Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornyrdislag - Fornåsa - Foroni, Jacopo - Fors (mytologi) - Fors (församling) - Fors (socken i Jämtland) - Fors (socken i Älvsborgs län) - Fors (brukssamhälle) - Forsa (socken i Hälsingland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
F ornåsa—F orsa
822
versmått, använt i flertalet eddadikter. Strofen
består normalt av åtta ”kortverser”, förbundna
två och två genom allitteration. Två dylika
verspar (”långverser”) bilda tillsammans en
halvstrof, ”helming”. Varje kortvers innehåller två
metriskt betonade stavelser, böjningar. Ett el. två
ord i versparets udda rad allitterera med ett ord
i den jämna. Helmingen utgör i regel en
syntaktisk och rytmisk enhet, och det är endast i
några få (yngre) dikter meningen griper över
halvstrofgränsen. Exempel på f. är följ, strof ur
”Trymskvida” (allitterationsstavarna äro antydda
genom fetstil) :
Ganga hér at garöi
gullhyrnÖar kyr,
øxn alsvartir,
iptni at gamni;
fiplÖ å ek meiöma,
fiplÖ å ek menia,
einnar mér Freyio
åvant Jukkir.
Variationer av f. äro kviöuhåttr (med 3
stavelser i de udda verserna) och målahåttr
(med normalt 5 stavelser i varje vers). F. är
ett episkt versmått, den nordiska utvecklingen av
den samgermanska episka versen. F.
förekommer på Rökstenen och i andra svenska
runinskrifter.
Fornåsa, socken i Östergötland, Bobergs
härad, på östgötaslätten, 13 km ö. s. ö. om
Motala; 25,03 km2, 701 inv. (1951). Är en småkullig,
bördig slätt, i v. rikt skogbevuxen. 1,412 har
åker. Egendomar: Tornby och Boberg
Storegård. Den till väsentliga delar medeltida kyrkan
med lämningar av romanska murmålningar
förvanskades genom en restaurering 1900. Bildar
med Lönsås, Skeppsås och Älvestad ett pastorat
i Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs
kontrakt; tillhör storkommunen Boberg.
Foroni [fårå’ni], Jacopo Giovanni Battista,
italiensk tonsättare (1825—58). Han kom 1848
med ett italienskt operasällskap till Stockholm.
Där väckte hans energiska och livfulla
dirigering så stor uppmärksamhet, att han 1849 blev
hovkapellmästare. Även hans kompositioner
vun-no rikt erkännande. Bland hans verk märkas
främst operan ”Advokaten Pathelin” (1858, sista
nystuderingen 1925), flera uvertyrer (däribland
en ”fantastisk”, med inslag av svensk folkmusik),
en ännu ofta spelad triumfmarsch samt flera
tillfällighetsverk. F. var även en framstående
pianist.
Fors, rom. myt., slumpen, se Fortuna.
Fors, f. d. socken, nu församling i Eskilstuna.
Fors, socken i Jämtlands ö. domsagas
tingslag, invid Ångermanlands- och
Medelpadsgrän-sen; 479,20 km2, 3,452 inv. (1951). Genomflytes
av Indalsälven. Närmast älven väl odlade
dalterrasser 60—100 m över älven, däromkring
vidsträckta skogs- och myrmarker, berg och
moränkullar intill 470 m ö. h. 1,078 har åker.
Indalsälven bildar inom socknen Stadsforsen,
Hölle-forsen (båda utbyggda av staten) och
Svarthåls-forsen, varest Stockholms stad planerat ett stort
kraftverk. På gränsen till Ragunda sn ligger
Döda fallet. Stationssamhället Bispgården vid N.
stambanan har 400 inv.; 3 km därifrån ligger
handelsplatsen B i s p f o r s med 430 inv.
Kvarnbackens fiskodlingsanstalt och Bispgårdens
skogs-skola tillhöra staten, som här har c :a 58 km2
kronoparker. Under trävarubolag lyda c :a 300
km2. Kyrkan av sten är från 1839; klockstapeln
från 1765. Pastorat i Härnösands stift, Ragunda
kontrakt; bildar storkommunen Fors.
Fors, socken i Älvsborgs län, Flundre härad,
intill Göta älv; 38,33 km2, 2,358 inv. (1951).
Skäres av Lerumsån (till Göta älv); omfattar
närmast ån ett mindre slättområde, n. och s.
därom skogiga bergstrakter. 1,239 har åker. I F.
ligga industrisamhället Sjuntorp, Torpa tegelbruk
och egendomen Sjuntorp. Stenålder sboplatser
ha påträffats flerstädes samt några hällkistor och
järnåldersgravar. Kyrkan av sten är av
medeltida ursprung (1700-talsmålningar). Ingår i
Rom-mele, F., Upphärads och Åsbräcka pastorat i
Göteborgs stift, Domprosteriets n. kontrakt;
tillhör storkommunen Flundre.
Fors, brukssamhälle i Folkärna sn i Dalarne.
Forsa, socken i Hälsinglands domsagas
tingslag, Gävleborgs län, kring de östligaste vikarna
av Dellensj öarna och S. Dellens avloppså över
Forsavattnen (Kyrksjön, Långsjön, Storsjön);
229,16 km2, 4,275 inv. (1951). Huvudbygden följer
vattendragen; v. om sjöarna storkuperad terräng.
3,043 har åker. Vid statsbanelinj en Hudiksvall—
Ljusdal ligger industrisamhället Näsviken; i
industrisamhället Lund (c:a 1,200 inv.) vid
nordändan av Långsjön ligga
Holma—Hälsinglands linspinneri- och väveri ab:s fabriker m. fl.
industriföretag. N. Hälsinglands folkhögskola
ligger i F. Strax s. ö. om kyrkan ligger en
enkel, kvadratisk byggnad av tuktad gråsten, enl.
traditionen lokal för ett medeltida gille. Talrika
järnåldersgravar finnas. Kyrkan av sten
byggdes 1845. Där finnas en madonnabild av Haaken
Gulleson o. a. medeltida träskulpturer. Ett
kapell finns i Lund. Pastorat i Ärkestiftet,
Sund-hede kontrakt; bildar med Hög storkommunen
Forsa; 308,36 km2, 4,946 inv. (1951).
Den s. k. gillesstugan vid Forsa kyrka. SJ:s bildarkiv;
foto M. Sjöbeck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
