Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkhögskolor - Sverige - Norge - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Folkhögskolor
746
styrelserna kunna till nämnda befattningar ej anta
andra än sådana, som överstyrelsen förklarat
lämpliga. I samband med höjning av
statsbidraget samt bestämmelser om lärarpersonalens
avlöning, varom beslut fattades vid riksdagen 1919,
utfärdades en stadga för f., vilken i allt
väsentligt utgjorde en sammanfattning av vid dessa
skolor utbildad tradition. Som obligatoriska
undervisningsämnen anges modersmålet och dess
litteratur, historia, samhällskunskap, geografi,
matematik, naturkunnighet med hälsolära samt
sång och gymnastik el. idrottsövningar. Utom
dessa ämnen förekomma allmänt bokföring och
linearritning för manliga elever samt slöjd och
hushållsgöromål för kvinnliga. Enstaka skolor ha
även någon undervisning i lantbruksämnen.
Stadgan lämnar inga föreskrifter ang. lärokurser och
undervisningsmetoder. I sistn. avseende använder
man vid den svenska f. alltjämt det muntliga
föredraget, dock i mindre utsträckning än i den
danska; man har från början lagt en viss vikt
vid inhämtande av kunskaper och fordrat eget
arbete av eleverna. Det sistn. äger numera ofta
rum i form av studiecirklar el. genom
labora-tioner o. dyl. De flesta f. ha även i sin
undervisning organiskt infogat bibliotek. I allm. har
man det så ordnat, att eleverna kunna bo och
inta sina måltider på skolan. — Flertalet f. ha
arbetsåret uppdelat i en huvudkurs (vinterkurs)
på 21—24 veckor samt en kvinnlig sommarkurs
på 13—16 veckor. Ett mindretal skolor ha
endast huvudkurs. Vinterkursen var från början
avsedd för endast manliga elever, men numera
äga vid nästan alla skolor även kvinnliga
tillträde till densamma. Vid de flesta f. har
inrättats en andra årskurs, som meddelar
fördjupad undervisning inom vissa av första
årskursens läroämnen samt för dem, som så önska, i
något främmande språk. Sedan 1946 beviljas
statsbidrag även för fortsättningskurser om 4
—12 läsveckor, vid vilka undervisningen samlas
kring en mindre grupp av läroämnen. — Kortare
utbildningskurser av olika slag förekomma i stor
utsträckning vid sidan av de ordinarie. Genom
samarbete med Arbetarnas bildningsförbund
anordnas vid många skolor s. k. semesterkurser på
en vecka för industriarbetare. — De till f.
knutna elevförbunden ha blivit ett
betydelsefullt medel för bibehållande av kontakten mellan
skolorna och de forna eleverna. Länge var det
så gott som uteslutande ungdom från
bondehemmen, som sökte sig dit. Med den av K. E.
Forslund 1906 upprättade f. i Brunnsvik kom en
speciell arbetarfolkhögskola till stånd, och
intresset för f. bland industriarbetarungdomen har
sedan föranlett tillkomsten av flera särskilda
arbetarfolkhögskolor (bl. a. Birkagården i
Stockholm genom N. Beskow och V i s k a d
a-lens f. i Seglora). Men därjämte har denna
ungdom i viss utsträckning börjat söka sig även
till andra f. Särskilda kretsar ha inrättat f. med
mera egenartad prägel. Det finns sålunda några
kyrkliga f. (t. ex. den av M. Björkquist
inrättade i Sigtun a), flera frireligiösa f., en
nyk-terhetsfolkets f. (V e n d e 1 s b e r g), en skola
med anslutning till kooperationen
(Jakobsberg) och en gymnastikfolkhögskola (L i
11-sved). Bland de senast tillkomna märkas
samer-nas f. i Jokkmokk samt en nordisk f. i
K u n g ä 1 v. — Elevantalet vid f. har i allm.
varit i jämn stegring. Läsåret 1947/48 uppgick
det till 7,449. ökningen har varit starkast i
fråga om kvinnliga elever. I nämnda antal
utgjorde dessa 4,947. Ett stort antal
inträdessö-kande ha måst avvisas på gr. av bristande
utrymme.
Statens understöd till f. utgår i form av
ett ord. förslagsanslag till sklornas drift samt till
ålderstillägg m. m. för rektor och lärare, vartill
kommit särskilt kristidstillägg och bidrag till
provisorisk avlöningsförbättring för lärarna.
Under 1947/48 utgingo för dessa ändamål 2,592,500
kr. Härtill kommer statsbidrag för stipendier åt
elever, för vilket ändamål under samma tid
åt-gingo 1,909,000 kr. De särskilda stipendierna utgå,
alltefter de sökandes styrkta behov, med ett
högsta belopp av 90 kr per läsmån. Antalet
sti-pendiesökande uppgår till inemot 2/s av hela
elevantalet. — Utom från staten åtnjuta f.
betydande bidrag från landstingen.
Anslagssumman från detta håll uppgår till ung. samma
belopp som det ord. statsbidraget.
Till Norge kom f. i oförvanskad grundtvigsk
gestalt, då 1864 de båda teol. kand. H. Anker
och O. Arvesen upprättade den första f. på
Sa-gatun vid Hamar. Några år senare öppnade
Christopher Bruun Vonheims f. i Gausdal.
Bland norska f.-män må i övrigt nämnas den
bekante politikern Viggo Ullman (i Seljord); en
av f :s främsta talesmän var också Björnstjerne
Björnson, som på 1870-talet var starkt påverkad
av grundtvigianismen. F. i Norge stötte dock
på kraftigt motstånd från den på 1870-talet
härskande högern. Ett försök att kväva f. gjordes
i och med stortingets beslut 1875 om anslag till
en ny sorts ungdomsskolor, amtsskolor, nu
kallade fylkesskolor, i vilka undervisningen skulle
bedrivas på vedertaget skolmaner. 1877
lyckades f. väl erhålla ett mindre statsbidrag, men
detta gjordes beroende av bidrag från am tet.
Från 1900 ha f. likväl gått framåt, fastän de
haft att utstå konkurrens ej blott med
fylkes-skolorna utan även med de av pietistiska kretsar
upprättade och starkt besökta ”kristliga”
ungdomskolorna. Norge har f. n. 30 f., 25 kristliga
ungdomsskolor och 31 fylkesskolor. Elevantalet i
de egentliga f., vilka äro samskolor och i regel
endast ha en vinterkurs, var 1948 1,470, i samtliga
nämnda slag av skolor 4,818. Statsbidraget är
ganska betydande, men skolorna stå under något
strängare kontroll än i Sverige.
I Finland framkom tanken på inrättande av
f. på 1880-talet inom folkbildningsintresserade
studentkretsar. Den första f. öppnades i Borgå
inom svenskspråkig bygd 1889. Under 2 :a
världskriget måste en stor del av f. inställa el.
inskränka sin verksamhet. Efter kriget har dock
verksamheten återupptagits med förnyad kraft,
fastän statens understöd icke kunnat hållas i nivå
med det allmänna prisläget. Tillströmningen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
