Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ford, 1. Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Ford
800
Henry Ford 1922 med sin första automobil (t. h.) och sin tio millionte, modell T.
F :s första automobil färdig. Den såldes några
år senare för 200 $, varigenom F. sattes i stånd
att bygga en förbättrad modell. 1899
organiserades Detroit Automobile Co. med F. som teknisk
ledare. Företaget, som senare ombildades till
Cadillac Co., gick framåt men övergavs 1902 av
F., som ansåg sig illa behandlad av
huvuddelägarna. 1903 lyckades F. få till stånd ett eget
bolag, Ford Motor Co. F :s dröm var att skaffa en
stor marknad för sin produkt genom att göra den
så enkel som möjligt och åsätta den ett för
allmänheten överkomligt pris. Bolagets första vagn,
modell A, hade en 2-cylindrig motor om 8 hk
och såldes för 950 $ till ett antal av 1,700 under
första verksamhetsåret. Den följdes 1904 av
modell B, C och F, tills firman 1908 hade använt
8 av alfabetets bokstäver på tillverkningen och
förbrukat ytterligare 11 på experimentmodeller.
— Vid denna tidpunkt hade de flesta av
kompanjonerna fått nog av samarbetet med F., som
genom sin dominans över företaget dels hindrade,
att normala utdelningar lämnades, dels ansågs
farlig på gr. av den pris- och utvidgningspolitik
han företrädde. F. köpte då ut några av
kompanjonerna, varigenom han fick majoriteten i
bolaget. — F :s belackare ha velat göra gällande,
att F. själv häde endast ringa del i sitt företags
framgång, vilken i stället väsentligen tillkommer
en del av kompanjonerna. Denna uppfattning
torde endast delvis
vara sann. Säkert är,
att F. i många
stycken var ignorant. Men
just härigenom och
på gr. av sin
hänsynslösa natur kunde
han vid alla
tillfällen driva igenom sin
idé, vilken gick ut
på att
massproducera och sälja en
enda standardvagn till
billigt pris och till
en bred publik. —
Modell T började
tillverkas i stor skala 1908 och
hade vid slutet av 1913
kommit upp till ett
antal av V2 mill. Trots att F.
betalade sina arbetare en
lön något över den vanliga,
hade han svårt att hålla dem
kvar. F :s ”löpande band”
och högt uppdrivna tempo i
verkstäderna samt andan i
företaget gjorde detta till
den mest fruktade
arbetsplatsen i Detroit. För att
få lugn i företaget och
sålunda öka effektiviteten
beslöt F. att införa en
minimilön av 5 $ pr dag,
d. v. s. ge sina lägst
betalda arbetare omkr.
dubbelt mot förut. F., som
dittills varit relativt okänd som person, blev
i ett slag världsbekant, hyllad som
mönsterarbetsgivare och djärv förkämpe för ”de
höga lönernas ekonomi”. Försäljningen av
modell T steg så snabbt, att företagsvinsten ökade
i st. f. att sjunka. — Vissa villkor voro dock
förknippade med 5 $-lönen, villkor, som för
flertalet av hans arbetare tedde sig som ett
olidligt ingrepp i deras personliga frihet. Genom F:s
”sociologiska avdelning” utsattes arbetarens
privatliv för en med hembesök förenad granskning.
Ansågs han ”moraliskt lämplig”, ökades lönen
till sitt fulla belopp, varvid den dock återigen
kunde sänkas, om det visade sig, att någon del
av inkomsten gick till ovärdiga ändamål.
Anordningen urartade snabbt till ett slags
spionväsen och ledde till angiveri inom företaget.
Systemet avvecklades först 1921. F. kämpade f. ö.
energiskt mot arbetarnas organisationssträvanden
och besegrades på den punkten först 1931.
Styrkt av sin ovanliga industriella framgång,
ansåg sig F. kallad att vara reformator även på
andra områden, politiska, nationalekonomiska och
kulturella. Början gjordes, då han 1914 tills, m.
Edison startade en kampanj mot tobaksrökning
och 1915 med en brett upplagd propaganda mot
de begynnande krigsrustningarna, kulminerande i
dec. 1915 med ”fredsbåten” till Europa, ett ur
fredens synpunkt misslyckat företag.
F :s företag genomgick 1918 en omgestaltning,
planlagd på liknande sätt som den av 1908. F.
tvang de återstående delägarna att sälja ut.
Köpesumman för de utestående 41,5% av aktierna
utgjorde 75 mill. $, c:a hälften av den på dem
belöpande delen av företagets bokförda värde.
För att få ett språkrör för sina idéer inköpte
F. 1918 en liten veckotidn., The Dearborn
Inde-pendent, som spreds bl. a. genom företagets
agenter. ”Henry Fords egen sida” fylldes av ett
heterogent, ofta naivt material. Tidn. tog bl. a. in
en lång serie judefientliga artiklar.
Judeangreppen upphörde emellertid 1922, delvis som följd
av judiskt organiserade motåtgärder, som
inverkade ofördelaktigt på bilförsäljningen. I sin
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
