- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
159-160

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

Fredsrörelsen

160

väpnade våldet efter ett alternativ till detta, en
krigets s. k. ”moraliska ekvivalent”, och finner
den i en materiellt och andligt uppbyggande
verksamhet inom och utom det egna landet, även med
livet som insats, om så kräves. Denna radikala
pacifistiska typ återfinnes i Västerlandet bland
kväkarna och i viss mån bland krigstj
änstväg-rarna, i österlandet hos Gandhis obeväpnade
efterföljare. Organisationer, som särsk.
företräda denna riktning, äro bl. a.
Internationella försoningsförbundet
(International Fellowship of Reconciliation),
grundat 1914, och den i 1920-talets början i Schweiz
grundade Internationella
civiltjänst-organisationen (Service civil
International), som tagit initiativet till flera på frivillig
väg ordnade hjälparbeten.

Särsk. under mellankrigstiden togo
fredssträ-vandena stark fart, och man knöt på skilda håll
stora förhoppningar till dem. Många humanitära
organisationer, ss. nykterhetsordnar, ha tagit upp
praktiskt fredsarbete, likaledes vissa ekonomiska
sammanslutningar, kooperativa organisationer,
Rotaryinternationalen, de socialistiska
internatio-nalerna o. a. Som ett vittnesbörd om den
organiserade fredsrörelsens yttre omfattning må
nämnas, att omedelbart före 2 :a världskriget funnos
i Brittiska samväldet omkr. 150 organisationer,
som antingen voro rena fredsföreningar el. gett
fredsarbetet en framskjuten plats på sitt program
vid sidan av andra uppgifter. Vid samma tidpunkt
existerade omkr. 200 internationella
organisationer, större el. mindre, med mera vittfamnande mål
el. med mera konkret begränsade uppgifter.
Internationella fredsbyrån i Genève tog initiativet till
bildandet av en internationell samarbetskommitté
(Comité international de coordination des forces
pacifiques), vilken hade till uppgift att söka
samordna de spridda fredssträvandena och inrikta
dem på samfällt arbete för det gemensamma
målet. Bland de till denna kommitté anslutna och
alltjämt verksamma organisationerna märkas
Världssamling för fred (International
Peace Campaign), Genève, med nationella
kommittéer i ett 40-tal länder. Vidare äro att
märka följ, organisationer: Internationella
kvinnorådet (International Council of
Wo-men), Bryssel; Internationella
studenthjälpen (International Student Service),
Genève ; Krigstj änstvägrarnas
international (War Resistcrs’ International),
En-field, England; Internationella
kvinnoförbundet för fred och
frihet(IFo-men’s International League for Peace and
Free-dom), Genève; Internationella kväka
r-hj älpen (Quaker International Service),
London; Världsförbundet för
mellan-folkligt samförstånd genom
kyrkosamfunden (World Alliance for
International Friendship through the Churches), Genève;
Världsungdomskongressrö r els en
(World Youth Congress Movement), Genève;
Internationella vänskapsförbundet
(International Friendship League), London. 1946
hölls i Luxemburg en International Conference

of Federalists i syfte att förbereda ett
samordnande av all världens f. i gemensamt arbete.
Denna nya världssamling, World Movement for
World Federal Government (Världsrörelsen för
en världsfederation), höll sin första ordinarie
konferens i Montreux på hösten 1947. Vid en annan
konferens, i Luxemburg på hösten 1946, bildades
World Federation of United Nations Associations
(Världsförbundet av FN-föreningar), en folkens
rörelse för FN och sålunda en motsvarighet till
liknande tidigare stödorganisationer för N. F.

Betydelsefulla faktorer i fråga om de fredliga
förbindelserna mellan folken utgöra kyrkornas
och de andra religiösa samfundens verksamheter.
Även om de icke höra till fredsorganisationerna
i egentlig mening, torde de kyrkliga
enhetssträ-vandena, särsk sådana de tagit form i den
ekumeniska rörelsen, böra räknas bland de
viktigare fredsfrämjande rörelserna. Ett par
viktiga initiativ togos i aug. 1914 genom bildandet i
Konstanz av det senare betydelsefulla
Världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd genom
kyrkosamfunden samt genom grundandet i dec. 1914
i Cambridge av Försoningsförbundet
(Fellowship of Reconciliation), vilket 1919 organiserades
som Internationella försoningsförbundet. Ett
uppmärksammat led i den kyrkliga fredsrörelsen var
på sin tid även den s. k.
Eisenachresolu-t i o n e n av 1929. I denna stämplas kriget som
medel att lösa internationella tvister såsom
”oförenligt med Kristi anda och handlingssätt
och därför oförenligt med hans kyrkas anda och
handlingssätt”. Ett ytterst märkligt steg togs i
Amsterdam 1948 genom bildandet av
Kyrkornas världsråd. Här har den icke-romerska
kristenheten fått ett representativt organ, som
ämnar ta sikte också på de mellanfolkliga
spörsmålen. Även den romersk-katolska kyrkan har
gjort betydelsefulla insatser för fredens sak
såväl genom direkta uttalanden från påvestolen
som genom fredsorganisationer av olika slag.
Värdefulla insatser ha också gjorts från
lek-mannahåll. Särsk. bör därvid nämnas den av
grupprörelsens skapare, amerikanen Frank
Buch-man 1938 igångsatta rörelsen för moralisk
upprustning (Moral Rearmament). Även andra
religiösa samfund än de kristna har man sökt få
med i kampen för världsfreden. På initiativ av
den 1914 i U.S.A. genom Andrew Carnegie
grundade Church Peace Union bedrevs under
1920-och början av 1930-talet ett omfattande arbete i
syfte att sammanföra representanter för alla
mera betydande religioner till gemensamma
freds-strävanden.

Ett problem av största betydelse har också
varit frågan om ungdomens fostran till förståelse
för den mellanfolkliga freden och samverkan
nationerna emellan. Två stora internationella
pedagogiska fredsorganisationer må nämnas, vilka
särsk. tagit sig an detta spörsmål, näml.
Världsfederationen av
pedagogiska föreningar (World Federation of
Edu-cational Associations), bildad i San Francisco
1923, och den av folkskolans lärare bildade I
n-ternationella federationen av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free