Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freja, Fröja - Freja (tidning) - Freja, Bergverks-ab. - Frejd - Frejdbetyg - Fréjus, Col de - Fréjus (stad) - Frekvens - Frekvenstransformator - Fremantle - Frémiet, Emmanuel - Fremling, Matthæus - Frémont, John Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Freja—Frémont
170
kalla guldet ”F:s tårar”. F. idkade den
trolldom, som kallas sejd och som det var en man
ovärdigt att utöva. Hon brukade färdas i en
vagn, dragen av kattor. F. har många namn,
säger Snorre, bl. a. Vanadis, vanernas gudinna,
Hörn, lingudinnan, Gefn, den givande. Namnet
F. betyder ”härskarinnan”, ”frun” (jfr Frej).
Att F. varit mycket dyrkad kan man sluta av
talrika ortnamn, icke minst i Sverige: Frövi,
Frölunda, Frötuna m. fl. Till sitt väsen har hon
varit en fruktbarhetsgudinna. Som sådan är hon
arvtagerska till den forngermanska jordgudinnan
Nerthus. F. och Frigg sammanblandas ofta i de
nordiska källorna.
Freja, politisk och litterär Stockholmstidning,
utkom 1836—1844, från 1837 som
halvveckotidning. Huvudredaktörer voro C. A. af Kullberg
1836—38, Aug. Blanche 1839—42 och J.
Kiell-man-Göranson 1843—44. Ehuru politiskt liberal,
låg F. i hätsk polemik med Aftonbladet, särskilt
med C. J. L. Almquist. I F. medarbetade J.
Johansson samt de flesta yngre författarna, ss.
K. A. Nicander, C. F. Dahlgren och J. Nybom.
Freja, B e r g v e r k s-a b., se Bergverks-ab.
Freja.
Frejd, se Medborgerligt förtroende och
Påföljd.
Frejdbetyg, betyg om ”god frejd”, avskaffat
1918. Det ersattes av åldersbetyg.
Fréjus [fre$y’s], Col de, pass, se Col de
F ré j us.
Fréjus [fre$y’s], stad på Rivieran, Frankrike,
25 km s. v. om Cannes; 13,000 inv. F. gjordes
av Caesar till romersk koloni, Forum lulii.
Katedral (från uoo-talet). Badort; korktillverkning.
Frekve’ns (lat. freque’ntia, av lat. fre’quens,
eg.: packad, full), tillströmning, tillopp (till ett
ställe); förekomst (av något) i större el. mindre
antal. — Frekventera, ofta el.
regelbundet besöka.
Fys. Frekvens, svängningstal,
peri o d t a 1, ett i fysiken använt uttryck, som
för ett svängande system betecknar antalet
svängningar per sek. Enheten för f. är 1 hertz (hz)
= 1 svängning per sek., 1,000 hz = 1 kilohertz
(khz). Antalet svängningar på 2?r sek. kallas
cirkel- el. vinkelfrekvens. Reciproka
värdet av f. anger svängningstiden. Vid
elektriska växelströmmar skiljer man mellan h ö
g-och lågfrekventa växelströmmar.
Gränsen mellan dem sättes ung. vid 10,000 hz.
Växelströmmar, som befinna sig i närheten av denna
gräns, kallas stundom mellanfrekventa.
F. inom hörbarhetsgränserna sägas vara
ton-f r e k v e n t a. De högsta f., som uppnåtts, äro
av storleksordningen 1012 hz.
Frekvenstransformator, radiotekn.,
transformator med el. utan seriekopplad drossel, varvid
anordningen kännetecknas av att
magnetiserings-strömmen uppvisar en el. flera utpräglade udda
övertoner. F. användes inom radiotekniken för
uppmultiplicering av frekvenser, vilket dock sker
med en allt sämre verkningsgrad, ju högre
ut-gångsfrekvens som väljes.
Fremantle [fri’mäntl], hamnstad vid
mynningen av Swan River till Västaustraliens
huvudstad, Perth; 28,000 inv. F. är en av de mest
betydande australiska hamnarna.
Frémiet [-mjä’], Emmanuel, fransk
skulptör (1824—1910). F. var elev av sin
morbroder F. Rude, gjorde sig tidigt bemärkt med
djurbilder och därefter med ryttarstatyer (”Napoleon
I” och ”Jeanne d’Arc” i Paris m. fl.) och med
urvärldsmänniskor, ofta i strid med vilddjur
el. med varandra.
Fremling, Matthæus (Mattias), filosof
(i745—1820). Han blev 1771 doc. i fysik samt
1777 adjunkt och 1782 prof, i teoretisk filosofi,
allt i Lund. Från att
i sina yngre år ha
omfattat den Wolf ska
rationalismen
övergick han snart till
empirismen, sådan
denna, utgången från
Loc-ke, framställdes
särskilt av d’Alembert,
Condillac och Bonnet.
F:s filosofiska
åskådning fördjupades sedan
genom studiet av Kant,
mot vilken han dock
vände sig kritiskt,
i det att han dels
angrep grunderna för dennes praktiska filosofi
(”Försök till en granskning af Kantiske
grunderna för odödlighet och en Gud”, 1798), dels
även hans lära om rummet (”De spatio
secun-dum decreta kantiana”, 4 disputationer, 1796—
97). Han föreläste först Kants filosofi,
sedermera även Fichtes och Schellings; av dessa,
särskilt Schelling, rönte även hans egna åsikter
inflytande. I brevväxling med kanslern L. v.
Engeström försvarade F. den akademiska
lärofriheten. Hans föreläsningar i pedagogik och
dialektik utgåvos 1921 (Pedagogiska skrifter, h.
94). — Litt.: A. Nyman, ”Lundensisk filosofi
genom tvenne årh.” (i saml. ”Från Platon till
Einstein”, 1933).
Frémont [frimå’nt], John Charles,
amerikansk upptäcktsresande och politiker (1813
—90). Han deltog i expeditioner i v. Nordamerika
bl. a. till Kalifornien; här konspirerade han
1846 emot mexikanska styrelsen och spelade som
ledare för en amerikansk frikår en betydande
roll i kriget mellan U.S.A. och Mexico. Själv
slog han sig ned i Kalifornien och ägnade sig
vid upptäckten av guldfyndigheterna i landet åt
gruvdrift, vilken inbragte honom en enorm
förmögenhet. 1849 valdes han av den ny vordna
nordamerikanska delstaten till senator. 1856
uppställdes F., som — ehuru född i södern —
var livlig abolitionist, av det nybildade
republikanska partiet som presidentkandidat men föll
igenom. Linder inbördeskriget var han utan
framgång verksam som general men hade
tillräcklig popularitet för att vid 1864 års
presidentval kunna allvarligt tävla med Lincoln om det
republikanska partiets röster. 1870 ruinerad
ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
