Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografi - Historik - Fotografisk - Fotografiska föreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893 Fotografisk—Fotografiska föreningen 894
mål och är ett viktigt vapen, när det gäller att
avslöja förfalskningar av tavlor och handlingar.
En utplånad skrift kan göras synlig och
fotograferas. — Den infraröda (el. ultraröda)
strålningen har en liknande använding. Den
har stor genomträngningsförmåga och användes
inom medicinen, t. ex. för fotografering av
sjukliga förändringar under huden och för
fotografering av ögonbottnen och pupillen, som är fullst.
okänslig för denna strålning och därför ej drar
ihop sig. Den infraröda strålningens stora
genomträngningsförmåga har utnyttjats för f j ä r
r-fotografering. Man har fotograferat från
ballong på c:a 500 km avstånd, där avståndsdiset
gjorde det omöjligt för ögat att upptäcka något,
och för fotografering av himlakroppar, som
skymmas av framför liggande nebulosor. —
Fotografering med urladdningslampor är
en utvidgning av blixtljusfotograferingen, som
fått stor användning både i den kommersiella f.
och för teknik och vetenskap.
Historik. De första systematiska
undersökningarna av silversalters ljuskänslighet utfördes 1727
av tysken J. H. Schulze. Svensken C. W.
Schee-le fann 1777, att solspektrets blå och violetta
strålar utövade en avsevärt kraftigare svärtning
än de röda; han konstaterade även, att den vid
klorsilvrets svärtning bildade mörka produkten,
i motsats till klorsilvret självt, var olöslig i
ammoniak och utgjordes av metalliskt silver. —
1802 framställde engelsmännen T. Wedgwood och
H. Da vy ett ljuskänsligt papper genom att
indränka vanligt papper med en lösning av
silver-nitrat, medelst vilket en negativ skuggbild kunde
erhållas. De på detta sätt framställda bilderna
kunde emellertid icke fixeras och blevo därför
av ringa praktiskt värde. — Redan 1814 började
fransmannen N. Niepce med sina försök att
framställa hållbara ljusbilder. Niepce försökte
flera ljuskänsliga preparat, bl. a. asfalt, vars
ljuskänslighet visar sig däri, att den efter
belysning förlorar sin löslighet i sina vanliga
lösningsmedel, terpentin, bensin etc. 1837 lyckades
L. J. M. Daguerre att med joderade silverplåtar
och kvicksilverframkallning lösa uppgiften att
framställa hållbara ljusbilder på ett lätt
utför-bart sätt. Dagerrotypien offentliggjordes 1839.
Ung. samtidigt meddelade engelsmannen Fox
Talbot ett förfarande, photogenic drawing, för
framställning av kontaktkopior på papper efter
teckningar, kopparstick o. dyl. Han använde därtill
ett klorsilverpapper; senare framställde han ett
jodsilverpapper, som belystes i kameran,
varigenom en osynlig el. endast svagt synlig bild
uppstod, vilken sedan framkallades med gallus
-syra. Som fixeringsmedel använde Talbot liksom
Daguerre natriumtiosulfat. Efter den negativa
bilden framställdes genom kontaktkopiering på
klorsilverpapper de positiva avtrycken. Talbot
paten-terade 1841 detta förfarande, som han kallade
ka-lotypi. Det benämnes emellertid vanligen efter
uppfinnaren talbotypi. 1851 gav engelsmannen Scott
Archer en utförlig beskrivning av
kollodium-processen. Härmed var det viktiga
jodsilverkollo-diumförfarandet uppfunnet. B. J. Sayce och W.
B. Bolton i Liverpool införde 1864
bromsilver-kollodiumemulsionen, som fått stor betydelse för
reproduktionstekniken. Emulsionen fullkomnades
sedan av E. Albert i München 1882, som
tillverkade ortokromatiska plåtar. Färgkänsligheten
hade upptäckts av tysken H. W. Vogel redan 1873
Ett viktigt steg var införandet av
bromsilverge-latinemulsionen av R. L. Maddox 1871, vilket
tills, m. Ch. Bennets upptäckt av mogningen
1878 lade grunden för den följande
fabriksmäs-siga tillverkningen av högkänsliga torrplåtar, som
nu kom i allmänt bruk. Ortokromatiska
torrplåtar framställdes av Vogel och J. M. Eder
1884 och de första pankromatiska torrplåtarna
av tyskarna A. Miethe och A. Traube 1902.
Infrarödkänsliga plåtar framställdes först 1920.
Den första användbara filmen på
celluloidunder-lag tillverkades av amerikanen H. Goodwin före
1887. G. Eastman, som 1884 släppte ut den första
”rullfilmkameran” för pappersnegativ, började
1888 göra celluloidfilm för denna kamera.
Rull-filmskameran daterar sig således från d. å. Idén
till bromsilverpapperet härstammar från
engelsmannen P. Mawdsley och förverkligades av hans
landsman J. Wilson Swan 1879.
Klorsilverpappe-rets (gasljuspapperets) upphovsmän äro Eder och
G. Pizzighelli (1882). Klorbromsilverpapperet
beskrevs av Eder 1883. Färgfotografien hade
föregångsmän i den engelske fysikern J. C.
Maxwell, som 1861 teoretiskt utredde
trefärgsmeto-derna, och fransmannen L. Ducos Du Hauron,
som 1867 framlade principerna för flera olika
färgfotografiska metoder. Ett viktigt framsteg
gjordes av fransmännen bröderna A. och L.
Lu-mière, som 1904 framlade sin autokrommetod.
Det egentliga genombrottet kom med de
subtraktiva metoderna Kodachrome 1935 och Agfacolor
1936. Den senare av dessa ligger till grund för
de flesta färgfilmer, som numera tillverkas av
de stora filmfabrikerna.
I Sverige finnas 4 fotografiska
rikssamman-slutningar, de ideellt arbetande Fotografiska
föreningen i Stockholm och Riksförbundet Svensk
fotografi, en sammanslutning av landets omkr. 100
fotografiska amatörklubbar, samt
yrkesorganisa-tionerna Svenska fotografernas förbund och
Fotohandlarnas riksförbund. — Litt.: ”Handbuch
der wissenschaftlichen und angewandten
Photo-graphie”, utg. av A. Hay (1—8, 1929—33 ;
Erg.-Werk, 1, 1943); ”Fotografisk handbok”, utg. av
H. Bäckström (1—2, 1942) ; A. Boström,
”Fotografiska filter” (ny uppl. 1946) ; K. O. Sjöström,
”Amatörfotografen” (6:e uppl. 1948). Bland
svenska tidskr. märkas Nordisk tidskr. för f.
(1917 ff.) med tekniskt och konstnärligt innehåll
och Foto (1939 ff.) med mera populärt lagt
innehåll.
Fotografisk, som avser fotografi.
Fotografiska föreningen, sedan hösten 1889
namn på den i Stockholm 1888 stiftade
Svenska fotografiamatörföreningen,
vilken avsåg att vara en sammanslutning av
personer, som utöva fotografien för sitt nöjes skull
el. för vetenskapliga o. dyl. ändamål. Samtidigt
med namnförändringen vidgades
verksamhetsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
