Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frostavallen - Frostdag - Frostenson, Anders - Frosterus, släkt - Frosterus, Sigurd - Frostfjärilar - Frostknölar - Frostlister - Frostman, Otto - Frostminskningsanslag - Frostskada - Frostskyddsvätska, kylarvätska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
F rostdag—F rostsky ddsvätska
242
1932 av Skidfrämjandet utbyggts till ett
omfattande skånskt friluftscentrum med bl. a. rymlig
storstuga, turistbyggnad, sportstugor, en mindre
skidbacke, kälkbackar, bandy- och curlingbanor,
friluftsaula, lekplan, badmintonbanor samt
anordningar för simning och simhopp. Under senare
år har anlagts en djurpark. Den omgivande
kuperade terrängen lämpar sig väl för
terräng-och orienteringslöpningar samt vintertid för
skidåkning.
Frost dag. I Sverige menas därmed ett dygn,
räknat från den tidpunkt, då minimitermometern
omställes, vilket numera sker kl. 19, under
vilket lufttemp. vid något tillfälle nedgått under
o°. I internationell agrikulturmeteorologi
räknas som f. dygn, då luftens minimitemp. varit
o° el. därunder.
Frostenson, Anders, präst och psalmdiktare
(f. 1906 23A), fil. kand, i Lund 1928, teol. kand.
1932, pastorsadjunkt i Gustav Vasa förs.,
Stockholm, 1933, kyrkoadjunkt där 1940, kyrkoherde i
Lovö 1948. F. är en av de mest betydande nutida
religiösa diktarna i Sverige och har i en rad
diktsaml. behandlat centrala religiösa motiv i
enkel, av äkta fromhet präglad vers. Bland hans
skrifter märkas ”Löftets båge” (1931, 2:a uppl.
1935), ”Genom lyckta dörrar” (1938), ”Tisteln
och källan” (1943), ”Kring bordet i Ditt rike”
(1945). F. har utg. ”100 diktare vittna. Från
Lidman till Lindegren” (1947). I 1937 års
psalmbok är han företrädd med ett flertal psalmer.
Frostérus, gammal finländsk släkt från
Nyland. En gren av släkten upphöjdes 1875 i
adligt stånd med namnet a f F.
Sigurd F, arkitekt och essäist (f. 1876).
Han blev arkitekt 1902 och fil. dr 1920,
bekämpade den i början av 1900-talet rådande
roman-tiskt-nationella riktningen och har särskilt
intresserat sig för storstadens och industriens
ar-kitektoniskt-tekniska problem. Som konstkritiker
har F. ägnat sitt främsta intresse åt
färgproblemet och samlat sina vetenskapliga rön i
”Regnbågs färgernas segertåg” (1917) samt
dok-torsavh. ”Färgproblemet i måleriet”, bd 1 (1920).
Essäer och kritiker finnas omtryckta i
”Olikartade skönhetsvärden” (1915) och ”Solljus och
slagskugga” (1917). ”Stålålderns janusansikte”
(!935) innehåller kulturkritiska synpunkter.
Frostfjärilar, Cheimatöbia, ett släkte
mätar-fjärilar, som utmärkes av att honan har vingarna
förkrympta till korta stumpar, odugliga till flykt.
Hos frostfjärilen, Ch. brumata, har
hannen en vingbredd av 23—26 mm. Framvingarna
äro gråbruna med tydliga vågiga, svartbruna
tvärband, bakvingarna ljusare grå med otydliga
tvärband. Larven blir 25 mm lång och är till
färgen vanl. ljusgrön med sex smala,
jämnlöpande, vitaktiga längdstrimmor. Hos den
närstående björkfrostfjärilen el.
björk-f rostmätaren, Ch. boreata, är hannen
något större, vingbredd 30 mm, med något
ljusare, gulgrå framvingar med mattbruna
våglinjer. Larven liknar frostfjärilens. F.
framkomma ej förrän sent på hösten, i slutet av sept.
—okt., oftast först efter en el. annan frostnatt.
Frostfjäril, Cheimatöbia brumata, hanne och hona, samt
(t. h.) björkfrostfjäril, Ch. boreata, hanne och hona.
Efter befruktningen krypa honorna uppför
trädens stammar för att på grenar och kvistar
lägga sina ägg. Äggen kläckas på våren vid
knoppsprickningen, varefter de unga larverna
angripa knopparna och sedermera de utslagna
bladen. Ung. vid midsommar äro de fullväxta
och begiva sig då ned till marken för att
förpuppas. Frostfjärilens larv angriper
företrädesvis fruktträden, medan björkfrostmätarens
angriper allehanda lövträd och även fruktträden. —
För att skydda fruktträden mot f. använder man
i huvudsak två metoder, dels limringar kring
trädstammarna, dels besprutning med för
äggen el. larverna giftiga vätskor.
Frostknölar, se Förf rysning.
Frostlister, skogsv., se Frostsprickor.
Frostman, Otto Albin, matematiker (f.
1907 3/i), disputerade för dr-graden vid Lunds
univ. 1935, doc. i matematik där s. å., fil. dr
1936, lektor vid Halmstads högre allm. lärov.
1941, lektor vid Lunds katedralskola 1945, prof,
i ren matematik vid Stockholms högsk. 1951.
F. har givit framstående bidrag inom potential
-teorien och funktionsteorien.
Frostminskningsanslag, statsanslag utan
åter-betalningsskyldighet till myrutdikning och
vatten-avtappning, som företrädesvis avse att minska
frostländigheten och icke ha karaktär av
odlings-företag. Redan på 1840-talet ställdes dylika
anslag till K. m:ts förfogande att användas i
Norrland. 1873—1906 fick f. användas över hela
landet och uppgick 1906 till 600,000 kr, men
fr. o. m. 1907, då avdikningsanslaget infördes
för Norrland, beviljades allmänna f. att
användas inom det övriga riket. Allmänna f.
erhöllo aldrig större betydelse. I regel användes
endast något över 100,000 kr. årl. Anslaget
sam-manslogs 1912 med allmänna avdikningsanslaget.
Frostskada. 1) hos människor, se Förf rysning,
2) hos djur och växter, se Köldhärdighet.
Frostskyddsvätska, kylarvätska, lösning
el. enhetlig vätska, avsedd att skydda vatfenkylda
motorer och vattenkylare m. m. från de skador,
som eljest uppkomma, när kyl vattnet fryser. De
allmännast begagnade f. äro blandningar av
vatten med rödsprit, glycerin el. etylenglykol. För
nedsättning av fryspunkten till — 70 fordras
inblandningar av resp. c:a 20, 25 och i5°/o. Dessa
blandningar verka emellertid skyddande långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
