- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
797-798

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forchhammer, 1. Georg - Forchhammer, 2. Georg - Forchhammer, 3. Henni - Forchhammer, 4. Ejnar - Forchhammer, 5. Viggo - Forcit - Fockenbeck, Max von - Ford, Edward Onslow - Ford (Hueffer), Ford Madox - Ford, 1. Henry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

797

Forcit—Ford

798

1851, som efterträdare åt H. C. örsted, sekr. i
Videnskabernes selskab och dir. för Polyteknisk
læreanstalt. F. var en mycket mångsidig
vetenskapsman och grundläggare av kännedomen om
Danmarks geologi, som han behandlade såväl
i samlade översikter som i mindre specialarbeten.

Hans undersökningar
över havsvattnets
sammansättning ("Om
sö-vandets bestanddele og
deres fordeling i
havet”, 1859) kunna
sägas bilda grundvalen
till den moderna
oce-anografien. Bland
hans arbeten på den
kemiska geologiens
område må nämnas
hans framställning av
kaolin genom
upphettning av fältspat i
vatten under starkt

tryck. — F :s brevväxling med Sven Nilsson,
Berzelius och Darwin har utgivits av Ad.
Clé-ment (1920—26).

2) Johannes Georg F., den föreg:s sonson,
fysiker och dövstumspedagog (1861—1938), fil.
dr 1903, dövstumskolföreståndare 1891—1926 i
Nyborg och Fredericia. F. uppfann fonoskopet,
munhandsystemet och känselalfabetet. Utom
läroböcker i fysik och astronomi utg. F. bl. a.
”Om nödvendigheden af sikre meddelelsemidler
i dövstummeundervisningen” (1903) och
”Taub-stummenpädagogische Abhandlungen” (1930).

3) Henriette (H e n n i) Sophie F., den föreg :s
syster, en av de ledande i den danska
kvinnorörelsen (f. 1863). F. utbildades till språklärare
och utg. läroböcker i danska för utlänningar,
men snart kom hon in i kvinnorörelsen och var
medl. av styrelsen för Danske kvinders
national-råd 1899—1933 och dess ordf. 1913—31. 1914—30
var hon vicepresident i styrelsen för
Internationella kvinnorådet och medl. av den danska
delegationen vid N. F. i Genève, där hon energiskt
deltog i det humanitära arbetet.

4) Ej nar F., den föreg:s bror,
operasångare (1868—1928), debuterade 1895 som
Lohengrin (Lübeck), var 1896—1902 hjältetenor
vid operan i Dresden, 1902—12
Frankfurt-ope-rans avgudade första kraft, verkade 1912—15 vid
operan i Wiesbaden och senare i Köpenhamn
som musikanmälare och pedagog, en kort tid
även som instruktör vid operan. 1926 öppnade
han en operaskola i München. F. gästspelade på
alla Tysklands större scener, dessutom i London
(Covent Garden), Madrid, Amsterdam och
Köpenhamn. Hans repertoar omfattade de stora
hjältepartierna, särsk. de wagnerska. F. har utg. ”Om
Richard Wagner og hans Tannhäuser” (1910).

5) V i g g o F., den föreg :s bror, tal- och
sångpedagog (f. 1876). F. har särsk. ägnat sig åt
röstfysiologien och arbetar för rationell röst- och
språkutbildning i skolorna. Han var sånglärare
vid Det kongelige Teaters elevskola 1916—33
och lektor i tal och sång vid Köpenhamns univ.

1925—47. F. har utg. ”Taleövelser” (1917) och
jämte brodern Jörgen F. ”Theorie und
Tech-nik des Singens und Sprechens” (1921).

Forcit, en sorts gelatindynamit.

Forckenbeck [få’r-], Max von, tysk
politiker (1821—92). Han var urspr. advokat, blev
1873 överborgmästare i Breslau och 1878 i
Berlin. F. var på sin tid en av Tysklands mest
betydande liberala politiker. Han var 1858—73 led.
av preussiska deputeradekammaren (dess
president 1866—73) och från 1874 av herrehuset samt
satt från 1867 i tyska riksdagen. Han deltog
1861 i stiftandet av Deutsche Fortschrittspartei
men utgick 1866 på grund av dess opposition
mot regeringens nationella politik samt bidrog
s. å. till bildandet av nationalliberala partiet,
vilket stödde regeringen i dess strävan för
Tysklands enhet. F. misstrodde emellertid Bismarck,
och då denne framlade sina tullvänliga förslag,
lämnade den ivrigt frihandelsvänlige F., som 1874
blivit riksdagens president, denna post 1879. Han
utgick 1880 jämte en del andra frihandelsvänner
ur nationalliberala partiet och bildade Liberale
Vereinigung (” secessionisterna” ).

Ford [fåd], Edward Onslow, engelsk
skulptör (1852—1901). Bland hans verk äro
Ir-ving i Hamlets roll, det behagfulla
Shelleymo-numentet i University College i Oxford, statyn
av Gordon, ridande på en kamel (i Chatham och
Kartum), monumentet över drottning Viktoria i
Manchester, dessutom utmärkta byster.

Ford [fåd] (till 1919 Hueffer), Ford
Ma dox, engelsk författare (1873—1939). F.,
som utgick från prerafaeliterna, tog snart
intryck av mera moderna rörelser och uppträdde
själv med imägisterna. Hans lyrik finnes samlad
i ”Collected poems” (1913, 1936) och ”New
poems” (1927). F., som sedan 1901 skrivit flera
romaner tills, m. J. Conrad (bl. a. ”Inheritors”,
1901, ”Romance”, 1903, ”The nature of a crime”,
1924), skrev på grundval av sina upplevelser
under x :a världskriget en romanserie, som utgör
hans huvudarbete: ”Some do not” (1924), ”No
more parades” (1925), ”A man could stand up”
(1926), ”Last post” (1928). F. utgav
reseminnen, bl. a. ”New York is not America” (1927)
och ”Provence” (1935), och litterära biogr., bl. a.
över H. James (1914) och Conrad (1924) samt
en bok om den engelska romanen (1930). — Litt.:
D. Goldring, ”The life of F. M. F.” (1948).

Ford [fåd]. 1) Henry F., amerikansk
industrimän (1863—1947), född i Dearborn, Midi.,
som 2 :e son till den från Irland invandrade
farmaren William F. och hans hustru av tysk
härkomst. Vid 17 års ålder sökte sig F. till det
närbelägna Detroit som mekaniker; 4 år senare
var han tillbaka i Dearborn i akt och mening
att ägna sig åt skogs- och lantbruk samt bilda
familj. Efter 6 år hade han likväl tröttnat på
lantlivet och återvände till Detroit, denna gång
som maskinskötare, sedermera ingenjör, vid ett
elektricitetsverk. Han började att på fritid ägna
sig åt sin hobby, att konstruera en motordriven
vagn, härtill inspirerad av nyheterna om de
första europeiska automobilerna. Efter 3 år var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free