Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framkallare - Framkallning - Framkallningsfärger - Framladdning - Framtid - Framtiden (tidskrift) - Framtiden, Tryckeri-ab. - Framtiden, Livförsäkringsbolaget - Franc, Ulric - Français, Louis - Française - France, La - France, La (tidning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923 Framkallning—France 924
och ett återhållande (bromkalium).
Framkall-ningsämnet utgöres av ett organiskt
reduktionsmedel, vanl. tillhörande bensen- el.
naftalenserier-na. Bland de vanligaste märkas metol,
hydroki-non, pyrogallol, glycin och parafenylendiamin.
Framkallning, fotogr., den process, varigenom
den latenta bild, som uppstår vid det fotografiska
negativ- el. positivmaterialets exponering, genom
efterföljande badning i en framkallningslösning
överföres i en synlig silverbild. Det
exponerade ljuskänsliga skiktet innehåller bromsilverkorn
med en el. flera framkallningsgroddar, som
uppkommit genom ljusets inverkan vid exponeringen.
Vid kemisk f. användes en lösning,
innehållande reducerande negativa joner.
Bromsilver-kristallernas yta består i allm. av ett skikt
negativa bromjoner, vilka stöta bort
framkallnings-jonerna och hindra dem att nå b romsilvret. Vid
framkallningsgroddarna finnas dock luckor i
bromjonskiktet, genom vilka de reducerande
jonerna angripa bromsilvret och omvandla detta
till silver i en el. flera punkter på kristallen. Så
småningom övergår hela bromsilverkornet i ett
silverkorn, som ev. sammanväxer med
närliggande till en ”kornanhopning”. Alla
framkallnings-bara bromsilverkorn omvandlas på det sättet till
en av svarta silverkorn bestående negativ bild,
vars silvermängd i varje punkt är ung.
proportionell mot belysningen vid exponeringen. Av
mindre praktisk betydelse är fysikalisk f.,
få framkallningslösningen är tillsatt med i
vatten lättlösliga silversaker, vanl. silvernitrat,
varvid således det silver, som utfälles på
framkallningsgroddarna, tillföres utifrån. Inom
kollo-diumförfarandet användes rent fysikalisk f. Den
fysikaliska f. ger ytterst finkorniga negativ och
har därför fått användning för
finkorn-framkallning av småbildsnegativ.
Fram-kallarens alkalitet (koncentration) och temp. ha
stor inverkan på dess verkningssätt. Hög
alkalitet och hög temp. ge snabb f., vilket medför
y t f r a m k a 11 n i n g, varvid huvudsaki. den
mera ytligt belägna delen av den latenta bilden
framkallas. För underexponerade och knappt
normalexponerade negativ, där hela latenta
bilden ligger ytligt, ger detta goda resultat.
Rikligt exponerade el. överexponerade negativ fordra
däremot en mera långsam
djupframkall-n i n g. Den åstadkommes bäst genom att
nedsätta framkallarens alkalitet men även genom
utspädning, avkylning el. tillsats av bromkalium.
Djupframkallningen ger negativ med rikare
gra-dation. Ett för kort framkallat
(underframkal-lat) negativ kan förbättras genom förstärkning
och ett för länge framkallat (överframkallat) el.
i övrigt för kontrastrikt negativ genom
försvagning.
Framkallningsfärger, organiska färgämnen,
vilka äro olösliga i vatten och framkallas på
själva textilfibern genom dess indränkning först
med den ena, sedan med den andra
reaktionskom-ponenten, varvid det bildade färgämnet utfälles
på fibern. Även kypfärgämnen äro ett slags f.
Härvid doppas fibermaterialet först i färgbadet,
kypen, och därefter bildas färgämnet genom
ma
terialets oxidation i luften. Indigo är ett dylikt
färgämne.
Framladdning, laddning av eldvapen från
mynningen. Ännu efter mitten av 1800-talet voro
de flesta eldvapen konstruerade för f., f r a
m-laddningspjäser, framladdare,
myn-ning s lad da r e. Vid moderna eldvapen
förekommer f. endast vid vissa granatkastare.
Framtid, radikal svenskspråkig veckotidskrift i
Finland. Utkom 1905—10 och förfäktade det
”aktiva motståndspartiets” åsikter, bl. a. i
opposition mot den Mechelinska senaten. Utgivare
voro H. Gummerus (1905—08) och J. Gummerus
(1909—10).
Framtiden, i Stockholm av C. F. B, von
Bergen 1868—-1871 samt 1877 (”ny följd”) utgiven
tidskrift. Den var organ för fri
religionsveten-skaplig forskning och nygestaltning av det
religiösa och kyrkliga livet samt behandlade även i
uppsatser och recensioner politik, samhällsliv,
litteratur m. m.
Framtiden, T r y c k e r i-a b. Framtiden,
Malmö, grundat 1887, utger tidn. Arbetet.
Aktiemajoriteten innehas av fackföreningar o. a.
arbetarorganisationer i Skåne. 1908 började
bolaget bedriva förlagsverksamhet, vilken 1912
övertogs av a b. Framtidens bokfö
r-1 a g.
Framtiden, Livförsäkringsbolaget
F., se Förenade-Framtiden och Förenade Liv.
Franc [frä], plur. francs (förk. frcs), namn
på några äldre franska mynt samt den gällande
myntenheten i bl. a. Frankrike, Belgien och
Schweiz. Namnet kommer av den lat. devisen
Francorum rex (”fransmännens konung”) på ett
av Johan II :s guldmynt från 1360. — I
Frankrike infördes f.-systemet i myntväsendet 1795,
samtidigt med metersystemet, och sedan 1803
är en f. definitivt enheten i det franska
myntsystemet: 1 f = 20 sous =100 centimes.
Systemet med f. som myntenhet är antaget i Belgien
(sedan 1830) och i Schweiz (sedan 1850).
Franc, Ulric Gustaf, ämbetsman (1736—
1811). Han blev kommissionssekreterare i Haag
1762, - presidentsekreterare 1776, statssekreterare
1787 och överpostdirektör 1791. F. följde
Gustav III på flera resor och skötte efter
Oxenstierna från 1789 utrikesärendena. Efter Gustav
III :s död avlägsnades han av Reuterholm. F.
invecklades i Armfeltska rättegången men kunde
ej fällas. Han avskedades dock 1794 men var
åter överpostdirektör 1797—1809.
Frangais [fräsä’], Francois Louis, fransk
målare (1814—97). F. blev en omtyckt
landskapsmålare (bilder från Italien, Alperna och
Frankrike). Högt skattas hans ståtliga akvareller
från Roms kampagna. F. målade även porträtt.
Frangaise [fräsä’z], fr., en dans, se Fransäs.
France, La [la frä’s], fr., Frankrike.
France, La [la frä’s], fr., daglig tidning i
Paris, uppsatt 1861 för att försvara Napoleon
IH:s politik, mest spridd 1874—81, då den
redigerades av É. de Girardin och 1877 häftigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
