Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkestad, Bernhard - Folkestone - Folket (tidning) - Folket, Livförsäkringsanstalten - Folket i Bild (FIB) - Folketinget - Folkets Dagblad - Folkets hus - Folkets palats - Folkets park - Folkets Röst - Folkets Tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Folkestone—Folkets Tidning
740
stilleben förekomma särsk. ofta i F :s produktion,
vilken dessutom visar interiörer (”Paa
mörke-loftet”, 1905, Nationalgalleriet, Oslo) och porträtt
(Anna Norrie).
Folkestone [fåu’kstan], stad i eng. grevsk.
Kent, vid Pas de Calais; 39,000 inv. Stort
havsbad; överfartsort till Frankrike (Boulogne). Vid
tyska bombräder 1940—41 förstördes el.
skadades c :a 7,000 byggnader.
Folket, socialdemokratisk aftontidning i
Eskilstuna. Började utges 1906 med Fredrik Ström
som huvudredaktör. Senare huvudredaktörer ha
varit A. Kämpe (1908—10), C. E. Svensson
(1910—17), Conrad Jonsson (1917—43) och
Os-sian A. Sehlstedt (från 1943).
F olket, Livförsäkringsanstalten
F., se d. o.
Folket i Bild, förk. FIB, veckotidning,
grundad i Stockholm 1934 av ledande personer inom
olika folkrörelser och utg. i samarbete med
Esselte ab. Som utg. inträdde 1935 ab. FIB. 1948
övertogos F. och den förlagsrörelse, som ab. FIB
bedrivit, av Tidens förlag. Chefred, är sedan
1946 Ivar öhman. Ab. FIB har bedrivit
förlagsrörelse och har genom olika billighetsserier
(”FIB :s folkböcker”, ”FIB :s världsbibliotek”)
bidragit till att ge stor spridning åt värdefull
skönlitteratur.
Folketinget, den direkt folkvalda kammaren
i Danmarks riksdag.
Folkets Dagblad, morgontidning, utg. i
Stockholm 1916—40, 1942—45. F. grundades 1916
under namnet Politiken som organ för den
radikala oppositionen inom socialdemokratiska
partiet med Ture Nerman som red. När denna
opposition 13/s 1917 bildade Sveriges
socialdemokratiska vänsterparti, blev tidn., vars namn i nov.
s. å. ändrades till Folkets Dagblad
Politiken, dess officiella huvudorgan. Vid
partiets sprängning i mars 1921, varvid
majoriteten bildade Sveriges kommunistiska parti, sektion
av den kommunistiska internationalen, blev tidn.
organ för det nya partiet. Detta uppdelades
emellertid i juli 1924 i en moskvatrogen och en
moskvafientlig riktning, varvid tidn. till en
början företrädde den senare men snart kom i de
moskvatrognas händer. I okt. 1929 medförde
frågan om förhållandet till Moskva åter en
sprängning av det kommunistiska partiet, varvid de av
Moskva oberoende behöllo tidn. som sitt
språkrör. Dess namn ändrades fr. o. m. 1930 till F.
Nerman hade 1918 efterträtts som red. av
Fredrik Ström, i sin tur 1919 efterträdd av Z.
Höglund, som 1924 efterföljdes av Karl Kilbom.
1936 övertogs F. av Nils Flyg, ledare för det
1934 bildade Socialistiska partiet, som från 1941
började följa klart nationalsocialistiska signaler.
Tidn. nedlades 1940 men uppstod 1942 som
nationalsocialistiskt kamporgan. Efter Flygs död
1943 leddes F. till nedläggandet 1945 av ordf,
i Svenska socialistiska partiet Arvid Olsson.
Folkets hus, fastigheter, vilka anskaffats för
att bereda arbetarorganisationer samlings- och
expeditionslokaler. Malmö fick Sveriges första
F., invigt 1893, och ’på många platser i
landet bildades på 1890-talet ekonomiska
föreningar för samma ändamål. Stockholms F.
blev färdigt 1901. F. förvaltas av lokala
Folkets husföreningar, aktiebolag el.
ekonomiska föreningar u. p. a., i vilka
fackföreningar o. a. arbetarorganisationer äga de
flesta andelarna. För att möjliggöra byggande
av F. även för ekonomiskt svagare
arbetarsammanslutningar beslöt Landsorganisationen, att
fr. o. m. 1907 varje fackföreningsmedl. skulle
betala en kontingent av 2 öre per mån. till en
fond, dät Folkets husföreningarna skulle kunna
upptaga byggnadslån. Sedan 1922 inbetalas icke
längre dessa avgifter. Fonden, som 1929 fick ett
anslag på 50,000 kr ur storstrejksfonden, uppgick
1947 till 2,951,933 kr, och lån voro placerade i
125 F. i olika delar av landet. —• Numera lämna
kommunerna bidrag i olika former till F., och
sedan 1940 finnas även möjligheter att erhålla
förmånliga lån från staten genom Statens nämnd
för samlingslokaler. — Förutom mötes- och
expeditionslokaler innehöllo F. från början ofta
även lokaler för ortens socialdemokratiska tidn.
Teaterverksamhet bedrevs också tidigt inom F.,
t. ex. i Stockholm. F. tjäna i stor utsträckning
även uppgiften att vara allmänna teater lokaler,
samlingsställen för statsunderstödd
föreläsnings-verksamhet, för ungdomens fritidssysselsättning
o. s. v. I åtskilliga F. drives numera också
biografrörelse.
1933 bildades Folkets husföreningarnas
centralorganisation med säte i Stockholm. Den
om-bildades 1943 till Folkets
husföreningarnas riksorganisation, FHR, till
vilken f. n. c:a 860 av Sveriges nära 1,000 F. äro
anslutna.
Folkets palats i London, se People’s Palace.
Folkets park, benämning på folkparker, i
regel anlagda och ägda av
arbetarsammanslutningar. Initiativet till folkparksrörelsen togs i
Malmö 1891. Även en del övriga F. i Skåne äro
från ett tidigt datum. Sålunda är Lunds F.
anlagd 1895 och Ystads 1897. Den äldsta F. i
Mellansverige är Eskilstuna F., som anlades 1898.
Folkparksrörelsen har numera betydande
dimensioner. Störst är Malmö F. För de flesta
av-landets F. utgör teaterverksamheten den
viktigaste delen av rörelsen. För att organisera denna
och i övrigt tillvarataga F :s intressen har
skapats ett gemensamt organ, Folkets
parkers centralorganisation (FPC),
tidigare med säte i Eskilstuna, sedan 1930 i
Stockholm. Centralorganisationen bildades 1905 och
omfattar numera omkr. 210 F. 16—20
teatersällskap, därav 5—6 lyriska, besöka varje
sommar F.
Folkets Röst, stockholmstidn., som utgavs
1849—61 av hovrättsnotarien Franz Sjöberg.
Bland medarbetarna voro M. J. Crusenstolpe och
J. G. Wahlblom (tecknare och träsnidare). F.
var socialistisk och antisemitisk, förföljde C. J.
L. Almquist och Aftonbladet, frossade i polismål
och skandaler och anslog en pöbelaktig ton.
Folkets Tidning, radikal tidning, uppsatt 1857
i Lund av Chr. Bülow; övertogs 1891 av hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
