Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Fotografering
886
Den övre raden visar tre positiva bilder och den undre motsvarande negativ. T. v. öy erexponering.
Negativet har för kraftig svärtning i både dagrar och skuggor. Den positiva bilden får för dålig kontrast och
kännetecknas av kritiga och detaljlösa dagrar. — I mitten normal exponering. Både negativ och
positiv ha normal gradation och god detaljåtergivning i både skuggor och dagrar. •— T. h.
underexponering. Negativet är för tunt och detaljlöst i skuggorna, medan dagrarna ha god svärtning och
detaljätergiv-ning. Den positiva bilden är för mörk och detaljlös i skuggorna, medan de ljusaste dagrarna ha goda
detaljer. Bilden är för kontrastrik, ”hård”.
Foto K. O. Sjöström.
tivet är ljust el. mörkt el. har större el. mindre
belysningskontraster. F. mot ljuset kräver
rikligare exponering än med ljuset. Även avståndet
till motivet spelar roll; f. av närbilder kräver
rikligare exponering än f. på långa avstånd.
Som stöd vid bestämmande av exponeringen
användes exponeringstabell, med vars hjälp man
kan räkna ut ungefärliga värden på bländare och
exponeringstid, samt exponeringsmätare, som
mäter det från motivet reflekterade ljuset men
är graderad i exponeringstid. Om exponeringen
kräver en längre exponeringstid än V25 sek, är
det ej tillrådligt att hålla kameran på fri hand,
utan den bör placeras på stativ. Större kameror
med långa obj ektivbrännvidder, som ha litet
skärpedjup, användas alltid på stativ, och
praktiskt taget all f. inomhus sker med hjälp av
stativ. Vid f. av landskap och färgrika motiv
användas i stor utsträckning ljusfilter för att
förbättra negativmaterialets bristande
färgåtergivning. I dagsljus är gulfilter vanligast för
ortokro-matiskt material och gulgröna ljusfilter för
pankromatiskt. Med hjälp av dessa kunna
färgernas valörer återges tonriktigt. Ljusfiltren
äro av stor betydelse för olika slag av teknisk
och vetenskaplig f., när det gäller att få en viss
färg återgiven i ljusare el. mörkare valör.
Dess
utom förekomma ett flertal specialfilter, t. ex.
ultraviolettfilter, som absorberar ultraviolett
strålning vid fjällfotografering,
polarisationsfil-ter för att avlägsna reflexer vid teknisk f. och
mjuktecknande filter, s. k. softskivor, för att
ernå vissa konstnärliga effekter. —
Småbilds-fotografering, f. med kameror för format
24 X 36 mm el. mindre, medför vissa fördelar
men fordrar omsorgsfullt arbete.
Småbildska-meran är snabb, har objektiv med stor ljusstyrka
och kort brännvidd, vilket ger stort skärpedjup.
Den lämpar sig för f. av snabba situationer på
nära håll och kan t. o. m. användas inomhus på
fri hand. F. vid elektriskt ljus har i hög
grad förenklats tack vare det högkänsliga
pankromatiska negativmaterialet och de ytterst
ljusstarka s. k. fotolampor, högbelastade
specialglödlampor, som kunna anslutas till det vanliga
belysningsnätet. — Vid f. med enklare
amatörkameror erbjuder uppskattningen av avståndet
vissa svårigheter, särsk. när det gäller närbilder.
Som hjälpmedel användas skärpedjupstabeller och
en indelning av motiven i huvudgrupper, s. k.
tvåpunktsinställning. För närbildsfotografering
lämpa sig därför särsk. de dyrare kamerorna
med anordningar för uppmätning av avståndet,
t. ex. spegelreflex- och avståndsmätarkameror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
