Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fria idrottens dag - Fria konster - Fria kriget - Fria kristliga gymnastikrörelsen - Fria kristliga studentföreningen - Fria rummet - Fria städer - Friaul - Fribaptister, helgeaner - Friberg, Charles - Friberg, Sten - Friberger, Erik - Fribladig - Friblivande anbud - Fribourg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Fria konster—Fribourg
182
platser och omfattar ett kast, ett hopp och två
löpningar.
Fria konster (lat. a’rtes liberales), i svenskan
i betydelsen ”sköna konster” numera blott om
måleri, grafik, skulptur, arkitektur; förr även
om vetenskap el. konstgren över huvud samt,
mera inskränkt, om boklig konst i motsats till
hantverk.
Fria kriget innebär, att förband el. tillfälligt
sammanförda styrkor bakom en fiendes front
angripa truppavdelningar, tross och
underhålls-förband, flygplan på marken m. m. samt öva
skadegörelse, ofta i form av sabotage på
förbindelser, förråd, ammunition, drivmedel m. m.,
industriella anläggningar och andra för
motståndaren viktiga anstalter. De, som sålunda delta i
f., kunna antingen vara förband etc., avdelade
ur fälthären, hemvärn m. m., el. rekryterade ur
civilbefolkningen. I senare fallet brukar man
använda begreppet partisankrig, utfört av
partisaner.
Fria kristliga gymnasiströrelsen (FKG) är
en av Fria kristliga studentföreningen 1915
startad och organiserad verksamhet bland
skolungdom på gymnasiestadiet. Rörelsens organ är
Gymnasistbladet.
Fria kristliga studentföreningen (FKS), en
på medl :s bekännelse om personlig kristen tro
1912 grundad sammanslutning av studenter med
frikyrklig åskådning. Föreningen har lokalavd.
i Uppsala, Stockholm, Lund och Göteborg. F.
har utg. ”F:s skriftserie” (14 nr, 1914—23); dess
organ är sedan 1923 Frikyrklig ungdom.
Fria rummet, järnvägstekniskt uttryck för
det utrymme, inom vilket fasta föremål icke få
förefinnas vid och över spår, på det att den
rullande materielen må kunna framföras
hinderfritt.
Fria städer kallades till 1937 de städer i
Tyskland, som intogo samma stats rättsliga
ställning som rikets delstater {Länder). De voro tre:
Bremen, Hamburg och L y b e c k. I
Tyska förbundet (1815—66) innehade
Frankfurt a. M. samma ställning. Efter 1 :a
världskriget avskildes Danzig 1920 från Tyska riket
och proklamerades som f. men införlivades 1939
med tyska riket och 1945 med Polen.
Friåu’l, se Friuli.
Fribaptister, helgeaner, medl. av det
samfund, som uppstod kring baptistpredikanten
Helge Åkeson, då han 1872 på gr. av
skiljaktigheter i trosfrågor ang. försoningen,
rättfärdig-görelsen m. m. uteslöts ur Svenska
baptistsamfundet. F. betrakta Bibeln som ”högsta norm
för tro och liv”, från statskyrkan taga de bestämt
avstånd och anse även krigstjänst, edgång,
processer, politik, titlar och rangordning som
oförenliga med N. T :s kristendom. Deras
predikanter utbildas ej i några särskilda skolor och
existera på frivilliga gåvor. 1947 uppgick
församlingarnas antal till c :a 75 och samfundets medl. till
omkr. 3,000. De ha eget bokförlag i Habo och
utge tidskr. Upplysningens vän och Lilla
missionären. Hednamission bedrives i Afrika.
Friberg, Charles Vilhelm, skulptör (f.
1868 W4). Efter studier vid Konstakademien och
i Paris samt en längre vistelse i U.S.A. har F.
varit verksam i Stockholm. Bland hans verk må
nämnas Karl XV :s ryttarstaty på Djurgården
(avtäckt 1909), byster av G. Fredrikson
(Dramatiska teatern), V. Balck, W. Stenhammar och
John Forsell (Kungl. teatern).
Friberg, Sten Axel, läkare (f. 1902 5/b),
med. lic. 1929, med. dr och doc. i ortopedi vid
Karolinska inst. 1939, lärare i ortopedi vid Lunds
univ. och överläkare vid ortopediska kliniken där
1941—43, prof, i ortopedi vid Karolinska inst.
1943 samt överläkare för vanf öreanstalten i
Stockholm. F. har utg. talrika skrifter inom sitt
fackområde, särsk. ang. extremitetskirurgiska
frågor.
Friberger, Erik Georg, arkitekt (f. 1889
24/ø), Göteborgs stads stadsplanearkitekt 1921—
26, länsarkitekt i Göteborgs och Bohus län samt
Hallands län sedan sistn. år; ordf, i
Länsarki-tektfören. 1933—38. F. har lett ett flertal
kyrkorestaureringar samt utfört ritningar till
skolbyggnader, privathus, stadsplaner och
begravningsplatser.
Fribladig, bot., se Blomma, sp. 271.
Friblivande anbud, anbud som ej är absolut
bindande för anbudsgivaren. Han kan t. ex. sälja
varan till annan än anbudstagaren, han kan höja
priset o. s. v. Motsats: fast anbud el.
anbud fast på hand.
Fribord, det vertikala avståndet, mätt
utefter ett fartygs sidor på
halva längden av
lastvattenlinjen, från denna
vattenlinje till skärningen
mellan bordläggningens
yttersida och däcksbeklädnadens
översida. I de flesta
län
der, däribland Sverige, är minsta tillåtna f.
bestämt genom lag.
Fribourg [fribö’r], ty. Freiburg. 1) Kanton
i v. Schweiz, mellan Bern och Vaud; 1,671 km2,
160,000 inv.; huvudstad Fribourg (se nedan).
Gränsar längst i n. v. till Neuchåtel- och
Murten-(Morat-)sjöarna; genomflytes av Sarine
(Saa-ne), vänsterbiflod till Aar. N. och v. delarna
tillhöra Schweiziska högslätten; s. ö. delen
upp-fylles av Fribourgalperna. Av befolkningen äro
de flesta fransktalande. Huvudnäringar:
jordbruk, boskapsskötsel (Fribourgrasen) och
osttillverkning (Gruyère). Träindustri,
konfektions-och chokladfabriker.
Omkr. 1160 grundade hertig Berchtold IV av
Zähringen staden F. Landet anslöt sig 1481 till
Edsförbundet och blev på 1500-talet en
medelpunkt för motreformationen. Under 1800-talet
kämpade demokrater och klerikala länge om
makten. Sedan 1850-talet har det katolska partiet
varit det förhärskande.
2) Huvudstad i kantonen F., vid Sarine
(Saa-ne); 26,000 inv. F. består av en nedre stadsdel
vid flodstranden och en övre i imposant läge på
den av floden genomskurna platån. Stadsbilden
har medeltida prägel; murar och torn kvarstå.
Märkligaste byggnaden är S :t Nikolauskyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
