- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
889-890

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

889

Fotografi

890

lighetsgroddar av metalliskt silver och
svavelsilver bildas. En förutsättning för den viktiga
uppkomsten av groddarna är närvaron i gelatinet av
vissa svavelföreningar (senapsolja). Emulsionens
slutliga egenskaper, ljuskänslighet o. d., bero i
hög grad på gelatinets sammansättning och hur
blandningen och mogningen utföras samt hur
långt mogningen drives. Vissa, emulsioner göras
färgkänsliga genom tillsättning av färgämnen.
— Vid kollodiumförfarandet, som ännu
användes inom reproduktionstekniken, framställes den
ljuskänsliga plåten omedelbart före
fotograferingen och exponeras våt i kameran. De
ljuskänsliga silversalterna, vanl. jodsilver, utfällas direkt
på plåtens kollodiumskikt, vars känslighet är
mycket liten och ej kan ökas genom mogning,
som ju förutsätter närvaron av gelatin. — Vid
den fotografiska bildens exponering i
kameran avväges den ljusmängd, som påverkar
negativskiktet, mycket noga med hänsyn till
emulsionens ljuskänslighet.

För olika ändamål tillverkas det fotografiska
negativmaterialet med helt olika egenskaper. Man
skiljer i huvudsak på negativmaterialets
allmänkänslighet, färgkänslighet, ljusgårdsfrihet,
fin-kornighet och upplösningsförmåga samt
grada-tion. — Allmänkänsligheten är
materialets känslighet för vitt ljus och beror i hög
grad på den mogning, som emulsionen undergått
vid tillverkningen. Allmänkänsligheten
bestämmer i första hand exponeringstiden vid
fotografering. Den kan uppmätas enl. ett flertal olika
mätmetoder och kan t. ex. utryckas
siffermässigt i DIN-, Scheiner-, Kodak- och
ASA-gra-der. — Färgkänslighet är det fotografiska
materialets relativa känslighet för olika färger
och är avgörande för hur dessa återges i
gråtoner inom den svartvita f. Genom att de gula
bromsilverkornen i skiktet absorbera huvudsaki.
blått och violett (samt ultraviolett) blir
materialet i första hand känsligt endast för dessa färger
(denna strålning), som återges mycket ljust,
medan t. ex. gult och rött återges som svart. En
sådan emulsion kallas icke färgkänslig
och användes numera endast för reproduktion.
Man kan utöka skiktets känslighet genom
tillsättning av speciella färger, sensibilisatorer, vid
beredningen av den fotografiska emulsionen.
Dessa färger ha egenskapen att färga
bromsilverkri-stallerna men ej gelatinet. Härigenom kan man
erhålla ortokromatiskt negativmaterial,
som utom för blått och violett är känsligt även
för gult och grönt, samt pankromatiskt,
som dessutom är känsligt för rött, och i n f r
a-rödkänsligt material med känslighet i
långvågigaste rött utanför det synliga området.
Schumannplåtar ha en specialemulsion
med utpräglad känslighet för ultraviolett. För
att färgerna skola återges ”tonriktigt”, d. v. s.
i riktiga valörer, såsom vårt öga uppfattar dem,
dämpas den höga blåkänsligheten genom att vid
fotograferingen sättes ett ljusfilter, i allm. ett
gulfilter, framför objektivet. Många emulsioner
ha dämpad blåkänslighet, som erhålles
genom gulfärgning av gelatinskiktet. — L j u s-

Fotografering med icke färgkänsligt negativmaterial
(övre bilden) och pankromatiskt material.

gårdsfrihet är av stor betydelse för detalj
-återgivningen. Vid ljusgårdsbildning förstöras
finare bilddetaljer genom att ljuset särsk. vid
högdagrar reflekteras från underlaget upp i
skiktet el. genom reflexion inuti skiktet. Praktiskt
taget allt negativmaterial förses numera med
ljusgårdsskydd i en el. annan form.
Negativmaterialets större el. mindre finkornighet
beror i hög grad på hur långt mogningen drivits
vid tillverkningen av emulsionen men även på
dess sammansättning och homogenitet. De
högkänsliga emulsionerna bli alltid mera
grovkorniga, och utpräglade finkornemulsioner ha ganska
låg allmänkänslighet. För småbildskameror
tillverkas utpräglat finkorniga
enskiktsfil-m e r, försedda med ett enda emulsionsskikt.
Skiktets upplösningsförmåga, som
mätes i antalet linjer per mm, som skiktet
förmår registrera och upplösa, beror i hög grad av
ljusgårdsfriheten och finkornigheten men även
av framkallningsgraden (kontrasten). — G
rada t i o n är en sammanfattande benämning på
det fotografiska materialets sätt att i form av
utfällda silverkorn, svärtning, återge den skala
av ljus, varmed det påverkats vid exponeringen.
Gradationen åskådliggöres med
”svärtningskur-van” som visar,
hur ett prov av
materialet, som
utsättes för en
med j ämna steg
tilltagande
belysning (och
grafiskt skulle
representeras av en
rät linje), efter

f ramkal Iningen
ger en S-formigt
tilltagande
svärtning. Om svärt-

Svärtningskurva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free