Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotogrammetri - Fotogravyr, heliogravyr - Fotokemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
F otogravyr—F otokemi
902
metoder såväl för
huvuduppgiftens lösande —
förtätning av ett i regel glest
nät av med markmätningar
inmätta markpunkter — som
för själva kartbildens
framställande. För det förra
användas dels bearbetning i
stereoinstrument, s. k.
rymd-triangulering, dels plan
numerisk, grafisk el. mekanisk
bearbetning, s. k.
bildtriangu-lering el. radialtriangulering.
För det senare begagnas
antingen instrumentell
stereo-kartering, vilken
kännetecknas av god noggrannhet och
ett efter avsedd användning
avpassat urval av detaljer
och ekvidistans, el.
framställning av fotokartor, vilka
senare kännetecknas av att
den fotografiska bildens alla
detaljer återfinnas i kartan.
— Fotogrammetrisk kartläggning har fått en
mycket stor militär betydelse (artilleriets
eldledning), beroende på den höga
framställnings-hastigheten och på att terrängen icke behöver
beträdas. — Enl. riksdagsbeslut av 1937 skall c :a
2/3 av Sverige fotokartläggas som grundval för
ekonomisk kartläggning av ny typ. Arbetet
ut-föres av Rikets allmänna kartverk, där en
fotogrammetrisk byrå upprättats för ändamålet. —
Vid Tekniska högsk. finnes ett särskilt inst. för
f. med en allsidig fotogrammetrisk
instrumentutrustning. — Försvarsväsendet har såväl fasta
som rörliga fotogrammetriska laboratorier för
den speciella militära f. — Ett privat bolag för
fotogrammetrisk verksamhet, ab. Svensk
bildmätning, finnes. — Svenska sällskapet för f.
stiftades 1929. — Litt.: E. Fagerholm, ”F.” (1942).
Fotogravyr el. h e 1 i o g r a v y r, ett
foto-mekaniskt s. k. djuptrycksförfarande för
mångfaldigande av bilder medelst djuptryckspressen;
även ett medelst ett sådant förfarande
åstadkommet avtryck. Förfarandet tillgår sålunda: En
polerad kopparplåt förses i ett s. k. puderskåp med ett
fint lager av asfaltpulver, som fastsmältes
genom att plåten lätt uppvärmes. På den sålunda
”kornade” plåten överföres ett under ett
diapositiv belyst bikromatgelatinpapper, som därefter
behandlas med varmt vatten, varvid en
gelatinrelief uppstår på grund därav, att de belysta
ställena, i den mån ljuset inverkat, förlorat sin
löslighet i varmt vatten. Sedan denna gelatinrelief,
vilken är tjockast på de ställen, som motsvara
bildens ljusaste partier, torkat, etsas plåten med
järnklo ridlösningar av olika styrka. Etsningen
börjas med en koncentrerad lösning, som endast
genomtränger gelatinreliefens tunnaste ställen,
angriper metallen och bildar de djupaste
skuggorna; ett svagare etsbad bildar
mellantoner-na, ett ännu svagare detaljerna i dagrarna.
Efter etsningen avlägsnas gelatinbilden, och
as-faltpulvret samt plåten retuscheras med rulett
Stereokarteringsinstrument och ritbord (t. v.).
och polerstål. Infärgningen sker med tillhjälp av
tygbollar (tamponger), varvid de djupast etsade
partierna till följd av sitt större djup och större
kornighet taga mest färg; på de icke etsade
partierna, som utgöra bildens dagerpartier och där
kopparplåtens yta förblivit blank, fastnar ingen
färg. Tryckningen sker med koppartryckspress.
Fotogravyrförfarandet ger särdeles mjuka bilder
med sammetsartade skuggpartier och anses som
det finaste fotomekaniska
reproduktionsförfaran-det.
Fotokemi, läran om ljusets kemiska
verkningar. Ljus, som passerar ett materiellt system, kan
verka på två sätt, dels höja systemets temp., i
det att ljusets energi omvandlas i värme, dels
åstadkomma förändring av kemisk natur.
Kemiska verkningar av ljuset (aktinitet) äro kända
sedan äldsta tider, ss. blekningsprocesser, ljusets
förstörande inverkan på vissa målarfärger,
bildningen av det gröna färgämnet i växterna. Nyare
forskningar ha visat ett otal föreningar, som äro
ljuskänsliga. Ljusets kemiska verkningar äro
beroende av våglängd. Kraftigast verkar ljus med
korta våglängder, violett el. ultraviolett. Som
allmän regel gäller, att endast sådant ljus kan
inverka, som absorberas av systemet. Av stort
teoretiskt och praktiskt intresse är den latenta
ljusverkan på silversaker. All fotografi bygger
härpå. Den fotokemiska verkan är en produkt av
intensiteten och belysningstiden. Många kemiska
processer äro åtföljda av ljusemissioner, som äro
betydligt starkare, än som motsvarar systemets
temp. (kallt ljus, kemiluminescens). Så lyser
fosfor i mörker, och av samma natur är det ljus
lysmaskarna utsända. Med avseende på
mekanismen vid ljusets kemiska verkan får man skilja
mellan två sorters reaktioner. De katalytiska
reaktionerna, som, ehuru mycket långsammare,
försiggå även i mörker, påskyndas vid inverkan av
ljus. En sådan är t. ex. bildningen av fosgen,
COCI2 av koloxid, CO och klctr, CI2. Till sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
