget
Flugzeug-Waffenfa-brik Reinickendorf. F :s konstruktioner av
krigsmaskiner användes i stor utsträckning av
tyskarna under kriget och bidrogo i hög grad till deras
framgångar i luften. 1919 anlade F. en
flygplansfabrik i Amsterdam, N. V. Nederlandsche
Vligtuigenfabriek, och sedermera dotterfabriker i
ett flertal länder. Inom lufttrafiken användas F :s
konstruktioner i stor utsträckning.
Fökus (lat. fo’cus), se Lins.
fol., förk. för folio.
Folcke, Nils-Magnus, författare (f. 1891
19/8), student i Uppsala 1912, e. o.
kammarskrivare i Generaltullstyrelsen 1915—22. F.
debuterade 1913 med diktsaml. ”Timmertallar och
torrfuror”, där han gav bilder av norrländsk natur.
Han gjorde sig sedan känd för dikter om
Uppsala, studentglädjen, kvinnan och våren
(”Upsala-vår”, 1916, ”Den förlorade sonen”, 1920,
”Stock-holmsår”, 1928). F. har vidare utg. diktsaml.
”En far till sin son” (1939) och ”Albert och
staden” (1944). ”Visor om våren och kärleken”
(1947) är ett urval av F:s lyrik med efterskrift
av förf. F. har också skrivit romaner
(”Arkitekt Cergius”, 1927, ”Den gråa floden”, 1928,
”Gartel kommer hem”, 1933) och skådespel
(”Makt”, 1938, ”Tjuven”, 1942, ”Uppgörelser”,
1945).
Folda, det öppna kustvattnet s. om ögruppen
Vikna i Nord-Tröndelag fylke, Norge;
fortsättes mot n. ö. av en bred fjord med samma namn.
Från fjordens inre del går mot ö. en smal,
båg-formigt böjd fjord, Indre Folda.
Folda, fjord i Nordland fylke. F., som är en
av Vestfjordens sidoarmar, är Norges mest
förgrenade fjord.
Folder [eng. utt. fåu’lda, sv. utt. få’l-],
vikblad, beteckning för ohäftade reklamtrycksaker,
som falsats i två el. flera veck. F. kan ha flera
variationer.
Fole, socken i Bro ting i Gotlands n. härad,
15 km ö. om Visby; 28,22 km2, 423 inv. (1951).
Omfattar skogbevuxna grus- och kalkstensmarker
kring den odlade centrala bygden (moränmärgel).
993 har åker. Kyrkans torn, från 11 oo-talets slut,
kvarstår från en äldre anläggning. Nuv. kor och
långhus, från olika perioder under 1200-talet,
invigdes 1280. Ingår i Västkinde, Bro, F. och
Lokrume pastorat i Visby stift, Norra
kontraktet; tillhör storkommunen Tingstäde.
Folengo [fålä^gå], T e o f i 1 o, italiensk skald
(1492—1544). Genom sitt satiriska epos på
hexameter ”Macaronea” el. ”Baldus” (1517, i 17
böcker; i följ, uppl., 1521, ökade till 25),
offentliggjort under pseud. Merlinus Cocajus,
blev F. främste representanten för den s. k.
ma-karoniska poesien, d. v. s. en diktning, avfattad
på en blandning av latin och italienska. Som
skald visar F. en utomordentlig
uppfinningsrikedom och en flödande fantasi.
Fo’lgefonnen, glaciär i s. v. Norge, s. om
Hardanger fjord, på halvön mellan
huvudfjor
den och Sörfjorden. F. delas genom djupa
fjälldalar i tre partier, det största och bredaste i s.;
här når glaciären 1,653 m ö. h. F. är i storlek
Norges tredje glaciär (omkr. 280 km2).
Fo’lia, lat., plur. av folium (se d. o.).
Folia’nt (se Folio), bok i folioformat.
Fölie, metallfolie. Se Bladmetall.
Folie d’Espagne [fåli’ däspa’nj], fr. (”spanskt
tokeri”), gammal spansk solodans, i 3/4 takt, av
gravitetisk karaktär.
Folièra. 1) Numrera sidorna i en
räkenskaps-bok så, att varje uppslags båda sidor erhålla
samma nummer. — 2) Belägga med folie (se Foliering).
Folièring, beläggning av baksidan på
spegelglas med ett tunt överdrag av något blankt,
ogenomskinligt ämne, varigenom fullständig
reflektion fås. Tidigare brukades som överdrag
tennamalgam; numera nyttjas vanl. på våta vägen
utfällt silver, som efter intorkning fernissas på
baksidan.
Folies-Bergère [fåli’ bär?ä’r], berömt
varie-téetablissemang vid rue Richer i Paris, öppnat
1869.
Foligno [fåli’njå], stad i mellersta Italien,
prov. Perugia (Umbrien); 11,000 inv.
Biskopssäte med vacker katedral från 1130-talet. F.
skadades svårt under 2:a världskriget.
F olin, Otto, svensk-amerikansk biokemist
(1867—1934), fil. dr i Chicago 1896, bitr. prof,
i biokemi vid Harvard Medical School 1907, prof,
där sedan 1909; med. hedersdr i Lund 1918. F.
har särsk. varit verksam på den kemiska
analysens område, varvid han skapat ett flertal
metoder för bestämning av blodets och urinens
sammansättning, vilka visat sig vara värdefulla för
kliniskt bruk.
F olinsyra, pteroylglutaminsyra, ett
från början ur bl. a. spenatblad, sedan 1946 även
syntetiskt framställt ämne, tillhörande vitamin
B-gruppen. F. har visat sig vara av betydelse för
blodbildningen och användes i form av tabletter vid
vissa former av anemi, särsk. perniciös anemi.
Fo’lio, förk. fol. (eg. ablativ av lat. folium,
blad), bokformat, som uppkommer genom att
varje pappersark vikes (falsas) blott en gång
(i två blad el. fyra sidor). Även uppslag i
rä-kenskapsbok; därpå angivet nummer.
Fo’lium, lat., blad; drog, som utgöres av
torkade blad. I Sv. farmakopén nämnas flera
bladdroger, t. ex. folium belladonnae, f. digitalis.
Folkare, härad i Kopparbergs län, omfattar
sydöstligaste Dalarne med socknarna By,
Folkär-na och Grytnäs samt Krylbo köping; 601,00 km2,
16,315 inv. (1951). Tills, m. Avesta stad
bildar F. ett tingslag (tingsställe Krylbo) i
Hede-mora domsaga; tillhör Avesta fögderi och
Hede-mora kontrakt i Västerås stift.
Folkbad, allmänna badinrättningar. Bruket av
bad stod högt hos antikens greker och romare.
Under medeltiden urartade f. i de flesta av
Europas länder, och först i mitten av förra årh.
började insikten om att ”bad är hälsa” åter komma
till heders. — Badfrekvensen är ännu likväl i
Sverige förvånansvärt låg. Medeltalet för
antalet bad per inv. och år för städernas och
köping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
