Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fries, släkt - Fries, 1. Bengt - Fries, 2. Samuel - Fries, 3. Carl - Fries, 4. Martin - Fries, släkt - Fries, 1. Ellen - Fries, 2. Karl - Fries, Jakob Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Fries
196
nu är utdöd; till en annan släktgren hörde
F.2).
i) Bengt Fredric F., zoolog (1799—1839);
docent i Lund 1824, prof, och intendent 1831 för
Naturhistoriska riksmuseets zoologiska samlingar,
som han i hög grad ökade, ej minst genom sina
egna insamlingar av havsdjur vid svenska
västkusten. F. skrev jämte C. U. Ekström, texten
till ”Skandinaviens fiskar, målade af W. von
Wright” (1836—38). — Biogr. av Ida Sager
(1916).
2) Samuel Andreas F., teolog (1867—1914),
teol. dr i Uppsala 1897, komminister i
Storkyr-koförs. i Stockholm 1898, kyrkoherde i Oskars
förs, där 1907. F. var en av svenska kyrkans
lärdaste teologer och en eminent vetenskaplig
begåvning. Genom sin
obetingade anslutning
till den moderna
bibelkritikens principer
kom han emellertid
redan från början i
konflikt med den
rådande svenska
teologien. Hans
vetenskapliga verksamhet
faller huvudsakligen
inom exegetiken. I
fråga om G. T. anslöt han
sig principiellt till den
kritiska åskådning,
som utvecklats av J.
Wellhausen m. fl. Men F. var ingen okritisk
ef ter sägare och vände sig bl. a. i flera skrifter
mot Wellhausens uppfattning rörande den
israelitiska kultens centralisation. Inom N. T:s
exe-getik var F :s intresse företrädesvis riktat på
frågan om Johannesevangeliets tillkomst. I
motsats till gängse kritisk åskådning, som
frånkän-ner fjärde evangeliet nästan allt värde som källa
för Jesu liv, sökte F. visa, att till grund för
detta evangelium ligger en autentisk urkund av
ett ögonvittne. Bland F:s exegetiska arbeten
märkas ”Israels historia” (1894), ”Den
israelitiska kultens centralisation” (1895), ”Det fjärde
evangeliet och Hebréer-evangeliet” (1898), ”Jesu
lif” (1902). Trots sin vetenskapliga läggning var
F. en duglig och förfaren praktisk kyrkomän.
Han följde ett genomtänkt kyrkopolitiskt
program. Hans kyrkopolitiska uppsatser utgåvos
efter hans död med förord av N. Söderblom
under titeln ”Kyrkopolitiska riktlinjer” (1915). —
F. deltog i organiserandet av den första
religionsvetenskapliga kongressen, som hölls i
Stockholm 1897. Väsentligen genom honom fick
denna sin vetenskapliga prägel. 1910 stiftade han
Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm.
3) Carl Samuel Andreas F., den föreg:s
brorson, författare (f. 1895 7/n), red. för
”Svenska turistföreningens årsskr.” 1928—38, intendent
vid Nordiska museet (Skansens zoologiska avd.)
1937. F- har utg. ett flertal skildringar av
natur och fågelliv i svenska marker, ”Färder och
fåglar” (1925), ”1 svenska marker” (1930), ”1
skogen” (1934), ”Bäverland, en bok om bävern
och hans verk” (1940) och ”Svensk kust”
(1944)-
4) Martin Fredrik Samuel F., son till F.2),
filosof (f. 1898 16/e), teol. kand. 1925, fil. lic.
1929, fil. dr och doc. i praktisk filosofi 1936, allt
vid Uppsala univ., lektor vid Ystads högre allm.
lärov. 1943, vid Lidingös 1948. F., som är
lärjunge till Hägerström, har utg. bl. a. ”Studier
i Herders religionsfilosofi” (dr-avh. 1935),
”Verk-lighetsbegreppet enl. Hägerström” (1944) och
”Metafysiken i modern svensk teologi” (1948).
Fries [fris], släkt, härstammande från
rusthål-laren på Tarsta i Sköllersta sn, Närke, Nils
Nilsson Frijs (d. 1737).
1) Ellen F., historiker, lärarinna (1855—
1900). Hon blev fil. kand. 1879 i Uppsala, fil.
dr — Sveriges första kvinnliga — 1883 samt
1890 studierektor vid Åhlinska skolan, vars
gymnasium hon organiserade. Hon tog initiativet
till bildande av Svenska kvinnornas
nationalförbund (1896). Utom gradualavh., ”Bidrag till
kännedomen om Sveriges och Nederländernas
diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs
regering” (1883), utgav hon de på självständig
forskning grundade arbetena ”Erik Oxenstierna.
Biografisk studie” (1889) och ”Teckningar ur
svenska adelns familjeliv i gamla tider” (2 bd,
1895—1901; flera uppl.). Även i serien
”Märkvärdiga qvinnor” (2 bd, 1890—91; ny, omarb.
uppl. av d. 2, ”Svenska kvinnor”, 1920) finnas
gedigna biografier. I övervägande pedagogiskt
syfte tillkommo ”Den svenska odlingens stormän”
(3 bd, 1896—99) samt ”Svenska kulturbilder”
(1901). — Litt.: Maria Cederschiöld, ”En
ban-bryterska” (1913).
2) Karl Henrik August F., den föreg:s
syssling, ungdomsledare (1861—1943), fil. dr i
Uppsala 1892, sekr. i KFUM i Stockholm, i
Förbundet mellan Sveriges KFUM 1887—1921,
en av stiftarna av Kristliga
studentvärldsförbundet och dess ordf. 1895—1920, ordf, i Sveriges
kristna studentrörelse 1910—21. 1921—26 bodde
F. i Genève som generalsekr. för KFUM:s
världsförbund, därefter v. ordf. F. har vidare
varit ordf, i KFUM i Stockholm, i föreningen
Soldaternas vänner, led. av Internationella
missionsrådet, Allmänkyrkliga världsförbundet,
Ekumeniska nämnden m. m. F. har utgivit: ”John
R. Mott” (1914), skrifter ang. den kristna
ung-domsrörelsen (historik över Sveriges KFUM,
”Då Gud kallar”, 1937, ”KFUM såsom
världs-rörelse”, 1938), uppbyggelseböcker samt ”Mina
minnen” (1939).
Fries [fris], Jakob Friedrich, tysk
filosof (1773—1843). Han blev 1804 prof, i
filosofi i Jena, var 1805—16 prof, i filosofi och
matematik i Heidelberg, från 1816 åter i Jena,
tidvis entledigad från sin professur av politiska
skäl. F. betraktade sig själv som Kants
trognaste lärjunge, men hans Kanttolkning är ytterst
ensidig. Grundvalen för all filosofi blir för F.
en undersökning av kunskapsförmågan, som av
honom fattas som det empiriskt givna tidliga
medvetandet. Psykologien är därför
grundvetenskap. Människan fattar emellertid i sin kunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
