Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freund, Hermann Ernst - Frey - Freyberg, Sir Bernard Cyril - Freycinet, Charles de Saulces de - Freyssinet, Eugène - Freytag, Gustav - Fria Frankrikes nationalutskott - Fria idrottens dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Frey—Fria idrottens dag
180
från Köpenhamn för Fruekirke på apostlastatyer,
som Thorvaldsen i stället utförde. Vid
skandinaviska litteratursällskapets i Köpenhamn tävlan om
nordiskt mytologiska bilder vann F. priset med en
följd statyetter av Valhalls gudar samt en
relief. Av de 12 gudabilder han skisserat 1822
finns endast ”Loke” i behåll — en bild av
smygande ondska under en jovialisk mask. Senare
utförde han den sittande ”Oden” 1825 och ”Tor”
1829 — båda betydligt antikiserade. 1825 började
han sitt största arbete med nordiskt ämne, den
för Christiansborgs slott avsedda ragnaröksfrisen
— den avslutades efter F :s död av H. V. Bissen
och ödelädes vid slottets brand 1884. — Efter
sin återkomst till Köpenhamn 1827 blev F. prof,
vid akademien. Han utförde under sitt senare
skede monumentala porträttbyster, ädla reliefer,
medaljer, den populära fontänfiguren ”Gosse, som
rider på en svan” m. m. — Monogr. av Th.
Op-permann (1916).
Frey [frai], tidskrift för vetenskap och konst,
utgavs 1841—50 i Uppsala. I F. medarbetade en
mängd av tidens främsta män, Atterbom,
Bergfalk, F. F. Carlson, E. Fries, Hans Järta, C. G.
Malmström, C. G. Styffe, A. J. Ångström m. fl.
C. F. Bergstedt var en bland tidskriftens
redaktörer.
Freyberg [fråTbäg], Sir Bernard Cyril,
brittisk militär (f. 1890). F. inträdde under 1 :a
världskriget som soldat i expeditionsstyrkan från
Nya Zeeland, där han vuxit upp. Han blev snart
officer, deltog med stor utmärkelse bl. a. i
Dar-danelleroperationen 1915, därefter på västfronten,
från 1917 som engelsk officer. F. blev
generalmajor 1934, pensionerad 1937. Vid 2:a
världskrigets utbrott återinträdde F. i tjänst och blev
i dec. 1939 chef för en nyzeeländsk div., som
först stred i Nordafrika och därefter i Grekland.
Efter reträtten till Kreta var F. chef för de
allierade trupperna under striderna här 1941. Han
deltog sedermera i brittiska 8:e arméns
operationer från el-Alamein till Tunisiens intagande
1942—43. 1943 blev F. generallöjtnant, och i
spetsen för en armékår deltog han slutl. i
striderna på italienska halvön 1943—45. F. blev
från 1946 generalguvernör i Nya Zeeland.
Freycinet [fräsinä’], Charles Louis d e
Saulces de, fransk statsman (1828—1923).
Han började som bergsingenjör och var
järn-vägsledare än i enskild, än i statstjänst. 1870 blev
F. Gambettas
medhjälpare och
organiserade nya härar.
1876 invaldes han i
senaten, som han
sedan tillhörde i 44
år. 1877—79 var F.
minister för
allmänna arbeten och
framlade då en storartad
plan för utveckling
av Frankrikes
järn-och vattenvägar. 1879
—1880 var han
konseljpresident och
ut
rikesminister. 1882 innehade F. samma poster,
men hans ministär föll på sin egyptiska politik.
Efter Ferrys fall blev F. (april 1885)
utrikesminister och sökte fortsätta Ferrys
kolonialpolitik; sedan jan. 1886 även konseljpresident,
störtades han dec. s. å. av högern och de
radikala. I Floquets ministär 1888 blev han
krigsminister, behöll detta ämbete till jan. 1893 i fem
ministärer, införde därvid den treåriga värnplikten
och omorganiserade arméledningen. 1890—1892
var han därjämte konseljpresident. F.
inblandades i Panama skandalen och hölls därför borta
från den politiska ledningen under några år men
var 1898—1899 åter krigsminister (i Dupuys
kabinett). 1915 inträdde F. i Briands ministär som
statsminister utan portfölj men lämnade denna
post vid ministärens ombildning dec. 1916. F :s
”Souvenirs” (2 bd, 1911—13; flera uppl.)
omfatta tiden 1848—93.
Freyssinet [fräsinä’], Eugène, fransk
arkitekt och betongtekniker (f. 1879). F. var den
förste, som teoretiskt genomarbetade den
”förspända betongens” problem, vilket skedde i
arbetet ”Une révolution dans les techniques du
bé-ton” (1936) ; han är vidare bekant som
konstruktör av betongbroar med stora spännvidder.
Freytag [fräi’täk], Gustav, tysk författare
(1816—95). Han var 1839—44 docent i tyska
språket och litteraturen i Breslau, 1848—61 och
1867—70 medredaktör
av den betydande
liberala tidskriften Die
Grenzboten i Leipzig.
Som
lustspelsförfatta-re hade F. flera
framgångar. ”Die
Journalisten” (1852), hans
sista komedi, når
högst. Värdefull är
hans empiriska
dramaturgi ”Die Technik
des Dramas” (1863).
Som
romanförfattare skapade han i
”Soll und Haben”
(1855; ”Debet och kredit”, 1857; många uppl.)
en bred tids- och karaktärsskildring. Svagare
och tyngre äro ”Die verlorene Handschrift”
(1864; ”Det förlorade manuskriptet”, 1867) och
”Die Ahnen (1872—81; ”Förfäderna”, I—IV,
1874—76), där en tysk släkts öden genom tiderna
berättas, varemot den kulturhistoriska bildserien
”Bilder aus der deutschen Vergangenheit” (5 bd,
1859—67) har värme och kraft. F:s ”Gesammelte
Werke” utgåvos i 22 bd 1887—88. — Monogr.
av J. Hofmann (1922).
Fria Frankrikes nationalutskott, fr. Le
Co-mité national de la France libre, upprättades i
sept. 1941 i London av general Ch. de Gaulle;
benämndes från juli 1942 Det kämpande
Frankrikes nationalutskott.
Fria idrottens dag, tävling i fri idrott,
anordnad i propagandasyfte sedan 1934 av Svenska
idrottsförbundet och Stockholms-Tidningen. Den
pågår årl. under 4 dagar i juni på resp,
idrotts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
