Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkpartiet - Folkpartiet, Svenska - Folkpartiets kvinnoförbund - Folkpartiets riksdagsgrupp - Folkpartiets ungdomsförbund - Folkpensionering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
F olkpartiet—F olkpensionering
754
na M. Höjer och F. Berg samt A. Hahn från
Örebro.
2) Riksparti, grundat 1934, i vilket de sedan
1923 skilda liberala och frisinnade partierna
återförenades. — Den svenska liberalismens första
politiska riksorganisation, Frisinnade
landsför-eningen, som bildades 1902, sprängdes 1923. Den
utbrutna minoriteten bildade en egen organisation
med namnet Sveriges liberala parti. Den formella
anledningen till sprängningen var
meningsskiljaktigheter om förbudskravet. Sedan detta spörsmål
efter hand förlorat i aktualitet och det
frisinnade partiet skakats av en svår kris i samband med
partiledarens, C. G. Ekmans, fall, upptogos 1934
förhandlingar om partiernas återförening. Denna
kom till stånd vid ett möte i Stockholm 5/s s. å.,
då F. konstituerades. Det vid partiets bildande
antagna programmet upptog värnandet av den
folkliga självstyrelsen som en huvuduppgift. F.
förklarade sig vidare vilja verka för skapandet
av en internationell, fredlig rättsordning. I
enskild företagsamhet och handelns frihet såg
partiet förutsättningen för ett blomstrande
näringsliv. Existensmöjligheterna för landsbygdens folk
måste utvecklas och befrämjas. Den enskildes
rätt till fri arbetsutövning underströks, och
effektiva åtgärder krävdes för arbetsfredens
bevarande och arbetslöshetens bekämpande. Större
planmässighet förordades i socialpolitiken. Sträng
sparsamhet krävdes i den allmänna förvaltningen
och en inkomstbeskattning, som tar behörig
hänsyn till näringslivets intressen och den enskilda
förmögenhetens större bärkraft. Valen till
riksdag och landsting borde reformeras, så att
”personval främjas och större rättvisa ernås vid
mandatfördelningen”. I bekämpandet av
alkoholskadorna och rusdrycksbrukets tillbakaträngande såg
partiet stora uppgifter, likaså i en utbyggnad av
undervisningsväsendet. Partiets program
omarbetades 1944, men ledmotiven från det
konstituerande mötet 10 år tidigare.äro alltjämt bibehållna.
F :s högsta beslutande organ är partimötet
(landsmöte), som samlas vartannat år före valen
till riksdag el. landsting. Partiets förtroenderåd,
som är organisationens politiska styrelse, består
av ordf, och 15 av partimötet samt 29 av
valkretsförbunden valda led., varjämte ingå led. i
verkställande utskottet och representanter för
partiets riksdagsgrupp, kvinnoförbund,
ungdomsförbund och Sveriges vänsterpressförening.
Verkställande utskottet handhar den närmaste
ledningen av partiets arbete och består av ordf, och
20 led. Ordf, är f. n. prof. B. Ohlin i
förtroenderådet och dir. J. Bergvall i verkställande
utskottet. Partiets distriktsorganisation omfattar 28
valkretsförbund, vilkas verksamhetsområden
sammanfalla med resp, andrakammarvalkretsar. Slutl.
finnas omkr. 1,300 lokalavd. Vid 1948 års
andra-kammarval fick partiet 882,414 röster och 57
mandat. Vid 1949 års riksdag ägde partiet
dessutom 18 mandat i F. K. Medlemstidskr.
Folkpartiet utkommer 8 ggr årl.
Folkpartiet, Svenska, i Finland, se
Svenska folkpartiet.
Folkpartiets kvinnoförbund konstituerades
24/s—25/s 1935 genom sammanslutning av inom
Folkpartiet verksamma kvinnogrupper. F. har
till uppgift att Väcka kvinnorna till politiskt
intresse och aktivitet samt att vid politiska och
kommunala val i samförstånd med männen verka
för kandidater, som äro villiga att även främja
kvinnornas intressen. F:s första ordf, var förf.
Vira Eklund, som efterträddes av Ellen Hagen.
Nuv. ordf, är Ruth Hamrin-Thorell.
Länsförbund finnas i de flesta län. Kvinnogruppernas
antal uppgår till omkr. 200 med 9,000 medl.
Folkpartiets riksdagsgrupp bildades 1935
genom sammanslagning av Liberala riksdagspartiet
och Frisinnade folkpartiets riksdagsgrupp, sedan
Liberala partiet och Frisinnade landsföreningen
året förut förenats i ett parti, Folkpartiet. F.
består av alla till Folkpartiet anslutna
riksdagsledamöter. Val av ordf, i gruppen innebär
samtidigt, att den valde blir Folkpartiets partiledare.
Gruppens förste ordf, var nuv. landshövding
Gustaf Andersson. Han efterträddes 1944 av
prof. B. Ohlin. Gruppens förtroenderåd består
av presidierna i resp, kammargrupper samt 2
led. ur F. K. och 4 ur A. K.
Folkpartiets ungdomsförbund (FPU) är en
självständig organisation med eget program. F.
vill i nära samverkan ’ med Folkpartiets övriga
sammanslutningar arbeta för en
samhällsutveckling i frihetens och trygghetens tecken. F.
bildades 1934 genom en sammanslagning av dåv.
frisinnade och liberala ungdomsförbunden. Förste
ordf, var prof. B. Ohlin. Nuv. ordf, är kamrer
N. Schön, Jönköping. F. bedriver studiearbete
i Liberala studieförbundets regi. Studierektor är
fil. dr C. Cederblad, Uppsala. Förbundets förlag
utger skrifter om samhällets organisation och
problem, däribland förbundsorganet Frisinnad
ungdom, som utkommer med ett nr i mån.
Folkpensionering, i Sverige brukad
benämning på sådan socialförsäkring, som
avser att bereda försörjning vid varaktig
oförmåga till arbete (med undantag för invaliditet
på gr. av olycksfall i arbete).
Först 1913 antog riksdagen en lag om
allmän pensionsförsäkring, vilken
trädde i kraft 1914. Denna var huvudsaki. byggd
på rena försäkringsprincpier, vilket hade till
följd, att pensionernas grundbelopp
(avgiftspen-sionerna) för flertalet pensionärer blevo mycket
små. 1935 ersattes pensionsförsäkringen med en
ny lag, vilken fick namnet
folkpensioneringslagen, emedan försäkringsprincipen
spelade en mindre roll vid dess utformning. Enl.
denna, som trädde i kraft 1937, utgick dels en
grundpension, som stod i visst förhållande till
de erlagda avgifterna (i genomsnitt 75 kr per
år), dels en tilläggspension, vilken fr. o. m. 1938
var dyrortsgrupperad i tre ortsgrupper. Därtill
kommo under krigsåren dyrtidstillägg och
provisoriska förstärkningar. Sammanlagt uppgingo
pensionsförmånerna 1947 till resp. 730, 872 och
1,032 kr för ensamstående person i de olika
ortsgrupperna.
Trots förbättringarna kunde folkpensionen
enligt 1935 års lag endast i undantagsfall räcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
