Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fritflugan el. slökornsflugan - Frithiof, 1. Anders - Frithiof, 2. Mabel - Fritidsområde - Fritigern - Fritillaria - Fritjofs saga - Fritrappa - Fritsch, Theodor - Fritsch, Werner von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Frithiof—Fritsch
230
varefter nästa generations flugor lägga ägg
antingen i unga plantor eller i äldre skott
med anlag till vippa. I senare fallet uräta
larverna blommorna, så att ”slökorn” uppstå. Efter
omkr. i månad äro flugorna fullvuxna och
uppsöka då höstsädesbrodden, vilken angripes på
samma sätt som vårsäden.
Frithiof. i) Anders F., skådespelare (f. 1879
27/7). F. började 1900 hos Hjalmar Selander vid
Olympiateatern i Stockholm och hade sedan
engagemang vid olika sällskap. 1916—22 ledde han
eget teaterföretag och blev sistn. år knuten till
Hippodromteatern i Malmö. 1926—29 tillhörde
han Skådebanan och 1929—32 Lorensbergsteatern
i Göteborg. Intill 1944, då F. anställdes vid
Malmö stadsteater, framträdde han på åtskilliga
av Stockholms förnämligare scener, bl. a.
Dramatiska teatern, samt bedrev egen
teaterverksamhet i folkparkerna. Till hans mera betydande
roller i en senare period höra Johan Ulfstj erna
(T. Hedberg), Swedenhielm s:r i
”Sweden-hielms”, Argan i ”Den inbillade sjuke”, Gud
Fader i ”Guds gröna ängar” och Shylock i
”Köpmannen i Venedig”. 1929 g. m. F.2).
2) M a b e 1 Maria F., den föreg :s hustru, f.
Pettersson, skådespelerska (f. 1890 14/n).
Efter studier .1911—13 vid Dramatiska teaterns
elevskola debuterade F. sistn. år på Nyköpings
teater. 1922—28 var hon anställd hos O. Winge
vid Hippodromteatern i Malmö, 1928—30 vid
Skådebanan, 1930—42 vid makens, F.i),
sommarturnéer samt från 1944 vid Malmö stadsteater.
— F. har skapat effektfulla rollfigurer med bl. a.
Ofelia i ”Hamlet”, Ragna i ”Daglannet”, Agda
i ”Johan Ulfstjerna” samt Karen Bornemann
(Hj. Bergström). På senare år har hon väckt
uppmärksamhet inom det äldre karaktärsfacket.
Fritidsområde, beteckning på område, som
användes för fritidssysselsättningar. Därmed menas
såväl parker, idrottsplatser och nöjesplatser som
naturområden för friluftsliv, avsedda för
städernas och de tättbebyggda samhällenas invånare —
fritidsreservat. De senare kunna vara
antingen rena naturreservat, avsedda för
vandringar, fiske e. dyl. el. särskilt iordningsställda
för sport av olika slag, t. ex. skidlöpning,
orientering el. friluftsbad. I båda fallen erfordras
ofta raststugor el. vandrarhem. Många
kommuner och organisationer, t. ex. Svenska
turistföreningen och Skidfrämjandet, ha nedlagt
avsevärda summor för dyl. ändamål. Staten lämnar
sedan 1940 lån och understöd ur Fonden för
friluftslivets främjande både till inköp av
markområden och till anläggningar av olika slag. Organ
för den statliga verksamheten på detta område
är Statens fritidsnämnd.
Fritigern, västgotisk furste (d. omkr. 380).
Vid hunnernas anfall fick han 376 rätt att
överskrida Donau. Missnöjd med romerske
ståthållaren Lupicinus’ behandling av västgöterna,
gjorde F. 377 uppror och slog romarna vid
Adriano-pel 378, där kejsar Valens stupade.
Fritilläria, växtsläkte av fam. Liliaceae,
närstående till tulpanerna och utmärkt genom
hängande, klockformiga blommor med en honungs-
Fritillaria imperialis (t.v.) och F. meleagris.
grop nära basen på vart och ett av de 6
kalkbladen. På fuktiga ängar växer här och där i
Sverige F. meleagris^ damspelslilja, som
har gredelina kalkblad med små, mörkt
purpurröda el. bruna rutor, stundom helt vita. Den
kallas vanl. kungsängslilja. — I
trädgårdar odlas F. imperialis, kej sarkrona (från
Persien), som har talrika gula el. röda blommor,
vilka hänga i en krans nedanför en bladsamling
i toppen av den ofta meterhöga stjälken.
Fritjofs saga, isländsk saga, i nu känd form
från omkr. 1300. Dess hjälte är den gamle
Torsten Vikingssons son Fritjof (med tillnamnet
”den djärve”), som växte upp hos bonden
Hilding tills, m. Ingeborg, dotter till kung Bele i
Sogn. Efter dennes död blevo Beles söner
sam-konungar och gå vo Fritjof avslag, när han
begärde Ingeborgs hand. Fritjof ålades att segla
till Orkneyöarna och kräva skatt, och under
hans frånvaro brände bröderna hans gård samt
gifte bort Ingeborg med den gamle kung Ring
i Ringerike. Fritjof återkom med skatten, for
därpå ut som viking och begav sig sedan till
Ringerike. Ring dog snart, Fritjof äktade då
Ingeborg och blev kung. Krig utbröt emellan
Fritjof och hans svågrar, av vilka han dödade
den ene och gjorde den andre sig underdånig.
Sagan (utg. i original och sv. övers, i Biörners
”Nordiska kämpa dater”, 1737; också utg. av
L. Larsson 1901 och i sv. övers, av F. G.
Nyström 1867) ligger till grund för Esaias Tegnérs
romanscykel ”Frithiofs saga” (1825).
Fritrappa, yttertrappa, oftast arkitektoniskt
samkomponerad med en byggnadsexteriör.
Fritsch, The od or, tysk politiker (1’852 —
1933. Han grundade 1879 ett teknisk förlag i
Leipzig. Från 1902 utgav F. den extremt
antisemitiska tidskr. Der Hammer. F. var genom sin
antisemitiska propagandaverksamhet en av
nationalsocialismens främsta vägbanare. 1933 valdes
han till nationalsocialistisk led. av riksdagen.
Fritsch, Werner von, friherre, tysk
mili
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
