- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
785-786

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fondbörs - Fondera - Fondhandlare - Fondkommissionär - Fondpapper - Fondstämpel - Fonem - Fonetik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

785

F ondera—F onetik

786

farande finnas (s. k. slutkurser), ävensom
namnen på dessa börsmedl. De vid uppropet
satta slutliga köp- och sälj kurserna äro bindande
för de börsmedlemmar, som anmält sig till
desamma, intill utgången av den paus, som
infaller näst efter det att ifrågavarande
värdepapper uppropats el., därest ingen paus vidare
förekommer under uppropet, intill fem minuter
efter dess slut. Härefter övergår ledaren till
nästa värdepapper på listan och fortsätter på
samma sätt, tills börslistorna för dagen äro
genomgångna. De på f. noterade kurserna
anslås omedelbart i börssalarna och meddelas
allmänheten genom av börsstyrelsen utg. officiell
kurslista ävensom genom radio och dagliga
tidningar. För varje affär på f. skall
avräk-ningsnota samma dag avsändas till
med-kontrahenten. Till köpesumman skall läggas
stämpelavgift ävensom den provision (courtage)
fondkommissionärerna ha rätt att räkna sig till
godo (2/io °/o å aktier och Vio °/o å obligationer;
för aktier under 100 kr något högre
courtage-beräkning). På Stockholms f. skall
uppgörelse av varje börsaffär ske före banktidens
slut på andra börsdagen därefter. Sker ej
uppgörelsen inom stadgad tid, äger den icke
försumliga parten rätt att häva avtalet el. företaga
tvångsrealisation (resp, täckningsköp). Är den
försumlige säljare, äger dock denne rätt till en
extra respitdag. — För att minska de med
auktionssystemet förenade tekniska svårigheterna
har på Stockholms f. införts ett system, som
medelst elektriska ljussignaler inregistrerar varje
köp- och sälj kurs, som sättes, vederbörande
köpares och säljares namn, varje avslut, som
kommer till stånd, samt namnen på och den inbördes
ordningen mellan dem, som därvid uppträda
som köpare el. säljare. Omsättningen på
Stockholms f. har under nedan angivna år uppgått till:
år 1940 128,8 mkr, 1945 464,1 mkr, 1947 868,4
mkr, 1948 489,6 mkr och 1949 249,1 mkr.

Paris f. tillkom 1724. Börsen äger två
olika marknader, där såväl kassa- som
terminsaffärer förekomma: le Parquet och la Coulisse.
Den förra är den officiella börsen, vars 70
mäklare, agents du change, äro offentliga
ämbetsmän, som utnämnas av republikens president på
förslag av finansministern. La Coulisse har
tillkommit vid sidan av den officiella börsen,
sedan affärerna tagit så stora proportioner, att le
Parquet icke ensam kunnat utföra alla order.
Dess mäklare kallas coulissiers, och dess lokal
är pelargångarna runt börsbyggnaden.

Berlins f. daterar sig från 1738. I
spetsen för börsledningen stod en börspresident, som
utsågs av handelskammaren efter godkännande
av riksekonomiministern. Kurssättningen
verkställdes av de officiella, edsvurna kursmäklarna
(Kursmakler). Berlins f. stängdes helt efter 2:a
världskrigets slut, sedan de allierade ockuperat
staden.

Londons f. (Stock Exchange) bildades 1773
som en förening mellan mäklare men
omorganiserades 1802 i aktiebolagsform. Den är
organiserad på ett sätt, som skiljer sig från andra f.

Kurserna fastställas där icke enl.
auktionssystemet utan utkristalliseras ur de förhandlingar,
som äga rum mellan brokers och dealers (el.
jobbers). Brokers äro mäklare mellan
allmänheten och dealers, medan däremot dealers som
medlemmar av fondbörsen handla med
värdepapper för egen räkning.

New Yorks f. kom till 1817. Den är
organiserad som en förening mellan
börsmedlemmarna och styres av en av dessa vald
kommitté. Affärerna ombesörjas liksom i London
av brokers och dealers. I mots. till i London
förekomma i New York övervägande
kassaaffärer. Förutom den officiella börsen, Stock
Exchange, har på gr. av affärernas
volymansvällning liksom i Paris uppkommit en från början
inofficiell börs, Curb Exchange, d. v. s. urspr.
en gatubörs. Denna drives sedan 1921 efter
ungefär samma linjer som Stock Exchange.

Fondéra, avsätta till en fond; göra
(skuldbelopp 0. dyl.) räntebärande för lång tid efter
fast plan.

Fondhandlare, den, som för egen räkning
yrkesmässigt driver handel med fondpapper
(se d. o.).

Fondkommissionär, den, som yrkesmässigt
idkar verksamhet, vilken avser köp och
försäljning i kommission av fondpapper (se d. o.). För
sådan verksamhets utövande erfordras
vederbörligt tillstånd samt vissa kvalifikationer hos
sökanden.

Fondpapper, sammanfattande benämning på
aktier, obligationer och övriga värdepapper, med
vilka affärer göras å fondbörs.

Fondstämpel, stämpelavgift vid överlåtelse
genom köp el. byte av fondpapper.

Foném (fr. phonème, grek, fönema, ljud,
ton), av A. Noreen från franskan införd term
för ”språkljudskvantum”, d. v. s. varje
ljudkvantum (enskilt ljud el. ljudförnimmelse),
betraktat blott som språkligt material, utan hänsyn
till den eventuella betydelsen.

Fonetik (av grek, fonè, ljud), läran om
språkljuden i allm., ljudlära; i inskränkt
mening läran om språkljudens anatomiska,
fysiologiska och akustiska förutsättningar. F. är en
gränsvetenskap, till vilken höra örats, delvis
hjärnans och särskilt talorganens anatomi och
fysiologi samt läran om de akustiska
vibrationerna, vilka av örat uppfattas som ljud.
Dessutom räknas till f. läran om ljudens
användning, förvandling och försvinnande, vilket gör
f. till en viktig språkvetenskaplig disciplin. F.
kan vara dels deskriptiv, redogörande för
olika slags språkljud, deras bildning, förekomst
och väsen, dels historisk, behandlande de
särskilda ljudens historiska utveckling och
språkens transformation genom successiva
ljudförskjutningar.

Redan några årh. f. Kr. hade indiska
grammatiker uppställt ett förträffligt fonetiskt
system för sanskrit. Under den grekisk-romerska
antiken och under medeltiden låg intresset för f.
nere. Det väcktes på 1500-talet till liv bl. a. av
strävan efter förbättrad stavning. 1780 uppställde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free