Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Befolkning och bebyggelse - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Frankrike
18
Fördelningen av den inom jordbruk sysselsatta
befolkningen, departementsvis.
I mindre än 17 % av hela befolkningen, 2 17—35 °/o,
3 35—51 %, 4 51—58 %, 5 58—65 6 65—75 %.
Fördelningen av inom industri och handel sysselsatt
befolkning, departementsvis.
1 17—24 % av hela befolkningen, 2 24—31 %, 3 31—42 °/o,
4 42—52 °/o, 5 52—65 °/o, 6 65—85 °/o.
med förstäder, den s. k. Nordregionen (dep.
Nord, Pas-de-Calais och Somme) och Lyon—S:t
Étienne-området. Paris med förstäder har c:a
5,5 mill. inv. (därav i själva Paris 1946 2,725,374
inv.) d. v. s. V7 av F:s hela befolkning.
Nordregionen med sina kolgruvor och industrier har
en folktäthet som i dep. Nord överstiger 320 per
km2. Stadsbygden Lille—Roubaix—Tourcoing
har här omkr. 3/4 mill. inv. Liknande
anhopningar förefinnas i alla större industricentra
och hamnar, ss. i Marseille (nära 1 mill. inv.),
Lyon (över 0,8 mill.), Bordeaux (0,4 mill.), S:t
Étienne (350,000), Nizza (270,000), Rouen
(260,000). Sammanlagt utgör antalet inv. i
städer och stadsliknande samhällen med mer än
2,000 inv. över hälften (1946 56%) av hela
folkmängden, mot 44% 1911 och 24% 1846. —
Även bördiga jordbruksområden med lerjordar,
ss. i Artois, Flandern, Picardie, Cambrésis, den
västligaste delen av dep. Seine-Inférieure, s.
Limousin, Roussillon och i s. Elsass, ha en
befolkningstäthet, som överstiger medeltalet för
hela F. Iögonfallande stor är folktätheten i de
stora dalarna, ss. Seine-, Loire-, Garonne-,
Rhöne- och Isère-dalarna, där bördiga och
väl-bevattnade jordar utbreda sig. Hit höra även
vindistrikten i t. ex. Bordelais, Bourgogne,
Champagne, Elsass, Bas-Languedoc, där folktätheten
på sina håll överstiger 100, t. o. m. 140—200
per km2. Men icke överallt äro de bördigaste
områdena folkrikast. Där flykten från
landsbygden varit mycket intensiv och maskiner ersatt
människan som arbetskraft, ss. i Valois och i
vissa trakter av Normandie, är landsbygden glest
befolkad. Trots den bördiga jorden avfolkas
även det rika Garonnebäckenet. Glesast är
be
folkningen i bergen, där det hårda klimatet och
terrängförhållandena inskränka åkerarealen.
I fråga om bebyggelseformer uppvisar
landsbygden anmärkningsvärda olikheter. N. ö. om en
lin j e Genève—Besangon—D i j on—M onter eau—
Orléans—Blois—Chartres—Rouen förhärskar
ag-glomererad bebyggelse med storbyar med
undantag fön vissa trakter i dep. Seine-Inférieure
och i Flandern, som ha spridd bebyggelse. S. v.
om nämnda linje förhärska småbyar och
ensamgårdar. Denna fördelning av bebyggelsetyper
beror mindre på naturförhållanden än på gamla
etniska och historiska orsaker.
Näringar. Till följd av fortlöpande
urbanisering under de senaste årtiondena utgör
jordbruksbefolkningen icke längre den övervägande delen
av F:s befolkning som under förra årh. och
ända till 1 :a världskriget. Jordbruket med
binäringar får dock betraktas som F :s
ekonomiska grundval, över 2/s (44 % 1946) av
befolkningen leva fortfarande på landsbygden.
Omkr. 2/e av hela arealen utgöras av åker,
trädgårdar och vingårdar, omkr. Vs av
ständig el. naturäng och Vs av skogsmark; nära
100,000 km2 el. omkr. Vs av hela ytan
består av ouppodlade sumpmarker, torvmossar och
ljunghedar samt improduktiva bergsområden
o. dyl. 1936 kommo 36% av jordbruksarealen
på småbruk med en areal mindre än 10 har,
39% på egendomar med en areal av 10—100 har
och 25 % på egendomar med större areal än
100 har. I stort sett kan man säga, att
storgodsen ha större utbredning i n. F., småbruken
däremot i s. 74% av bönderna äro självägande
(och odla 60% av arealen), 21% arrendatorer
(30%) och 5% hälftenbrukare (10%). Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
