Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friluftsdagar (idrottsdagar) - Friluftsmuseum - Friluftsmåleri - Friluftsteater - Frimaire - Friml, Rudolf - Frimont, Johann - Frimurarebarnhusen - Frimurare - Frimurarhuset - Frimurarorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213 Friluftsmuseum—Frimurarorden 214
nämning på dagar, som enl. gällande
bestämmelser i skolorna ägnas åt friluftsverksamhet. F.
i dess nuv. form infördes 1928 i lärov. och 1941
i folkskolan. F. brukar användas till bollspel,
fri idrott, orientering, simsport, skidlöpning och
skridskoåkning. Till friluftsverksamhet anslagen
tid kan också i begränsad omfattning tas i
anspråk för trafikundervisning och studieutflykter.
Friluftsmuseum, museum av sammanförda och
fritt i naturen återuppbyggda kulturhistoriska
byggnader och andra anläggningar. Det äldsta
och fortfarande största f. i världen är Skansen
i Stockholm, grundat 1891 av Artur Hazelius.
Redan 1892 öppnade G. Karlin ett f. i Lund,
Kulturhistoriska museet. Med Skansen som
förebild har ett stort antal f. uppstått både i
Sverige och utlandet. Det största f. i Sverige efter
Skansen är Murberget i Härnösand. En enstaka
bevarad äldre gårdsanläggning e. dyl. brukar
kallas hembygdsgård, och genom lokala
hembygdsföreningar ha flera hundratal sådana
bevarats i Sverige som kulturminnesmärken för
framtiden.
Friluftsmåleri, det måleri, som försöker
återge naturen sådan den ter sig ute i fria luften,
där ljus och skuggor verka på annat sätt än i
ateljébelysning. F. el. p 1 e i n a i r m å 1 e r i
[plänä’r-], fr., ”fri luft”, grundar sig på
engelska (Turner, Constable, Bonington) och
franska 1800-talsmålares iakttagelser och har varit
av största betydelse för det nutida måleriets
utveckling. I Sverige upptogs f. av
Konstnärsförbundets äldre generation.
Friluftsteater, skådebana, som i likhet med
antikens teatrar och medeltidens mysteriescen är
avsedd för teaterföreställningar i det fria.
Träd-gårdsteatrar kommo i slutet av 1600-talet på
modet som en hovens och de förnämas
exklusiva förlustelse. Omkr. 1900 återupplivades f:s
idé genom föreställningar i de antika teatrarna
i s. Frankrike. I Tyskland följde man exemplet
och började här och där anlägga naturteatrar,
bl. a. Harzer Bergtheater vid Thale. I Säter
öppnades 1908 Sveriges första f., och Nordiska
museet följde 1909 efter med Skansens f. 1915
öppnades Hagateatern. Såväl i Stockholm som
i landsorten har sedan uppstått en hel rad f.
Danmarks första f. öppnades 1910 vid Ulvedalene
i Dyrehaven vid Köpenhamn.
Frimaire [frimä’r], fr. (av fr. frimas,
rimfrost), ”frostmånad”, den franska republikanska
kalenderns tredje månad.
Friml, Charles Rudolf, tjeckisk-amerikansk
operettkompositör (f. 1881). Bland hans
operetter märkas ”Eldflugan” (1912), ”Katinka”
(1915) och ”Rose-Marie” (1916), vilken sistn.
ej minst i Sverige blivit mycket populär. I
hans alstring märkas i övrigt en mängd
kompositioner för piano samt ”O Vermeland”,
parafras för violin och piano.
Frimont [frimå’], J oh ann Maria, greve av
Palota, furste av Antrodocco, österrikisk general
(1759—1831). Han deltog bl. a. i striderna i
Italien under Napoleonskrigen. 1815 fick F.
befälet över Österrikes härar i n. Italien. Han
bröt med dem in i s. Frankrike och besatte
Lyon. 1821 undertryckte han upproret i Neapel.
Frimurarebarnhusen i Stockholm och
Göteborg, grundlagda resp. 1753 och 1756,
voro urspr. inrättade som hittebarnshus men
över-gingo sedermera till uppfostringsbarnhus för
barn i skolåldern. Numera ha de emellertid
avvecklat barnhemsverksamheten och övergått till
att lämna understöd till vård av fattiga el.
nödställda barn i föräldra- el. fosterhem.
Frimurare, se Frimurarorden.
Frimurarhuset i Stockholm, tillika kallat
ordens stamhus, utgör sätet för svenska Stora
landslogen och samtliga i huvudstaden arbetande
frimurarloger. Sedan orden logerat dels i
förhyrda lokaler i Södra stadshuset och i källaren
Pelikan, dels sedan 1783 i det av orden inköpta
Rosenhaneska huset på Riddarholmen, inköptes
1874 det vid Blasieholmstorg belägna Seved
Bååtska huset, uppf. i mitten av 1600-talet efter
ritningar av N. Tessin d. ä. Huvudbyggnaden
med sina båda flyglar åt Blasieholmsgatan
tillbyggdes 1875—77 med två flyglar åt
Nybroviken. En ytterligare tillbyggnad ägde rum 1912,
och den gamla huvudbyggnadens monumentala
och rikt smyckade lokaler: trappuppgången,
Oscarssalen, de kungl. rummen m. fl., alla
betydande minnesmärken från storhetstidens
arkitektur, ha synnerligen pietetsfullt restaurerats.
I f. inrymmas, utom logerummen, ett
omfångsrikt arkiv och bibliotek samt ett av J. Rudbeck
1913 grundat museum.
Frimurarorden, ett över hela jorden spritt
samfund el. broderskap, vars ledamöter,
frimurarna, nyttja symboler och liknelser från
murarhantverket som beteckningar på
verksamheten inom f. och förbinda sig att hemlighålla
f:s tecken och kultbruk. Frimureriet, ”den
kungliga konsten”, är en levnadskonst, som syftar till
själiskt-etiskt fullkomnande av det egna jaget
och mänskligheten; f:s utåt riktade verksamhet
består i arbeten av människokärlek, utbredning
av fördomsfritt tänkande och social åskådning.
F:s väsen och syfte, historia, författning och
lagar äro — med undantag för den
skandinaviska delen av f. — allmänt tillgängliga. I vissa
avdelningar av f. tillämpar man dess
förbröd-ringstanke så, att f. får omfatta alla utan
hänsyn till ej blott stånd, rang, nationalitet,
politisk el. religiös åskådning utan även färg och
ras; på andra håll åter äro t. ex. judar och
negrer utestängda från medlemskap. F. står ej
under enhetlig ledning utan sönderfaller i en
mängd självständiga samfund, storloger,
vilka äro sammansatta av ortsavdelningar, loger.
Inom logen finnas olika grader, och logerna äro
av olika värdighet. Lägst är Johannislogen, med
tre grader, över denna finnas högre grader
till olika antal i olika system. I Sverige följer
närmast Andreaslogen med 3 grader och ovan
denna Stewardslogen med 4 grader. Dessutom
finnes i Sverige en orden för frimurare, Karl
den trettondes orden.
Sitt upphov har f. i de medeltida
byggnads-gillena i England, en sammanslutning av
bygg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
