Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friedländer, Max - Friedman, Ignaz - Friedmann, Semmy - Friedrich - Friedrich, Caspar David - Friedrichroda - Friedrichsfelde, Berlin- - Friedrichshafen - Friedrichshagen - Friedrichsort - Friedrichsruh - Friel - Friendly Societies - Fries, släkt - Fries, 1. Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Friedman—Fries
192
Caspar David Friedrich: Två män betrakta månen,
1819. Staatliche Gemäldegalerie, Dresden.
tiva ”Der Holzschnitt” (1917), ”Die Radierung”
(1921), ”Die Lithographie” (1922), ”Der
Kup-ferstich” (s. å.). I sv. övers, föreligger ”Konst
och konstkännare” (1948). Till hans 60-årsdag
utkom ”Festschrift für M. J. F.” (1927) och till
hans 75-årsdag ”Aan M. J. F. 1867—1942”
(1942).
Friedman [frfd-], I g n a z, polsk pianist
(1882—1948), elev av H. Riemann, G. Adler
och Th. Leschetitzky. F. vann under talrika
konsertturnéer världsrykte, framför allt som
Chopin-tolkare, i vilken egenskap han ansågs
oöverträffad, och var under längre el. kortare
perioder bosatt i Warszawa, Berlin, Köpenhamn,
Oslo, Rom och Sydney. F. gjorde sig även
känd som tonsättare.
Friedmann [fri’d-], Semmy, skådespelare
(f. 1891 W9), studerade 1911—13 vid.
Dramatiska teaterns elevskola. Sedan 1936 är F., som
tidigare varit anställd vid bl. a. Dramatiska
teatern och Lorensbergsteatern, knuten till
Stadsteatern i Göteborg. — Framställningens
medryckande energi, humorns och känslans värme ha
i roller som Ham i ”Noak”, Des Prunelles i
”Vi skiljas”, George i ”Möss och människor”,
Tullius Aufidius i ”Coriolanus” och Jacobowsky
i F. Werfels ”Jacobowsky och översten”, ställt
honom i första ledet bland Göteborgs
stadsteaters skådespelare.
Friedrich [frFdrik], ty. namnform för Fredrik.
Friedrich [frlMri^], Caspar David,
tysk målare (1774—1840). F. studerade vid
akademien i Köpenhamn 1794—98, var sedan till
sin död bosatt i Dresden. Han blev en
representant för det tidiga 1800-talets romantiska
naturkänsla. I sina landskap ställer han människan i
extas, tillbedjan el. stilla betraktelse inför
naturens storhet och mäktighet. Han var
natur-svärmare men även naturiakttagare och
påverkade i sin uppfattning av landskapet K. F.
Lessing och J. Chr. Dahl. F. målade även
enstaka porträtt. Länge förbisedd, vann F.
upprättelse genom sekelutställningen 1906 och
erkännes nu som en av det tyska måleriets
väg-röjare. — Monogr. av K. K. Eberlein (1940).
Friedrichroda [fndri^rå’da], stad och
luftkurort i Thüringen, Tyskland, 430—460 m ö. h.,
på Thüringerwalds nordsluttning, 15 km s. v.
om Gotha; 6,000 inv. Vintersportplats.
Friedrichsfelde [fridri^sfä’lda],
Berlin-F., förstad i ö. Berlin (inkorporerad 1920).
Friedrichshafen [fridri^shä^an], stad i
Württemberg i s. Tyskland, vid Bodensjön;
17,000 inv. Före den svåra förstörelsen under
2:a världskriget funnos här Zeppelinverken för
luftskeppsbygge och Dornierverkens
flygplans-fabriker.
Friedrichshagen [fridri^shä’gan], sydöstlig
förstad till Berlin, inkorporerad 1920.
Friedrichsort [frldrib:så’rt], förutv. fästning
i Kiel.
Friedrichsruh [fridri^srö’], slott i Tyskland,
15 km ö. om Hamburg, innehades sedan 1871 av
furst Otto v. Bismarck, som avled och begrovs
där 1898. F. ödelädes vid ett allierat bombanfall
1945-
Fri’el, socken i Skaraborgs län, Åse härad,
intill Vänern; 17,67 km2, 326 inv. (1951). Är
till större delen jämn, odlad slätt; i n. vid
Vänern och i s. berg och skog. 970 har åker.
Egendom: Frieisberg. Kyrkan av gråsten och
huggen sandsten är i huvudsak från romansk
tid. Ingår i Tuns, F:s och Karaby pastorat i
Skara stift, Kållands kontrakt; tillhör
storkommunen Tun.
Friendly Societies [fre’ndli sasåLatiz], eng.
(”hjälpsamhetsföreningar”), föreningar i
England, vilka lämna försäkring el. understöd vid
sjukdom, arbetslöshet och dödsfall.
Fries [fris], släkt, härstammande från
sporr-smeden i Norrköping Adam Jonsson F. (d. 1710),
vars sonsons sonson var F.i). — Litt.: T. Almén,
”Elias-Fries-släktens historia” (1945).
1) Elias Magnus F., botanist (1794—1878).
Han blev doc. i botanik i Lund 1814,
universitetsadjunkt 1819, fick professors titel 1824, blev
botanices demonstrator 1828 och utnämndes
1834 till innehavare av Borgströmianska
professuren i praktisk ekonomi i Uppsala. 1851
förändrades denna till en lärostol i botanik och
praktisk ekonomi; samtidigt blev F. prefekt för
botaniska trädgården och museet. 1859 blev han
emeritus som professor men kvarstod som
prefekt till 1863. Han blev led. av Vet.-akad. 1821,
led. av Svenska akad.
1847 samt med.
he-dersdr i Lund 1868.
F. var en
synnerligen verksam och
mångsidig
vetenskaplig författare och
hade stor betydelse
som vetenskapsman
och universitetslärare.
Hans talrika och
synnerligen värdefulla
skrifter om
svamparna äro grundläggande
för den systematiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
