Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
F rankrike
24
sorter i de franska gruvorna. Särsk. kännbar
är fattigdomen på kokskol för järnverken. F.
måste också täcka en betydande del av sitt
kolbehov — ej mindre än Vi av hela behovet (c:a
80 mill. ton) — genom import från utlandet.
Hösten 1946 nådde kolproduktionen i F.
förkrigs-nivån. Av brunkol, som till kvaliteten är sämre
än Tysklands, utvinnas endast c:a 1—1,7 mill.
ton årl., huvudsaki. vid Fuveau i
Bouches-du-Rhöne. F. har endast obetydliga
petroleumtillgångar; vid Pechelbronn i Elsass och i trakten
av S :t Gaudens i dep. Haute-Garonne utvinnas
omkr. 70,000 ton årl. — F. har större tillgång
på vattenkraft än de flesta andra europeiska
länder. De största krafttillgångarna finnas i n.
delen av Alperna, i Väst- och Centralpyrenéerna,
Centralmassivet, Jurabergen och Vogeserna. Den
uttagbara vattenkraften uppskattas till c:a 10
mill. hk. 1939 uppgick den utbyggda
vattenkraften till 5,3 mill. hk. 1945 producerades 19,1
milliarder och 1947 27 milliarder kWh.
Om sålunda F:s tillgångar på stenkol äro
otillräckliga, äro landets järntillgångar av ofantligt
mycket större mått. De äro huvudsaki.
lokaliserade till tvenne större centra. Det ena ligger
i v. F., i Bretagne, Normandie, Anjou och Maine.
Den här befintliga malmmassan har beräknats till
1,8 milliarder ton 45 °/o järnmalm, motsvarande
c:a 0,9 milliarder ton järn. I Pyrenéerna och vid
kanten av Centralmassivet finnas några mindre
malmfyndigheter. De sistn. ha bildat underlaget
för järnindustrien i S:t Étienne och Le Creusot.
De förnämsta järnmalmsfälten äro dock de s. k.
minettfyndigheterna i Lothringen. De
värdefullaste äro belägna i den del av landskapet, som
erövrades från Tyskland 1918. De intaga här
en areal av sammanlagt 1,200 km2 och innehålla
Europas väldigaste malmmassa, beräknad till 5
milliarder ton brytbar malm. Under
mellankrigstiden hade utvecklat sig ett slags pendeltrafik
mellan de nordfranska koldistrikten, där ett andra
centrum för den tunga industrien uppstått
(Valen-ciennes), samt Belgien och det tyska
Ruhrområ-det. — En högvärdig aluminiumrik lera, bauxit,
har fått sitt namn efter den lilla franska byn
Les Beaux i dep. Bouches-du-Rhöne (n. ö. om
Arles), där den först kom till användning. F:s
bauxitfyndigheter ligga i s. F., nära
exporthamnar vid Medelhavet och kraftkällorna i Alperna
och Pyrenéerna. Produktionen uppgick 1937 till
nära 0,7 mill. ton (1945 V4 mill. ton), varav
hälften gick till England, Norge, Schweiz m. fl.
länder. — Genom införlivandet av Elsass
förvärvade F. en värdefull mineraltillgång, näml, den
andra i ordningen av Tysklands kali fyndigheter.
1925 hade den franska produktionen stigit till
0,3 mill. ton rent kali och uppgick 1937 till c:a
0,5 mill. ton (1945 endast 0,2 mill. ton). Av
koksalt producerades 1937 2,3 mill. ton., därav
0,5 mill. ton havssalt. Bergsalt utvinnes
industriellt i Lothringen, havssalt i saliner.
Industriens utveckling har under de
senaste åren hämmats av brist på arbetskraft och
vissa råvaror. Dess produktion omfattar c:a V10
av förkrigsproduktionen. F :s största
industri
centra äro Paris-området, nordligaste F. och
trakten av Lyon. Järnmalmen bildar grundvalen för
flera av F :s mest betydande industrier. 1929
och 1937 producerades 20,1 resp. 15,8 mill. ton
tackjärn och stålgöt, 1945 endast 2,s mill. ton.
Den tunga järnindustrien är huvudsaki.
förlagd till Lothringen och till Valenciennes
i n. F., maskinindustrien till Le Creusot och
S:t Étienne (vilka båda städer även ha
vapenindustri), till Paris, Lille, Amiens och S:t
Quen-tin. F. har stor biltillverkning i Paris med
omnejd (Boulogne-Billancourt), Lyon, Doubs och i
Elsass. Skeppsvarven äro belägna vid
atlantkus-tens estuarier och vid medelhavskusten från
Marseille till Toulon. Den franska flygindustrien
är förstatligad och arbetar för framställning av
flygplan och flygmotorer. Tillgången på bauxit
är jämte vattenkraften grundvalen för en
betydande aluminiumindustri, som är lokaliserad till
Havsalperna och till dep. Ariège. Den kemiska
industrien är rätt väl utvecklad med tillverkning
av super fosfat (1,3 mill. ton 1937) främst i
Parisbäckenet och luftkväve i närheten av de stora
kraftstationerna i Alperna. Sodafabrikationen i
Nancy grundar sig på Elsass’ bergsalt
fyndigheter. F. importerar vanl. öyer 6 mill. ton
råpetroleum årl., varför de viktigaste
oljeraffinaderierna äro belägna vid havet el. de segelbara
floderna. Textilindustrien är en av F:s äldsta
industrier. Främst bland textilcentra stå franska
Flandern och angränsande områden, Lille,
Cam-brai, S:t Quentin och Rouen. F. intar 4:e
platsen bland världens bomullsindustriländer.
Elsass-Lothringens väverier äro i första hand
lokaliserade till Épinal och Mulhouse. Ylleindustrien är
till stor del förlagd till n. F. (Roubais,
Tour-coing, Picardie) men även till Elsass (Colmar),
Normandie (Elbeuf, Louviers), Champagne
(Reims), Orléans, Chåteauroux, Castres, S:t
Gaudens och Mazamet. Lyons gamla
sidenindustri byggde urspr. på silkesmaskodling i
Rhöne-dalen men har sedan länge måst importera
råmaterial från Italien, Främre Asien och Fjärran
östern. Natursilket ersättes nu i växande skala
av konstsilke. F :s konstsilkeproduktion uppgick
1937 till över 30,000 ton el. c:a 6”/o av
världs-produktionep. Paris’ och Lyons konfektions- och
lyxindustri är världsberömd. Världsbekanta äro
också handsktillverkningen (Grenoble, Millan,
Niort, S:t Junien, Chaumont, Paris),
porslinsindustrien (Limoges, Tarbes) och
glastillverkningen (Baccarat, Nancy, Paris).
Utrikeshandeln har under
efterkrigs-åren haft stora svårigheter att kämpa med. 1948
uppskattades exporten till 239,8 och importen till
464,7 milliarder fr., alltså ett importöverskott på
224,9 milliarder. Importen består i allm. av
råvaror och halvfabrikat för den inhemska
industrien, ss. stenkol och koks, brännoljor, textilier
(bomull, ull, råsilke, lin, hampa, jute), metaller
och mineral (koppar, bly, tenn, zink, mangan,
fosfat, svavel), gummi, vegetabiliskt fett,
trävaror och pappersmassa, livsmedel (spannmål, mjöl,
viner, kaffe), hudar m. m. Exporten utgöres av
hel- och halvfabrikat (yllevaror, bomulls- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
