Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruntimmer - Fruntimmersföreningens flickskola i Göteborg - Fruntimmersveckan - Frunze (Pisjpek) - Frunze, Michail Vasiljevitj - Fruška Gora - Frustuga - Frustuna - Frutti di mare - Fruwirth, Carl - Fry, Elizabeth, f. Gurney - Fry, Roger - Fryele - Frygien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
F runtimmer—F ry gien
260
Fruntimmer (av flty. vrouw entimmer, av
vruwe, fru, och timmer, snarast i den hos fhty.
zimbar betygade bet. ”materia”, alltså eg.:
kvin-nosläkte), urspr. (i sing.) om kvinnor i allm.,
”kvinnfolk”; särsk. om de till en furstlig el.
annan högt uppsatt persons uppvaktning hörande
damerna (jfr även hovfruntimmer i kollektiv
betydelse) ; sedermera: enskild kvinna, förr särsk.
om sådan, som tillhörde de högre
samhällsklasserna, dam; för några årtionden sedan brukat
även som tilltalsord; f. ö. numera (utom i
sammansättningar) vanl. blott vardagligt el. i mer
el. mindre föraktlig el. nedsättande betydelse. —
Förr även: frustuga, kvinnogemak.
Fruntimmersföreningens flickskola i
Göteborg, en av Sveriges äldsta flickskolor,
upprättad 1815 av en ”association av fruntimmer”,
vilken sedan 1819 kallades
Fruntimmersföreningen. Skolan började som internat, blev 1830
externat och införlivades 1938 med Vasa
kommunala flickskola.
Fruntimmersveckan, dagarna 18—24 juli, av
vilka alla utom den första bära kvinnonamn. F.
anses vanl. medföra regnväder.
Frunze [fro’nze] före 1926 Pisjpek),
huvudstad i Kirgisistan i Centralasien vid n. foten
av Tien-shan 700 m ö. h.; 97,000 inv. F. ligger vid
en bibana till Turkestansk-sibiriska järnvägen
(”Turksib”) och har bomulls-, konserv-, läder-,
sprit- och tobaksindustri. Stora sockerfabriker.
Frunze [fro’nze], Michail Vasiljevitj,
rysk politiker (1885—1925). Han slöt sig 1904
till den bolsj evikiska fraktionen av
socialdemokratiska partiet. F. deltog livligt i den revolutionära
rörelsen och dömdes slutligen till tio års
tukthus. F. ledde från 1919 operationerna mot
Kolt-jak och tog framträdande del i striden mot
Wrangel. 1920—24 var han högste chef över
krigsmakten i Ukraina och på Krim, blev 1925
Trotskijs efterträdare som folkkommissarie för
militärväsendet men avled nov. s. å.
Fruska Gora [fro’Jka gå’ra], skogbevuxen
bergshöjd i Jugoslavien, längs Donau, ovan
Theiss’ inflöde; når 539 m ö. h. Vinodling.
Frustuga, se Fruntimmer.
Frustuna, socken i Daga härad, Södermanlands
län, begränsad av sjöarna Sillen, Likstammen,
Storsjön och Frösjön; 91,75 km2, 2,883
inv-(1951). Är en småbergig skogstrakt, rik på
småsjöar; i n. (kring stambanan) tättbebyggd
slättmark. 2,163 har åker. Egendomar: Södertuna,
Ehrendals bruk, Mälby, Hårby och Sigtuna. I
F. ligger Gnesta municipalsamhälle. Vid
Ehren-dal funnos förr masugn och styckebruk. Flera
järnåldersgravfält finnas. Kyrkan, som är av
gråsten, torde i skeppets äldsta delar vara från
1100-talet och tornet från 1200-talet. Ingår i F.
och Kattnäs pastorat i Strängnäs stift, Daga
kontrakt; tillhör storkommunen Gnesta.
Frutti di ma’re [fro’ti] it., ”havets frukter”, små
havsdjur (små musslor, snäckor, kräftor o. s. v.),
som ätas av Italiens fattiga kustbefolkning
(serveras även som delikatess på restauranger).
Fruwirth [frö’-], Carl, österrikisk
växtförädlings- och växtodlingsexpert (1862—1930),
1897 prof, i Hohenheim, 1907 vid tekn. högskolan
i Wien. F. var en av den vetenskaplika
växtförädlingens grundläggare och en framstående
växtförädlare och experimentator i växtodling.
Han är kanske mest bekant såsom utgivare av
den stora ”Die Züchtung an landwirtschaftlichen
Kulturpflanzen” (5 bd, 1901—12; många uppl.,
de senaste med titeln ”Handbuch der
landwirtschaftlichen P flanzenzüchtung” ).
Fry [fråi], Elizabeth, f. Gurney,
engelsk filantrop (1780—1845). Hon tillhörde en
gammal kväkarfamilj, upprättade på godset Plashet
House i Essex en friskola för föräldralösa
flickor och stiftade 1817 Association for the
impro-vement of the female prisoners in Newgate,
vilken förening inrättade skolor för barnen till
fångarna i Newgatefängelset samt läse- och
arbetsskolor för kvinnliga fångar där. Under 21
år var hon outtröttligt sysselsatt med
förbättring av fångarnas lott. Hon yrkade, att de båda
könen skulle skiljas åt i fängelserna, att
kvinnliga fångar skulle stå under endast kvinnlig
uppsikt, att ändamålsenlig sysselsättning skulle
beredas fångarna, att fängelseskolor skulle inrättas
o. s. v. Hennes döttrar utgåvo ”Memoirs of the
life of E. F.” (1847). — Biogr. av G. King
Lewis (1910) och Chr. A. Bugge (1917; sv.
övers. 1919).
Fry, [fråi] Roger, engelsk konsthistoriker
(1866—1934), prof, i Cambridge 1933, har bl. a.
skrivit ”Vision and design” (1920) och
”Trans-formations” (1926) och varit verksam för att
göra den moderna franska konsten känd i
England. I sv. övers, föreligger essaysaml. ”Konsten
och livet” (1949).
Fry’ele, socken i Jönköpings län, Östbo
härad, ö. om Lagan, n. ö. om Värnamo; 121,30 km2,
763 inv. (1951). Stora skogsmarker, sandmoar
och mossar. 1,046 har åker. Egendomar:
Näs-byholm och Ya. Vid den sistn. anlades 1935 en
hjälplandningsplats på flyglinjen
Malmö—Stockholm. Vidsträckta skogsegendomar tillhöra ab.
Ohs bruk. Bland fornlämningar märkas
järnåldersgravfält. Kyrkan av sten byggdes 1788.
Bildar med Hagshult ett pastorat i Växjö stift,
östby kontrakt; tillhör storkommunen Klevshult.
Frygien (grek. Frygi’a, lat. Phry’gia),
landskap i Mindre Asien, dels Stora Frygien,
det inre av halvöns v. del, mellan Lydien i v.
och floden Halys i ö., dels det sedermera till
Mysien räknade kustlandskapet i n. v., Lilla
Frygien, vid Propontis. F. utgöres till
större delen av en högslätt med delvis djupt
inskurna floddalar. Landet genomströmmas av
floderna Maiandros el. Meander (nu Menderez)
och Sangarios (nu Sakaria). Bland städer
märkas Gordion, det urgamla konungasätet,
Dory-laion, Kolossai och Laodikeia. Landet, som
tidigare tillhörde det hettitiska riket, intogs omkr.
1200 f. Kr. av en från Balkanhalvön invandrad
trakisk stam, frygerna, vilkas stat i
historiens gryning framstår som ett mäktigt rike.
Konungarna hette omväxlande Gordius och
Mi-das; huvudstad var Gordion; vid den s. k.
Mi-das’ stad (Kumbet) m. fl. orter finnas talrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
