Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskola - Skolformer - Lärare - Kostnader - Litt. - Folkskolans Barntidning - Folkskolan—Svensk lärartidning - Folkskolans Vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767 Folkskolans Barntidning—Folkskolans Vän 768
kesbetonad undervisning. Detta ledde bl. a. till
inrättande av högre folkskolor och
småningom till utbildande av en folkskolans
högre avdelning. Första steget mot
inrättandet av en sådan avd. togs 1879 i Malmö, då
efter tyskt mönster sista klassen i f. där
ombil-dades till en s. k. borgarskola. En kommitté,
som 1896 framlade förslag ang.
folkundervisningens ordnande i större städer, förordade en
f :s högre avd. Detta hade till följd, att 1897
års folkskolestadga, utan att i övrigt ge närmare
anvisningar, förklarade, att, ”där kyrkostämma
därtill beviljar medel, må f. utvidgas med en
högre avd.”. Särskilda detalj bestämmelser för
f :s högre avd. ha icke heller senare utfärdats,
varför det stått kommunerna fritt att efter eget
skön organisera denna undervisning. Skolor av
detta slag voro tidigare ofta fleråriga men äro
numera vanl. i-åriga. Ofta äro de delade på 3
linjer, en allmän med modersmål, matematik
och engelska som mest gynnade ämnen, en
praktisk med slöj d, handarbete och skolkök
samt en handelslinje med matematik,
bokföring och engelska som huvudämnen.
Undervisningen omhänderhas huvudsaki. av folkskollärare.
Lärare. I 1842 års folkskolestadga bestämdes,
att lönen för varje examinerad lärare i tjänst
skulle utgöra minst 16 tunnor spannmål, varav
8 in natura och återstoden i penningar intill 53
rdr 16 skilling banco. Förs, skulle dessutom förse
läraren med bostad, bränsle och kofoder. De
1858 inrättade småskolorna fingo övervägande
kvinnliga lärare, men först följ, år upprättades
folkskoleseminarier för kvinnor och gavs dem
rätt att söka folkskollärarbefattningar. En fond
för pensionsändamål beslöts vid 1851 års
riksdag, men beloppet var alltför ringa och
utbetalningarna villkorliga. 1866 nådde frågan den
första avgörande etappen på väg mot en
slutgiltig lösning. Detta år upprättades F o 1 k s k o
1-lärarnes pensionsinrättning. Frågan
om folkskollärarnas naturaförmåner kom både
lokalt och i riksdagen att bli ett tvisteämne.
Först 1900 nåddes en lösning, i det att
grundlönen bestämdes till 700 kr, däri inkluderat 100 kr
som ersättning för kofoder. Vid samma tid
uppbar examinerad småskollärare en minimilön av
300 kr med ett ålderstillägg på 50 kr efter 10
års tjänst, förutom bostad och vedbrand. —
Likalönsprincipen blev under åtskilliga år ett av
Sveriges folkskollärarinneförbunds (bildat 1906)
viktigaste kampmål. över huvud ha lärarnas
löne- och pensionsfrågor med jämna mellanrum
återkommit som debattämnen i riksdagen. Med
1942 års lönereglering skedde en indelning i
ord., e. o. och extra lärare. 1943 erhöllo kvinnliga
lärare lika lön med manliga, dock utan rätt till
uppflyttning i högsta löneklassen inom
vederbörande lönegrad. Denna undantagsbestämmelse
bortföll i och med ikraftträdandet av 1947 års
provisoriska lönereglemente, vilket ersatts av nu
gällande lönereglemente av 30/e 1948.
Den viktigaste nyheten här är, att folk- och
småskollärare ha jämställts med statliga
befattningshavare och lönegradsplaceringen ändrats i
enlighet härmed. Ord. folkskollärare med 39
veckors årlig lästid är nu placerad i lönegrad Ca 21,
med 36 *h veckors årlig lästid i lönegrad Ca 20
och ord. småskollärarinna i lönegrad Ca 13. E. o.
lärare med 39 veckors årlig lästid är placerad
i lönegrad Ce 19, med 36 *h veckors årlig lästid
i Ce 18 och e. o. småskollärarinnor i Ce II.
Extra folkskollärare är placerad i lönegrad Cg
17 och extra småskollärarinna i Cg 9.
Uppflyttning till högre löneklass sker i regel efter 3 år.
Vid slutet av vårterminen 1946 utgjorde antalet
fasta lärartjänster 26,620, därav 19,351 på
landsbygden och 7,269 i städerna.
Kostnader. 1935 beslöts, att staten skulle
överta hela den kontanta avlöningen av lärarna, vilka
dock i gengäld fingo underkasta sig allmän
för-flyttningsskyldighet. Kommunernas skyldighet
att hålla bostad åt lärare el. betala motsv.
kostnader bestod dock alltjämt. 1935 beslöts också,
att staten skulle överta 3/4 av kostnaderna för f :s
nybyggnader. Bidraget avsåg dock endast
kostnader för direkta undervisningslokaler. Enl.
senare utfärdade bestämmelser har det antal
skollokaler, för vilka om-, till- el. nybyggnadsbidrag
beviljas av staten, väsentligen ökats. Grunderna
för erhållande av statsbidrag ha emellertid
ändrats på sådant sätt, att det nu utgår enl. en
progressiv skala från 35 till 80%, beroende på
antalet skattekronor per inv. inom kommunen. —
Rörligt tillägg och kristillägg bekostas helt
av-staten, som också till 8o°/o bestrider kostnaderna
för skolskjutsar och skolinackordering.
Därjämte utgår statsbidrag efter olika
beräkningsgrunder till en mängd andra ändamål, ss.
lärares tj änstebostad, korrespondens- och
radioundervisning, skolmåltider, fria läroböcker m. m.
Litt.: E. Rodhe, ”Kyrka och skola” (1908);
”F :s årsbok” (1921—48) ; ”Årsböcker i svensk
undervisningshistoria”, 1—73 (1921—47) ; A.
Warne, ”Till f :s förhistoria” (1929); G.
Bran-dell, ”Svenska undervisningsväsendets och
uppfostrans historia” (2 bd, 1931); ”Svenska f:s
historia”, 1—4 (1940—42); ”Svenska f:s
märkesmän” (1942); G. Thunander, ”Fattigskola —
medborgarskola” (1946); S. Arvidson,
”Skolreformen” (1948).
Folkskolans Barntidning började utges 1892
av folkskollärarinnan Stina Qvint (1859—1924)
och Lilly Hellström (1866—1930) enl. motto:
”Giv barnen en sund läsning utom läxan, och ni
har fyllt en lucka i folkets uppfostran”
(To-pelius). F. har 1930—37 redigerats av Cyrus
Granér och från 1937 av Elly Strömgren. Den
utkommer under lästerminerna med 1 nr i veckan.
Folkskolan—Svensk lärartidning, organ för
Federationen Sveriges allmänna
folkskollärarför-ening. F. började utges 1947 och är
efterföljare till den samtidigt nedlagda Svensk
lärartidning. Tidskr. har till uppgift att inom ramen
för federationens verksamhet behandla
pedagogiska och skolorganisatoriska frågor samt
folkskolans övriga problem och angelägenheter. Med
Göteborg som utgivningsort utkommer F. med 1
nr i mån. Red. är doc. R. Lindahl.
Folkskolans Vän, organ för föreningen Svens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
