Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freie Bühne - Freifrau - Freiligrath, Ferdinand - Freising - Freitag, Adam - Freital - Frej, Fröj - Freja, Fröja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Freifrau—Freja
168
Freiburg im Breisgau.
München. Impulsen utgick från Antoines Théåtre
libre i Paris.
Freifrau [fråi’frau], ty., en friherres hustru.
Freiligrath [fråi’li^rät], Ferdinand, tysk
skald (1810—76). Hans ”Gedichte” (1838) hade
stor framgång. Med ”Ein Glaubensbekenntniss”
(1844), ”Qa ira!”
(1846) och ”Neuere
politische und sociale
Gedichte” (1849 och
1851) ställde han sig
i de demokratiska
tyska
samhällsskalder-nas led, ådrog sig
fängelsestraff och
drevs slutligen i
landsflykt. Efter många
svårigheter fick han
en kontorsplats i
London. 1868 kunde han
återvända hem till
följd av ett
amnestide
kret. — F:s lyrik gjorde epok genom exotismen i
motiv, bildernas friskhet och den färgrika stilen,
som påverkade både tysk och utländsk diktning;
själv tog F. starka intryck av V. Hugo. De
politiska dikterna äga lidelsefullhet och
agitatorisk kraft. ”Gesammelte Werke” utgåvos 1907
i 2 bd. — Monogr. av D. Menschenfreund (1935).
Freising [fräFzijj], stad i Bayern, vid Isar,
30 km n. ö. om München; 25,000 inv.
Domkyrka, uppf. 1160—1205. Invid staden ligger
Weihenstephan, förr benediktinkloster
(725—1803), nu högskola för lantbruk. F. var
724—-1802 huvudort i ett riksomedelbart
biskops-stift, som 1802 tillföll Bayern. I München
re-siderar nu ärkebiskopen av München-Freising.
Freitag [fra’j-], Adam, nederländsk
militäringenjör i tjänst hos Gustav II Adolf. F.,
som var den egentlige grundaren av den äldre
nederländska befästningsskolan, utgav
”Archi-tectura militaris nova et aucta” (1635). Han
bidrog mycket till det nederländska systemets
införande i Sverige.
Freital [fräi’-], stad i Sachsen, strax s. v.
om Dresden; 39,000 inv. Stenkolsgruvor, järn-,
glas- och annan industri.
Frej, Fröj (isl. Freyr, fsv. och fda. Frö),
en av vanerna, son till Njord med hans syster
el. med Skade. Han är ”strålande”, ”en
hövding bland gudarna”, ”rikedomsgivaren”, råder
för regn och solsken, för jordens gröda och
boskapens fruktsamhet. Man anropade honom för
”god årsväxt och fred”. F:s boning heter
Alv-hem. Han äger hästen Blööughöfi, en gyllene
galt, på vilken han också rider {Gullinbursti),
och ett skepp (Skiöblaönir). I ragnarök strider
han mot Surt och faller. I eddadikten
”Skirnis-mal” berättas om hans kärlek till den sköna
jättedottern Gerd. I äldre folktro har
F.-gestalten haft en starkare sinnlig karaktär. Loke
kände till ett kärleksförhållande mellan F. och
hans syster Freja. — I svearnas land hade
F.-kulten sin medelpunkt. I Uppsala tempel stod
jämte Oden och Tor en bild av F. (Adam av
Bremen kallar honom F r i c c o), framställd med
en stor fallos, den animala alstringskraftens
symbol. Åt honom offrades vid bröllopsfester.
Kulten var f. ö. av obscen natur. Från F.
härledde sveakonungarna sitt ursprung. Många
svenska ortnamn vittna om F:s dyrkan: Frösvi,
Frustuna, Frösön m. fl. — Från Uppland
infördes F.-kulten till Tröndelagen. Nordnorska
landnamsmän förde den med till Island. F :s
dyrkan höll sig där livskraftig till hednatidens
slut. Alltjämt förblir han dock sviagod,
svearnas gud. Boskapens bästa och avlingskraftigaste
djur helgades åt F.: hingsten, tjuren, galten.
Vid midvinterfesten offrades åt F. svin; ett
minne därav är ännu julskinkan. — I de
sydger-manska källorna är F. helt okänd. Namnet
betyder ”herren”. F. hör på det närmaste
samman med Njord. Flan är en arvtagare till den
manliga parten i det gamla
fruktbarhetsguda-paret, jordgudinnan Nerthus’ make. — Litt.: E.
Wessén, ”Studier till Sveriges hedna mytologi”
(1924); J. Sahlgren, ”Eddica et scaldica”, 2
(1928).
Freja, Fröj a (isl. Freyia), av vanernas ätt,
Njords dotter och Frejs syster, den skönaste av
gudinnorna och den förnämsta näst Frigg. Hon
var kärlekens och fruktsamhetens gudinna och
åkallades av dem, som ville vinna framgång i
kärlek. Loke tillvitar henne kärlekshandel med
alla asar och alver, t. o. m. med sin egen
broder. Hennes boning heter Folkvangr; i sin
sal Sessrymnir mottager hon hälften av de
kämpar, som falla i strid. Hon äger det kostbara
Brisingsmycket, förfärdigat av dvärgar. F:s
make hette Od; då han for bort från henne,
sökte hon honom i alla länder och grät efter
honom tårar av guld. Skalderna kunde därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
