Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskola - Organisation - Skolformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
765
organisatoriskt stärka lärarnas och f :s ställning
har en allt starkare differentiering ägt rum. 1897
upprättades i Norrköping vårt lands första
hjälpklass för psykiskt efterblivna barn.
Hjälpklassinstitutionen har därefter införts i de
flesta större städer, och på sina håll ha även
svagklasser utdifferentierats. Ytterligare
specialklasser ha införts för barn med
tal- el. hörselrubbningar samt barn med
tuberkulos infektion. — Vid sidan om denna
differentiering av barnen ha också skett
modifieringar av den pedagogiska metoden.
Reformpedagogiska försök ha i Sverige främst kommit till
stånd på tillskyndan av lokala skolledare, ss. A.
Gierow i Hälsingborg, där arbetsskolan
praktiserats. Liknande försök med nya
pedagogiska metoder ha gjorts bl. a. i Göteborg och
Lidingö samt vid Anna- och Olofsskolorna i
Stockholm.
Organisation. Sedan 1858 är f. delad i
småskola och egentlig f. Där barnantalet är
litet, kan dock småskolans undervisning
förläggas till egentlig f. I varje skoldistr. såväl på
land som i stad skall finnas en el., om
förhållandena så påkalla, flera f. Folk- och
småskolesta-diet skola (enl. k. k. 19/4 1940) tillhopa omfatta
7 årsklasser, skoldistr. dock obetaget att inrätta
flera obligatoriska klasser. 1936 års riksdag
beslöt, att den 7-åriga f. skulle genomföras med
en 12-årig övergångstid. Dessutom har
obligatorisk 8-årig f. införts i 60 skoldistr., 30
vardera på landsbygden och i städerna. Därest
medel beviljas, kan en folkskolans högre
avd. inrättas. Med vissa undantag skall den
årliga lästiden i f. utgöras av 36 4/t el. 39 veckor.
I allt större utsträckning har övergång till den
längre lästiden skett. Där befolkningen är gles
och skolvägarna långa, tillåtes
halvtidsläs-n i n g med blott hälften av den stadgade
lärotiden. Under samma förutsättningar kan m i n
d-r e f. inrättas, d. v. s. skolor, där undervisningen
helt bestrides av en lärare med
småskollärarkom-petens. Daglig läs tid är i regel för lärjunge
i småskolan 4—5 tim och i egentliga f. 5 tim,
vartill kan komma undervisning i slöjd. Ett barns
skolålder räknas från dess 7:e till dess
14 :e levnadsår, dock kan numera skolgången
under vissa förutsättningar få börja tidigare el.
uppskjutas till 8:e levnadsåret. Lärjunge, som
vid skolålderns slut icke inhämtat för
avgångsbetyg tillräckliga kunskaper, skall anses
skolplik-tig till utgången av sitt 15 :e levnadsår. Lärjunge,
som före skolålderns slut inhämtat erforderliga
kunskaper, kan befrias från vidare skolgång,
dock tidigast under sitt 13 :e levnadsår, såvida
icke Skolöverstyrelsen lämnar dispens för
tidigare avgång. Hemundervisning under kontroll
kan medgivas. Läroämnena i småskolan äro:
kristendomskunskap, modersmål, räkning,
hem-bygdsundervisning med arbetsövningar, sång och
gymnastik samt ev. slöjd. I egentlig f.
tillkomma därutöver geometri, geografi,
naturkunnighet, historia, teckning, idrott samt ev.
trädgårdsskötsel, slöjd och hushållsgöromål. Härutöver
skall även förekomma djurskydds-, skogsvårds-,
Folkskola
766
luftskydds-, nykterhets-, sexual- och
trafikundervisning. I f :s högre avd. må som ytterligare
undervisningsämnen förekomma: bokföring, hälsolära,
medborgarkunskap samt tyska el. engelska.
Ledning. I 1842 års folkskolestadga
fastställdes, att i varje skoldistr. skulle finnas en
skolstyrelse med kyrkoherden som ordf. Genom 1862
års kommunalförordningar avskildes skolärenden
från kommunalförvaltningen och lades under
kyrkostämman. Skolstyrelsen ersattes av ett
skolråd, fortfarande med kyrkoherden som
självskriven ordf. Vissa städer kommo på tidigt stadium
genom separatstadgor att själva ordna sitt
skolväsen. Så är fortfarande fallet i Stockholm, där
Stockholms folkskoledirektion utövar högsta
bestämmanderätten. På övriga orter, där
städsel. kommunalfullmäktige finnas, utövas, enl. 1930
års kommunallagar, inseendet över
folkundervisningen i skoldistr. av en
folkskolestyrel-s e. I samma författningar fastställes också,
att där kyrkostämman beslutar i ärenden rörande
folk och fortsättningsskolor, skall uppsikten
utövas av ett skolråd. — Där skolväsendet är
av större omfattning, kan den lokala styrelsen
utse kommunala folkskolinspektörer, överlärare
och tillsyningslärare. De statliga
folkskolinspektörerna, en för vart och ett av landets 52
inspek-tionsdistr., handlägga alla slags skolärenden,
även dem, som vidareföras till mellaninstanserna
domkapitel och länsstyrelse. Stad, som icke deltar
i landsting, är dock befriad från inspektion av
statens folkskolinspektör, som dock har att
handlägga ärenden rörande bl. a. statsbidrag. —
1864 upprättades inom Ecklesiastikdep. en f o 1
k-skolebyrå med uppgift att handha
folkskol-ärenden samt utöva inspektion över
seminarierna. Tillkomsten av Läroverksstyrelsen 1904
aktualiserade en omorganisation av f:s högsta
ledning. En sådan kom till stånd 1913, då F o 1
k-skoleöverstyrelsen inrättades med en
överdirektör som chef. 1919 tillkom
Skolöverstyrelsen med en generaldirektör som chef
och undervisningsråd som avd.-chefer.
Skolformer. 1919 års undervisningsplan skiljer
mellan huvudformer och undantagsformer. Till
huvudformerna höra heltidsläsande skolor
med i regel examinerade folkskollärare som
undervisare på folkskolestadiet. Bland
huvudformerna skiljer undervisningsplanen mellan A-formen,
där varje klass utgör en lärar- och
undervisnings-avd., och B-formen, där 2 el. flera klasser bilda
en lärar- och undervisningsavd. Inom den
senare gruppen skiljer man mellan i:a B-formen
(Bi), där småskolestadiet utgöres av 1 el. 2
läraravd. och folkskolestadiet av 2 läraravd., 2:a
B-formen (B2), där små- och folkskolestadierna
bilda var sin läraravd., samt 3 :e B-formen (B3),
där små- och folkskolestadierna tills, utgöra 1
läraravd. Undantagsformerna äro
betingade av lokala förhållanden och bestå dels av
halvtidsläsande skolor, dels av mindre f. med en
småskollärare som undervisare även på
folkskolestadiet.
Kort tid efter den obligatoriska f :s införande
framkommo krav på en längre gående, mera yr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
