- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
881-882

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foteviken - Fotfolk - Fotheringhay - Fotios (ekumenisk patriark) - Fotios (patriark av Alexandria) - Fotkyss - Foto - Fotobakterier - Fotocell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

881

F otfolk—F otocell

882

kust, genom en landtunga, Näset, skild från
Höllviken, ö. om Skanör. — Nära F., enl. den
äldsta källan vid byn Hammar, stod ®/e 1134
den avgörande drabbningen mellan två danska
tronpretendenter, den anfallande Magnus Nilsson
och Erik Emune, på vars sida ärkebiskop Asker
och skåningarna ställt sig. Magnus och
åtskilliga av hans förnämsta anhängare stupade, och
Eriks välde utvidgades genom slaget över större
delen av Danmark.

Fotfolk, äldre namn för infanteri.

Fotheringhay [få’öarix)géi], by i eng. grevsk.
Northampton. På slottet, som Jakob I lät
nedriva, hölls Maria Stuart fången från 1584, och
där avrättades hon 1587.

Fötios, ekumenisk patriark, bysantinsk
kyrkopolitiker och teolog (omkr. 820—897/8). Han
blev patriark 858 och begynte, kraftnatur och
äkta bysantin, som han var, en häftig strid mot
påvestolen och dess juridiska maktanspråk. Den
schism med Rom, vilken 1054 blev oåterkallelig,
tog under F. sin början. Den slaviska
folkvärlden, kristnad delvis under F :s tid genom
hans bibliotekarie Kyrillos (Konstantinos) och
dennes broder Methodios, slavernas första
apostlar, kom till största delen in under den
bysantinska kulturens påverkan. F. blev 867 avsatt av
kej sar Basileios, 869 bannlyst av påvestolen, åter
patriark 878, bannlystes 881 och dog i landsflykt.
F :s mest kända verk är ”Myriobiblon” el.
”Bib-liotheke”. I 280 kap. har han här refererat den
bysantinska litteraturen i dess brokiga
mångfald. ”Myriobiblon” ger sålunda en klar inblick
i den bysantinska kulturens väsen. På visst sätt
martyr under livstiden, fick F. senare av
Orientens kyrka helgonglorian.

Fötios, patriark av Alexandria (1853—1925).
Han valdes redan vid 29 års ålder till patriark
av Jerusalem, men förvisades därifrån till Sinai
-klostret. 1899 blev F. patriark av Alexandria
och förde under sin långa ämbetsgärning där
detta patriarkat till en synnerligen aktad ställning.
F. var en av de mest framträdande gestalterna
inom den orientaliska kristenheten under nyare
tid. Han intresserade sig livligt för ett
närmande och samarbete mellan orientens kristenhet
och västerlandets. Han deltog i det
allmänkyrkliga (”ekumeniska”) mötet i Stockholm 1925 och
dog på återfärden i Zürich.

Fotkyss var i österlandet tecken på vördnad
och hyllning, infördes även av de romerska
kejsarna samt krävdes sedan av påvarna (tidigast
omtalad på 500-talet). Ännu fordrar den påvliga
etiketten f. vid vissa högtidliga tillfällen.

Foto, förk. för fotografi och (i
sammansättningar) för fotografisk, t. ex. fotoartiklar,
fotopapper.

Fotobakterier, se Bakterier, sp. 259.

Foto cell, anordning för omvandling av
ljusimpulser till elektriska impulser med hjälp av
den fotoelektriska effekten. Beroende på sättet
för utnyttjandet av fotoeffekten kunna f.
indelas i emissionsceller, motståndsceller el.
fotomotstånd samt spänningsceller. De båda senare
slagen benämnas även fotoelement. — I

emissionscellerna får strålningen falla
mot ett ljuskänsligt metallskikt, fotokatod, som
därvid utsänder elektroner, vilka kunna
uppfångas av en elektrod, anod, med positiv potential
i förh. till katoden. Fotokatoden och anoden
placeras i en evakuerad glasbehållare, varvid
katoden ofta arrangeras i form av ett skikt direkt
på glasväggen. De moderna emissionscellerna ha
sammansatta fotokatoder, där en alkalimetall
anbringas på ett lämpligt behandlat underlag av
någon annan metall, t. ex. silver, som efter
behandling med syrgas överdrages
med cesium. Denna fotokatod har
sin gränsvåglängd i infrarött. Bland
övriga material kan nämnas
anti-mon, som under inverkan av
cesium-ånga bildar en mycket använd
fotokatod. De ovannämnda s. k.
hög-vakuumcellerna arbeta praktiskt
taget tröghetsfritt men ge vid
belysning relativt svaga fotoströmmar,
vilka dock i önskad grad kunna
förstärkas med hjälp av elektronrör.
— Av särskild betydelse äro de
s. k. sekundäremissionscellerna,
högvakuumceller, i vilka de
primära fotoelektronerna få träffa en
dynod, vid vilken en
strömförstärkning erhålles genom sekundär elek-

tronemission. Genom att i cellen arrangera ett
flertal dynoder, till vilka den växande
elektronströmmen successivt dirigeras, kunna mycket
stora förstärkningar erhållas. Kommersiella celler
av denna typ möjliggöra registrering av mycket
svaga Ij usintensiteter.

Redan tidigt iakttogs den inre fotoelektriska
effekten hos ämnet selen i form av ett med
belysningen varierande ledningsmotstånd hos detta
ämne. Om ett dyl. s. k. fotomotstånd
inkopplas i en strömkrets, erhålles en ökad
strömstyrka vid belysning på gr. av de i motståndet
frigjorda fotoelektronerna. Lämpliga material för
dessa motståndsceller äro förutom rent selen
även sulfiderna, seleniderna och telluriderna av
ämnena zink, tallium och bly. Fotomotstånden
äro höggradigt infrarödkänsliga, en egenskap,
som gjorde dem till föremål för intensivt
utvecklingsarbete under 2 :a världskriget i samband
med militära behov.

Den inre fotoelektriska effekten utnyttjas även
i de s. k. spänningscellerna, vilka vid
belysning ge upphov till en elektromotorisk kraft,
som i sin tur orsakar en ström i en yttre krets.
Till skillnad från såväl emissions- som
mot-ståndscellerna fordrar denna celltyp ej någon
yttre strömkälla. Spänningseffekten uppkommer
under vissa betingelser i gränsytan mellan en
metall och en halvledare. I denna yta bildas ett
s. k. spärrskikt, som tillåter de i halvledaren
vid belysning utlösta elektronerna att passera
huvudsaki. i en riktning. Av denna anledning
benämnas spänningscellerna även
spärrskikt-celler. I moderna celler av denna typ
placeras ett selenskikt på en bottenplatta av järn.
Selenskiktets översida överdrages med en myc-

Gasfylld [-emissions-cell.-]
{+emissions-
cell.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free