Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbibliotek - Folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
F olkbildningsarbete
728
Uppsala stadsbibliotek. Plan av våningen i tr. Se
vidare bilder vid Bibliotek.
ofta moderniserats. Vad utlåningslitteraturen
angår, märkes bl. a., att man flerstädes börjat i
ökad utsträckning anskaffa utländsk litteratur.
Musikalier ha anskaffats till de större stadsbibl.
Det främsta av f. är Stockholms
stadsbibl. Dettas huvudbyggnad, uppförd efter
ritningar av Gunnar Asplund, öppnades för
allmänheten 1928. Byggnaden inrymmer en
utlånings-hall med utrymme (inkl, gallerierna) för c :a
40,000 bd, 5 läsesalar med sammanlagt c :a 280
sittplatser och hyllutrymme för c:a 50,000 bd,
ett tidskriftsrum med 800 olika tidskr., en
ung-domsavd. (omfattande läsrum, studierum,
bilder-boksrum och sagorum och försett med ett
bokbestånd av c:a 20,000 bd), arbetsrum,
studiecirkelrum, magasin etc. Huvudbibliotekets totala
bokbestånd omfattar 250,000 bd. Filialernas
antal är 28. 17 ungdomsavd. äro inrymda i
folkskolor och ha sin verksamhet samordnad med
resp, skolbibl. Stockholms stadsbibl. sköter
bokinköp etc. för folkskolebibl. Hela bokbeståndet
vid stadsbibl. uppgår till 700,000 bd. 1947
utlånades 2,265,000 vol. Av utlåningen till vuxna
var 37,3 «/o facklitteratur och 7,9 °/o utländsk
skönlitteratur. Den heltidsanställda bibi.- och
kontorspersonalen omfattar ung. 150 personer. —
Dicksonska f. ingår som huvudbibi, i
Göteborgs stads f. och har 6 filialer. Sammanlagda
bokbeståndet uppgår till c:a 200,000 bd och den
årliga utlåningen till 725,000 lån. — Malmö
stadsbibl. erhöll 1946 ändamålsenliga lokaler
genom en omfattande om- och tillbyggnad av Malmö
museums gamla byggnad. Bibi, har 6 filialer,
c :a 250,000 bd och en utlåning av c :a 650,000
lån årl. — Bland de största stadsbibl. är
Norrköpings stadsbibl. med 4 filialer, ett
bokbestånd av c :a 185,000 bd och en årlig utlåning
av c :a 200,000 lån.
Omkr. Vö av landets alla invånare äro
låntagare i hithörande bibi., och var och en lånar i
medeltal hem 13 bd årl. Genomsnittssiffran för
varje inv. blir alltså 3,25 lån per år. Den årliga
sammanlagda utlåningen vid folk-, skol-,
sjukhus- och truppförbandsbibl. uppgår till c:a 22
mill. lån. — Litt.: J. Aarsbo & F. Hjelmqvist,
”F. och deras historia” (i ”Bibliotekshandbok”,
utg. av S. E. Bring, 2, 1931) ; K. Tynell, ”F. i
Sverige” (1931)-
Folkbildningsarbete, i mera inskränkt
bemärkelse, betecknar sådana åtgärder vid sidan av det
egentliga undervisningsväsendet, vilka åsyfta att
höja de vuxnas bildningsgrad.
Äldst av de olika grenarna av det svenska f.
äro folkbiblioteken. Vid sidan av dessa
äro de viktigaste grenarna av f. populära
vetenskapliga föreläsningar och
studiecirklar. Sedan mitten av 1920-talet
har radion kommit att i olika avseenden
intaga en alltmer betydelsefull plats inom f.
De första försöken — bortsett från de äldsta
folkbibi. — att få till stånd ett svenskt
bildnings-arbete för vuxna åsyftade att komma till rätta
med de kulturella problem, som uppkommo i
städerna i samband med nedbrytandet av det
gamla näringssystemet med dess skråmässigt
organiserade hantverk. Ett försök i denna
riktning var den i Stockholm 1845 efter engelsk
förebild stiftade s. k. bildningscirkeln,
vilken under den närmaste tiden därefter följdes
av liknande sammanslutningar i andra städer.
Rörelsen saknade emellertid ledning och rann
snart ut i sanden. De uppgifter bildningscirklarna
förelagt sig upptogos av de
arbetarföreningar, som från omkr. 1850 kommo till
stånd. De verkade genom startande av bibi.,
anordnande av föreläsningar m. m. Som en direkt
fortsättning av dessa äldre liberala
arbetarföreningars verksamhet kan man i viss mån
uppfatta de första egentliga populärvetenskapliga
föreläsningsanstalterna, de s. k.
arbetarinstituten.
Emellertid var det framför allt den politiska
demokratiseringen av det svenska samhället,
vilken kom att ge upphov till det moderna
svenska f. För att de nya samhällsklasser, som
kommo att spela en mer el. mindre dominerande
roll, skulle kunna fylla sina uppgifter i stat och
kommun, behövde de, menade man, ökade
kunskaper. 1868 grundades de första svenska
folk-högsk. Att söka neutralisera demokratiens faror
och att möjliggöra ”arbetarnas deltagande i vår
tids kultur” var A. Nyströms program, då han
1880 startade Stockholms arbetarinst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
