- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
855-856

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fort Smith - Fort Sumter - Fortsättningsskola - Fortuna, Fors Fortuna - Fortunatov, Filipp Fedorovitj - Fortunatus (skald) - Fortunatus (saga) - Fortuny y Carbo, Mariano José - Fort Wayne - Fort William - Fort Worth - Forum (torg) - Forum (domstol)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

855

Fort Smith—Forum

856

Fort Smith [fä’t smij)], stad i Arkansas,
U.SA., vid Arkansas River och
Oklahomagrän-sen; 48,000 inv. F. är centrum i ett rikt
jordbruksdistrikt. Kolgruvor och naturgaskällor.

Fort Sumter [få’t sa’mta], fort på ett skär
i inloppet till Charlestons hamn, South Carolina,
U.S.A Se Nordamerikanska inbördeskriget.

Fortsättningsskola, skola, som bygger direkt
på folkskolan. F. har alltsedan 1877 erhållit
statsunderstöd och var från såväl skoldistriktens
som lärjungarnas sida frivillig till 1918, då den
blev obligatorisk genom K. m:ts stadga för f.
av 16/a d. å. Denna stadga jämte ändringar
genom k. k. 7/e 1940 är normerande för f:s nuv.
utformning. F. har två huvudformer: den
allmänna, där undervisningen erhåller en
allmänt praktisk läggning, och den
yrkesbe-s t ä m d a, där undervisningen samlar sig kring
visst yrke el. viss grupp av yrken. I de
skoldistrikt, där ortens arbetsliv och övriga
förhållanden så möjliggöra, bör yrkesbestämd f.
komma till stånd. I anslutning till det praktiska
arbetslivet och efter ortens behov kan f. anordnas
som yrkesbestämd med jordbruks-,
skogsbruks-el. fiskeriundervisning, med hantverks-,
handels-el. industriell undervisning och med
undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. Den
teoretiska undervisningen kan, där så är
möjligt, förenas med praktiskt arbete i verkstad,
skolkök, på lantgård etc. Förutom
arbetskunska-pen äro skolämnena i den yrkesbestämda f.
modersmål och medborgarkunskap, vilka äro
huvudämnen även i den allmänna f., där
arbetskunska-pen är ersatt av naturkunnighet.
Undervisningstiden skulle, då f. grundades på den 6-åriga
folkskolan, utgöra minst 360
undervisningstim-mar, fördelade på 2 (undantagsvis 3) årskurser.
I skoldistrikt, där den obligatoriska 7:e
årsklassen av folkskolan införts, omfattar f. en årskurs
med 180 undervisningstimmar. Skoldistrikt, där
obligatorisk 8-årig folkskola inrättats, kan
befrias från skyldighet att anordna f.
Skoldistrikten kunna samla kursen på ett mindre antal
veckor årl. el. breda ut den över en längre tid
med minst 2 tim. varje undervisningsdag.
Undantagsvis kunna 2 el. flera skoldistrikt förena
sig om en gemensam f. Lärjunges f.-plikt
inträder i regel vid början av den årskurs, som
anordnas närmast efter det läsår, då
avgångsbetyg från den egentliga folkskolan el. vitsord
om motsv. kunskaper erhållits, och upphör
senast, då den skolpliktige fyllt 18 år. I vissa
fall kan f.-plikten fullgöras i lärlingsskola.
Den, som åtnjuter undervisning i högre
läroanstalt, skall därmed anses fullgöra sin
f.-plikt. Arbetsgivare är skyldig att lämna den
skolpliktige nödig ledighet för att fullgöra sin
skolgång. Där föräldrar el. målsmän icke äga
möjlighet att bekosta lärjunges skolgång, kunna
de av skolstyrelsen erhålla understöd. F.
anordnas som s. k. ersättningsskola för
vissa elever. — Om folkskolan enl. 1946 års
skolkommissions förslag kommer att omfatta
ett ökat antal obligatoriska årsklasser, torde f.
småningom komma att upphöra i sin nuv. form.

Fortüna, äv. Fors Fortuna, rom. myt.,
slumpens och lyckans gudinna, ofta framställd
med ymnighetshorn och ett roder. Servius
Tul-lius skall ha infört F:s dyrkan i Rom, där hon
fick många tempel. Gammal berömd F.-kult fanns
i Praeneste och Antium (med orakel).

Fortunatov [fartona’taf], Filipp Fe d
o-r o v i t j, rysk språkforskare (1848—1914),
1875 prof, vid univ. i Moskva. Av epokgörande
betydelse äro F :s undersökningar av de slaviska
och baltiska språkens betonings förhållanden.

Fortunätus, romersk skald, se Venantius.

Fortunätus, lat. (”lycklig”), senmedeltida, vida
spridd och i många varianter känd saga.
Sagans huvudperson, F., är i besittning av en
önskehatt och en penningpung (”Fortunati pung”),
som aldrig kan tömmas; med hjälp av dessa
båda klenoder komma han och efter honom hans
söner ut i en mängd äventyr av olika slag,
besöka främmande länder o. s. v. Den äldsta
uppteckningen av sagan är tysk; senare versioner
finnas på många språk, bl. a. på svenska
(1600-talets mitt). Dramatiskt har sagan om F. flera
ggr behandlats (av Hans Sachs, Th. Dekker
m. fl.). Den svenska F. är utg. av J. Sahlgren
i ”Svenska folkböcker”, 2 (1947).

Fortuny y Carbo [fårto’nj i ka’r<oå], M
a-riano José Maria, spansk målare (1838—74).
Efter en äventyrlig ungdom kom han till Rom
1858, deltog 1860 i en spansk expedition till
Marocko, studerade sedan i Madrid och Paris
samt var mest bosatt i Rom, där han avled.
Påverkad av Morelli och Meissonier, målade
han med påfallande spanskt lynne, med skarp
karakteristik och framför allt i sina rokokomotiv
med gnistrande färgbravur och stoffprakt. Oftast
hämtade han sina motiv från folklivet.

Fort Wayne [fåt <oéin], stad i n. ö. Indiana,
U.S.A., vid Maumee River; 133,000 inv.
Betydande järnvägs- och handelscentrum; järn-,
maskin- och möbelindustri.

Fort William [få’t (oi’ljam], stad i Ontario,
Canada, vid Lake Superior och kanadensiska
pa-cifikbanan; c:a 25,000 inv. Livlig sjöfart.
Betydande export av spannmål. Kvarnindustri.

Fort Worth [fåt coäb], stad i n. Texas,
U.S.A., vid Trinity River; 277,000 inv. Centrum
i en betydande jordbruksbygd med betydande
industri, bl. a. flygplansindustri; I omgivningarna
stora oljefält. Anlädes som militärpost 1849.

Fo’rum, plur. fora, lat. (eg. ”platsen
utanför”; besläktat med ”dörr”). 1) I fornromerska
städer öppen plats, torg, för handel, offentliga
förhandlingar m. m., ofta omgivet av offentliga
byggnader, ss. rättskipningslokaler, tempel,
pelargångar. Även ett romerskt läger hade ett f.
— 2) Den offentliga verksamheten på f.,
särskilt rättskipning. — 3) Stad, som uppvuxit ur
en saluplats, t. ex. F. Gallörum (Castellfranco),
F. lulii (Fréjus) och F. Livi (Forli).

Fo’rum [sv. utt. fö’rum], lat., laga domstol.
När flera domstolar finnas i ett land, måste en
fördelning av uppgifterna i rättskipningen ske
mellan dem. Först och främst fördelas mål av
olika saklig innebörd på olika domstolar,
var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free