- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
33-34

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Tidningar - Rundradio - Försvarsväsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33

Frankrike

34

mes et mondes, som ersätter den nedlagda
Re-vue des deux mondes, La Nef, redigerad av J.
Maritain (1932), nykatolskt organ, Les Temps
mödernes, organ för J.-P. Sartre, samt Europé,
La pensée och La revue socialiste, alla
vänster-orienterade. En ny fransk telegrambyrå har
upprättats 1944, Agence France-Presse, som
ersatt Agence Havas, numera uteslutande
annonsbyrå.

Rundradio. Det statliga företag, som
kontrollerar all rundradio i F., är Radiodiffusion
fran-Gaise. De tidigare enskilda företagen
förstatligades 1939 och uppgingo i Radiodiffusion nationale
frangaise. — Flera samtidiga radioprogram
sändas och därjämte (sedan 1937) regelbunden
tele-visionssändning (från Eiffeltornet). Man sänder
två ”riksprogram” : över la Chaine nationale och
la Chaine parisienne. En mindre lokalsändare
täcker Paris med omnejd, Paris Inter. Av
sänd-ningsstationerna är den största (200 kW)
belägen i Paris. Dessutom finnas sändare i Lille,
Rennes, Strasbourg, Lyon, Toulouse, Marseille,
Nizza, Bordeaux, Grenoble, Limoges, Nancy,
Muret m. fl. platser samt i Alger en till nätet
länkad station. — Radion finansieras genom
licenser. Antalet licenser utgör c :a 5,8 mill.

F örsvar sväsen. Försvarskrafterna äro
underställda presidenten. Före 2:a världskriget voro
de i den under konseljpresidentens ledning
stående ministären främst företrädda av
nationalförsvars- och krigsministern, marinministern,
flygministern och kolonialministern. — Efter 2:a
världskriget var försvarsmaktens högsta ledning
föremål för ett flertal organisationsförändringar.
Ett mera radikalt ingrepp gjordes dock först
hösten 1951. Härvid skapades ett högsta
för-svarsråd och en försvarsnämnd, båda med
presidenten som ordförande. Det förstnämnda är ett
rådgivande organ, medan det sistnämnda är ett
beslutande organ inom regeringen i frågor, som
beröra försvaret i stort samt samordningen av
försvaret inom Franska Unionen.
Regeringschefen, biträdd av försvarsministern, är närmast
ansvarig för Franska Unionens försvar. För
samordning av det totala försvaret står till
regeringschefens förfogande ett civil-militärt
sekretariat. För det militära försvaret har skapats ett
chefsråd av försvarsgrenscheferna med en
försvarsstab som arbetsorgan. Dess ordförande kan
vara antingen en av försvarsgrencheferna el. en
utomstående högre officer. Under
försvarsministern finnes en statssekreterare för var och en
av de tre försvarsgrenarna, armén, marinen och
flygvapnet. Till varje statssekreterares
förfogande står ett försvarsgrensråd.
Försvarsgrenscheferna äro direkt underställda statssekreterarna.
— Franska unionen är för militära ändamål
uppdelad i 9 militärområden i hemlandet
(sammanförda till 4 försvarszoner) och 1 i Algeriet samt
högre kommandon i Marocko, Tunisien, Franska
Västafrika, Madagaskar och Fjärran östern.
För-svarskrafternas struktur är ännu ej slutgiltigt
fixerad.

Armén. Före 2:a världskriget omfattade
armén i fred i hemlandet och i Nordafrika något
NF VIII — 2

över 40 fördelningar, varav 2 lätta mekaniserade
och 3 kav.-fördelningar. Härtill kommo starka
fästningstrupper, c :a 6 fördelningar, huvudsaki.
för Maginotlinj en, ett antal stridsvagnsreg. m. m.
samt smärre styrkor i kolonier etc. I maj 1940
beräknas c:a no inf.- och 4 mekaniserade franska
divisioner ha varit disponibla i hemlandet jämte
ett betydande antal kolonialtrupper. Fälthärens
styrka, besättningarna i Maginotlinj en
medräknade, har beräknats till 2,5—3 mill. man. —
Våren 1952 torde följ, styrkor ha disponerats i:

Europa ................................ 400,000

Nordafrika ............................ 120,000

Indokina (bundna i strider) .......... 180,000

övriga områden av Franska unionen ___ 60,000

Summa 760,000 man.

Armén i hemlandet beräknades vid samma
tidpunkt kunna sätta upp 10 div., medan armén
i Indokina var organiserad på 6 div. F:s del i
Europaarmén avses till en början bli 12 div.
Utbildningstiden för de värnpliktiga i hemlandet
är 18 mån. En utökning till 24 mån. överväges.
Årsklassernas storlek är omkr. 250,000 man.

Marinen. Under 1930-talet upprustade den
franska flottan i takt med den tyska och
italienska, varvid 3 slagskepp moderniserades
genomgripande, 3 nya sattes i tjänst före 1940,
ett 4:e blev nära sitt färdigställande och ett
5:e stapellades. Två hangarfartyg hade
färdigbyggts under 1920-talet, och av kryssare hade
anskaffats 7 Washington-kryssare och 12 lätta
kryssare. Av den i F. spec. omhuldade
torped-kryssar-typen funnos vid 2:a världskrigets
utbrott 32 st. förutom ett 40-tal jagare.
Ubåtsbe-ståndet var högt uppdrivet, 80—90 enheter.
Under 2:a världskriget decimerades den franska
flottan betydligt. Största förlusterna uppstodo,
då fransmännen föredrogo att förstöra sin flotta
i Toulon 27/n 1942 hellre än att låta den falla
i tyskarnas händer. Därvid förstördes bl. a.
slagskeppen ”Dunkerque”, ”Strasbourg” och
”Provence”, de tunga kryssarna ”Colbert”,
”Dup-leix” och ”Foch”, 1 lätt kryssare, 13
torpedkryssare, 10 jagare och 2 ubåtar. Bl. a. 2 äldre
slagskepp ha efter kriget utrangerats el.
överförts till skolfartyg. Den franska flottan
omfattar f. n. 2 moderna slagskepp, 7 lätta kryssare,
3 flygplan fartyg, 9 jagare, ett 15-tal ubåtar,
motortorpedbåtar, ett stort antal minsvepare och
ubåtsjagare samt andra smärre örlogsfartyg.

Flygvapnet. Efter kriget har i vissa
avseenden en reorganisation genomförts.
Flygplanparken från 2:a världskrigets dagar ersättes
successivt med moderna flygplantyper. Organisation
och utrustning anpassas för luftförsvars- och
taktiska uppgifter. Tungt och medeltungt
bombflyg avses ej ingå. Hemlandet med Nordafrika
är uppdelat på fem flygdistrikt, i huvudsak av
territoriell och administrativ karaktär. Vid
slutet av 1952 avses flygvapnet bestå av 27
flottiljer, dock av mindre storlek än amerikanska och
engelska flottiljer. Flygstyrkorna utom
hemlandet äro fördelade på åtta huvudstaber inom
föl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free