Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredriksskans - Fredriksson, Karl - Fredriksson, Nils - Fredriksstad - Fredriksten - Fredriksvern - Fredrik Vilhelm - Fredsberg - Fredsberg (Fridsberg), Olof - Fredsdomare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
F redriksscn—F redsdomare
154
ningen, och 1892 överläts F. till staden, som för
sin nya hamnbyggnad lät rasera den.
Fredriksson, Karl Hjalmar, journalist (f.
1895 22/s), till 1922 arbetare. Efter att ha
medarbetat i olika socialdemokratiska tidn. var han
red. för Frihet 1930—37, anställd i
Socialdemokratiska partistyrelsens informationsavd. 1937—
40. Sedan 1940 medarbetar F. i Morgontidningen,
där han först skötte den fackliga och
ekonomiska avd. men sedan också lämnat bidrag till
ledarspalten. F. har gjort sig mest känd som
politisk kåsör under sign. Nordens
Karlsson (”Nordens Karlssons bästa”, 1945). ”Hur
jag blev fanatisk socialist” (1946) har
självbiografiskt innehåll.
Fredriksson, Nils, industriman,
undervisningsråd (f. 1870 13/4). Han var 1893—1919
anställd hos ab. Åbjörn
Andersson i Svedala,
till vars snabba och
starka utveckling han
genom
uppslagsrikedom, energi och
organisatorisk begåvning i
hög grad bidrog.
Särskilt intresse ägnade
han åt tegelindustrien.
På F :s initiativ
upprättades 1903 i
Svedala den första
tegel-mästarskolan i
Sverige. Han deltog 1916
—17 i det
sakkunnig
arbete, som utmynnade i den av
riksdagen 1918 i huvudsak antagna propositionen om
praktiska ungdomsskolor. Han var ordf, i 1936
års yrkesskolesakkunniga, ordf, i Sveriges
stan-dardiseringskommission 1935—41, ordf, i styr,
för Tekniska museet från 1941 och i Tekniska
nomenklaturcentralens arbetsutskott från 1940.
F. var 1919—36 undervisningsråd och chef för
den förstn. år inrättade avd. för
yrkesskolevä-sendet inom Skolöverstyrelsen. Han har utg. en
mängd skrifter i pedagogiska, sociala och
tekniskt organisatoriska frågor.
Fredriksstad, stad i Norge, östfold fylke, vid
Glömma nära dess mynning; c:a 15,000 inv. Är
huvudort i ett tätt bebyggt träindustridistrikt och
Norges främsta träexporthamn. Äldsta delen är
Gamlebyen på ö. älvstranden med fästningen
Kongssten, kaserner och förråd. På v. stranden
ligger Vestre F., tidigare förstad, numera F :s
affärscentrum; här ligga järnvägsstationen, ett
gammalt fort m. m. F :s förnämsta
industrianläggningar äro konservfabriker, sågverk,
tegelbruk och skeppsvarv.
F. anlades 1567, sedan Sarpsborg bränts av
svenskarna, och befästes. 3 aug. 1814 anfölls F.
av svenska flottan och nödgades dagtinga 4 aug.
Fredriksten, norsk fästning i s. ö. delen av
staden Hal den. Befästningsarbetena påbörjades
1644 som skydd mot inmarschvägen från Sverige.
Fästningen motstod lyckligt 1658 och 1659 två
anfall av svenskarna under H. Stake. 1660
tillbakavisades L. Kaggs anfall. Sedermera förstärktes
fästningen ytterligare, så att den vid Karl
XII:s anfall 4 juli 1716 var i gott stånd och
kunde tillbakavisa anfallet. 9 nov. 1718 blev
fästningen åter kringränd av Karl XII, varefter
byggandet av anfallsbatterier började.
Artillerielden öppnades 25 nov. mot fortet Gyldenlöve,
som 27 nov. intogs med storm, men efter
konungens död (30 nov.) avbröts belägringen. Vid
den svenska inryckningen i Norge 1814
inneslöts F. 2 aug. och utsattes för häftig
beskjut-ning. Efter konventionen i Moss (14 aug.)
inryckte svenska trupper 15 aug. i fästningen. Först
23 mars 1815 återlämnades F. till norrmännen.
Enl. konventionen i Karlstad 1905 har F.
desarmerats, men de gamla fästningsverken kvarstå
fortfarande som ett historiskt minnesmärke.
Fredriksvem, f. d. norsk fästning och
örlogsvarv vid ”strandstedet” Staværn, vid
Larviks-fjorden. 1750 fick Staværns redan då befintliga
varv namnet F. och skulle vara flottstation.
Befästningarna förstärktes och utvidgades flera
gånger. F. var station för norska flottan till
1850; varvet bibehölls till 1895. På
Krudtaarns-kollen i F. invigdes 1926 en minneshäll över de
norska sjömän, som omkommo på norska fartyg
under 1 :a världskriget.
Fredrik Vilhelm, 1) kurfurste, se Fredrik,
Brandenburg 3); 2) hertig, se Fredrik,
Braun-schweig; 3—6) konungar, se Fredrik, Preussen
2), 4—6); 7) kejsare, se Fredrik, Tyska riket 5).
Fredsberg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, kring Göta kanal, n. om Töreboda; 76,so
km2, 1,604 inv. (1951). Omfattar i socknens mitt
öppna slättmarker och skog, utmed gränserna
i ö. och v. skog och mossar. 3,373 har åker.
Egendom: Slätte. Vid kanalen Haj storps
kanalstation och slussar. Nuv. kyrkan av sten är i
stort sett från 1814. I Kyrketorp uppfördes ett
träkapell 1930. Ingår i F :s, Bäcks och Töreboda
pastorat i Skara stift, N. Vadsbo kontrakt;
tillhör storkommunen Töreboda.
Fredsberg (F r i d s b e r g), Olof, målare
(1728—95). F. vistades länge hos C. G. Tessin
på Åkerö, där han utförde rumsdekorationer,
renoverade tavlor och med en serie akvareller
illustrerade Tessins handskrivna fabler. Efter
Tessins död kom F. till Stockholm. Gustav III
tog honom i sin tjänst, och från 1778 var han
lärare i figurteckning vid Konstakademien.
Fredsdomare (eng. justice of the peace, fr.
juge de paix). I England är f :s ämbete gammalt.
Redan 1360 förordnade en stadga, att konungen
skulle i alla grevskap utse personer för fredens
upprätthållande i st. f. de conservators of the
peace, vilka tidigare valts av de fria jordägarna.
Den eng. f:s kall är fortfarande i regel ett icke
avlönat hedersämbete, vilket i allm. eftersträvas
av orternas mest ansedda män. — F. utnämnas för
livstid av konungen genom lordkanslern.
Tidigare var f. utrustad med omfattande myndighet
såväl på rättskipningens som på den egentliga
förvaltningens område. Genom lagstiftningen om
självstyrelse (Local Government Act) 1888
överflyttades största delen av f :s befogenhet i
förvaltningsärenden till grevskapsrådet, County
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
