Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihamn - Frihandel - Frihandelsvänliga centern - Frihandsteckning - Friherre - Friherreskap - Frihet (tidning) - Frihetsbrev - Frihetsbrott - Frihetskorsets orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Frihandel—Frihetskorsets orden
204
förtullning. Ompackning m. m. kan ske i f.
utan hinder av att godset är oförtullat. Efter
tillstånd av K. m:t får även industriell
verksamhet bedrivas inom frihamnsområde.
Frihamnsrörelsen (i Göteborg endast
lagerrö-relsen) handhas av särskilda för ändamålet
bildade frihamns-ab., ett för varje hamn, i vilka
kommunala intressen äro dominerande; alla
avgifter utgå enl. bestämda taxor, och
vinstutdelningen är begränsad. — Trafiken och
omsättningen utgjorde 1947:
Stockholm Göteborg Malmö
Ankomna fartyg, antal ... 1,400 1,267 831
Ankomna fartyg, i,ooo-tal
nettoregisterton .... 1,054 1,620 950
Lossad och lastad gods-
mängd, i 1000-tal ton .. 579 834 463
Frihandel, se Handelspolitik.
Frihandelsvänliga centern, parti i A. K. 1895
—97- Av dess ledande män må nämnas
göteborgs-representanterna A. Melin och A. Wijkander, G.
Elowson (Karlstad) samt M. Arrhusiander
(Sundsvall).
Frihandsteckning, en på fri hand, således
utan begagnande av linjal, passare el. andra
instrument, utförd teckning.
Friherre, adlig titel på en person, som har
rang närmast efter greve; i Tyskland urspr.
(sedan 1300-talets slut) benämning på vissa
riks-omedelbara feodalherrar. I Sverige infördes
greve- och friherrevärdigheterna av Erik XIV
vid hans kröning i Uppsala 1561. Instiftandet
stod i samband bl. a. med Eriks engelska
friar-planer och önskan om förnäm omgivning efter
utländskt mönster. Friherrevärdighet gavs av
Erik åt följ. 9 medlemmar av högadeln: Gustaf
Olofsson (Stenbock), Sten Eriksson
(Leijonhuf-vud), Birger Nilsson (Grip), Gabriel Kristersson
(Oxenstierna), Lars Fleming, bröderna Karl och
Jöran Holgersson (Gera), Klas Kristersson
(Horn) och Erik Gustafsson (Stenbock).
Friherrarna fingo förena titeln med något av sina
arvegods men erhöllo ej friherreskap. Först
Johan III började utdela friherreskap (se d. o.).
Enl. riddarhusordningen 1626 bildade grevar och
friherrar den första av de tre klasserna på
rid-darhuset, där omröstningen skedde klassvis. På
svenska riddarhuset ha inalles introducerats 406
friherrliga ätter, varav f. n. 118 kvarleva (19
dock utdöda på manssidan). — Litt: ”Sveriges
riddarhus” under red. av C. Hallendorff (1926).
Friherreskap, åt en friherre på vissa villkor
given förläning. I Sverige utdelade först Johan
III f. De viktigaste villkoren, varunder f. gåvos,
voro följ.: F. gick i arv på manssidan efter
förstfödslorätt. Änka besatt f. under änkestånd,
om inga söner funnos el. dessa voro omyndiga.
Friherre ägde av länets invånare uppbära de
flesta årliga skatter, konungssaker och
härads-hövdingsinkomster och hade att tillsätta
häradshövdingar inom sina län; från häradshövding
vädjades till friherren, därifrån till rikets råd
och konungen. Benådningsrätt tillkom konungen
i livssaker. Rusttjänst skulle utgöras, dock med
undantag för sätesgårdar. Under tiden 1568—
1680 utdelades sammanlagt 43 f. i Sverige och
Finland, förutom 6 i östersjöprovinserna, varav
det övervägande flertalet el. 28, resp. 4, faller
på Kristinas regeringstid. Liksom övriga
jorddonationer drabbades även f. av 1655 års
fjärde-partsräfst, som dock eg. endast innebar en
reform av förläningsväsendet; men 1680 blevo de
helt indragna till Kronan.
Frihet, organ för Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund, utg. 1917—30 i Eskilstuna,
sedan i Stockholm, t. o. m. 1929 månadstidn.,
sedan utg. varannan fredag. Red. ha varit: F.
Stenlund, E. Svedbärj, N. Karleby 1918—20,
R. Lindström 1920—29, K. Fredriksson 1930—
37, Torsten Nilsson 1937—40, Ole Jödal 1940
—42, Bertil Johansson 1943—46, Frans Nilsson
från 1946.
Frihetsbrev, se Charta.
Frihetsbrott. Rättsordningen skyddar varje
människas frihet på det sätt, att ett intrång
däri, vilket icke är tillåtet på någon särskild
grund, t. ex. i egenskap av befälhavare,
uppfostrare eller vårdare, är straffbart. Den sv.
strafflagen sammanför bestämmelser om
åtskilliga frihetskränkningar i kap. 15. Det mest
omfattande och lindrigast bestraffade av
hithörande brott är tvång (§ 22). Strängare bestraffat
är tvång till giftermål (§ 21). — Till
särskild, i regel betydligt strängare behandling
ha bl. a. utbrutits åtskilliga f., som innefatta
frihetsberövande i egentlig mening,
d. v. s. fysiskt bemäktigande, näml,
försättande i slaveri och slavhandel (§§
1—4), barnarov och annat
människo-rov (§§ 5—8), olovligt inspärrande eller
fängslande (§ 9) med en lindrigare
specialform, olaga gripande (§ 10). Vid sidan
härav märkes pinande till bekännelse
(§ 11). En särskild grupp av f. avser kvinnans
sexuella frihet, i betydelsen av
självbestämnings-rätt. Viktigast bland dem är våldtäkt (§ 12).
Vidare regleras e n 1 e v e r i n g, d. v. s.
bortförande i otuktigt syfte, ibland även för att
förmå till giftermål. I anslutning till f. behandlar
lagen även hot (§ 23) med misshandel el.
brottslig gärning. Försök till f. straffas numera
(från 1942) i ett stort antal fall.
Frihetskorsets orden, finländsk
ordensdekora-tion, jämte en frihetsmedalj i 2 klasser,
instiftad på initiativ av dåv. general G.
Manner-heim 1918 av den i Vasa residerande
regerings-delegationen. F. utdelades 1918 som belöning ”för
tapperhet i fält och lyckligt utförda militära
operationer” (militär dekoration) samt ”för
medborgerliga förtjänster” (civil dekoration).
Storkors och 4 klasser alltefter vederbörandes
militära grad el. civila rang. Ordenskorset är av
georgstyp och belagt med ett hakkors.
Ordens-devis (på storkorset och riddartecknet av 1 :a
klass) : ”Isänmaan puolesta” (”För
fosterlandet”). 1939 infördes för speciella militära
för-tjänster och oberoende av grad
riddartecknet med Mannerheimskorset av
Frihetskorset, 1 :a och 2 :a klass, som
under kriget 1939—44 medförde en lagstadgad be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
