Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friesen, 3. Otto von - Friesen, 4. Bertil von - Friesen, 5. Sten von - Friesendorff, von, ätt - Friesendorff, Fredrik von - Friesland - Friesz, Othon - Frietzky, Claes (de) - Friförsamling - Frigel, Pehr - Frigevärsskytte - Frigg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Friesendorff—Frigg
200
av red. för samlingsverket ”Nordisk kultur”
(1933 ff.).
4) Otto Bertil von F., brorsons son till
F.i) och F.2), läkare, politiker (f. 1901 4/ö) ,
med. lic. 1926, praktiserande läkare i Göteborg
1928. Han tillhör Folkpartiets verkst. utskott
sedan 1934. Han invaldes 1940 i A. K.; led.
av 1946 års skolkommission.
5) Sten von F., son till F.3), fysiker
(f. 1907 18/3), fil. dr 1936 (”Precision
measure-ments of electron Wave spectra”), doc. vid
Uppsala univ. 1935, laborator vid Lunds univ.
1946, prof, i fysik där 1948. Hans tidigaste
arbeten omfattade röntgenspektroskopiska
mätningar. Senare bestämde F. genom omsorgsfulla
mätningar av elektronvågspektra fundamentala
atomkonstanter: elektronens laddning och Plancks
konstant. F. har också med framgång utfört
förbättrade konstruktioner av fysikaliska
instrument.
Friesendorff [fri’s-], von, svensk friherrlig
ätt, urspr. från Westfalen.
Fred-rik von F., frih., riksråd (1707—
70). Han var en tid hovmarskalk hos
arvprinsen Adolf Fredrik och blev 1747 landshövding i
Västmanlands län. Vid brytningen mellan det
unga hovet och hattarna följde F. de senare.
Han satt i sekreta utskottet 1751, 1755 (då en
av hovets främsta motståndare) och 1760 samt
insattes 1761 i rådet. 1764 röstade han i rådet
mot subsidieuppgörelsen med Frankrike. Följden
av F :s omsvängning blev, att han fick behålla
sitt rådsämbete vid hattregeringens fall 1765.
Flan blev s. å. rikskansliråd och tjänstgjorde
efter Löwenhielms död 1768 som kanslipresident.
Vid hattarnas seger 1769 miste F. sitt
rådsämbete.
Friesland [frfslant], provins i nordligaste
Nederländerna vid Nordsjön och Zuiderzee; 3,432
km2, 463,000 inv. Till F. höra öarna Ameland
och Schiermonnikoog. F. är lågt och flackt,
vid kusterna av dammar skyddat mot
översvämningar. Polderna äro bland de vackraste och
rikaste i hela Nederländerna. Innanför dessa
ligga frodiga betesmarker och åkerjord, i ö.
vidsträckta torvmossar.
Friesz [friä’s], Achille Émile O t hon, fransk
målare (1879—1949), en av expressionismens
främsta konstnärer i kretsen kring Cézanne.
Om denne och om Matisse påminna särskilt F:s
färglysande, dekorativt komponerade landskap.
Frietzky [fri’tski], Claes (de), bruksägare,
riksdagsman (1727—1803). Han blev 1754
disponent vid Storfors bruk nära Filipstad. Han var
en av den värmländska bergslagens mest
betydande brukspatroner. 1760 gjorde han sitt
inträde i det politiska livet och blev snart en av
mössornas bästa män. Redan vid riksdagen
1765—66 var han en av partiets ledare. F. var
den egentlige upphovsmannen till
realisations-forslaget av 1772, vilket vittnade om klara
insikter i det ekonomiska livets villkor. Efter
1772 års statsvälvning uppmanade han sina
partivänner att underkasta sig den nya ordningen.
Vid riksdagen 1778—79 slöt han sig till den be-
Othon Friesz: Guldåldern, 1908.
gynnande oppositionen på riddarhuset. 1786 var
han en av adelsoppositionens främste. Hans
diktamen i brännvins frågan, vari han hävdade
husbehovsb ränningen ss. ”svenska folkets urgamla
rättighet”, bidrog väsentligen till att ständerna
avslogo konungens förslag att frigiva
brännvinsbränningen mot en ständig årlig bevillning. 1789
stod F. i främsta ledet på riddarhuset. Han
arresterades vid statskuppen och frigavs först
efter riksdagens slut. Vid riksdagen i Gävle
1792 var F. oppositionens mest bemärkta person.
— Biogr. av E. Herlenius i Halmstads högre
allmänna läroverks program (1903).
Friförsamling, benämning på kristna
samfund och församlingar, som skilt sig från
statskyrkorna och som i allm. hävda kyrkans frihet
gentemot staten. 1) I Sverige brukas namnet f.
oftast om de till Svenska missionsförbundet
anslutna församlingarna, ofta även kallade
missionsföreningar. 2) Pingströrelsen kallar sina
församlingar ”fria församlingar” icke blott för att
markera dessa församlingars frihet i förhållande
till statskyrkan utan framför allt för att
framhålla deras fulla oberoende av varje kyrko- el.
samfundsorganisation. 3) I Tyskland betecknar
uttrycket Freie Gemeinden vissa redan på
1840-talet under rationalismens inflytande uppkomna
föreningar el. församlingar, som trädde i
opposition mot den protestantiska ortodoxien och ville
hävda förnuftets rätt även i trosfrågor.
Frige’l, Pehr, tonsättare (1750—1842). Han
var 1796-—1841 Mus. akad:s sekr., sedan prof,
vid Konservatoriet, där han undervisade i
harmonilära och komposition. Skrev bl. a. kyrkliga
verk, däribland oratoriet ”Försonaren på
Oljo-berget” (uppf. 1815 och 1820).
Frigevärsskytte, skjutning med valfritt vapen
enl. det internationella programmet (vid VM).
Gevärets vikt är dock max. 9 kg och kalibern
max. 9 mm; kikarsikte får ej användas.
Huvudskjutningen (vid VM) omfattar lagtävling (5
man) med 4 precisionsserier å 10 skott i varje
ställning på 300 m mot 1 o-ringad internationell
tavla.
Frigg (”makan”), nord, myt., den förnämsta
av de fornnordiska gudinnorna, Odens maka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
