Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frygien - Frygisk mössa - Frygisk tonart - Frykberg, Sten - Fryken, Övre, Mellan- och Nedre - Frykerud - Fryklund, Daniel - Fryklöf, Harald - Fryksdal (härad) - Fryksdal (kontrakt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Frygisk mössa—Fryksdal
262
klippfasader och gravar
med arkaiska reliefer. F:s
storhet krossades av
kim-merierna (omkr. 695 f.
Kr.), och landet kom först
under Lydien, sedan under
Persien; ö. delen intogs
278—277 f. Kr. av
invandrande kelter (galater),
vilka besegrades av
konungarna av Pergamon. Med
pergameniska riket blev F.
från 133 f. Kr. en del av
romerska provinsen Asia.
Frygiska språket är känt
genom ett antal inskrifter.
Musiken synes ha varit
omhuldad. Frygerna voro
bekanta för extatisk kult av
Magna Mater (Kybele). —
Litt.: A. Götze,
”Kleina-sien” (i ”Kulturgeschichte
des alten Orients.
Hand-buch der klassischen Altertumswissenschaft”,
HI:I, 3, 1933).
Frygisk mössa, en mjuk toppmössa med
framåt nedhängande topp och öronlappar, vilken
under antiken begagnades av grekerna i Mindre
Asien och väl urspr. var från Frygien. Liknande
huvudbonad bäres ännu av neapolitanska fiskare.
Jfr Frihetsmössa.
Frygisk tonart, hos grekerna en oktavskala
från d till d (halvton mellan 2 :a och 3 :e, 6 :e
och 7 :e tonsteget), inom kyrkotonarterna e—d
(halvton mellan 1 :a och 2 :a, 5 :e och 6 :e
tonsteget).
Frykberg, Sten Orvar, dirigent, pianist
(f. 1910 19/2). F. har studerat för K. Bäck
(piano) och K. Håkanson (teori) samt vid
Mu-sikhögsk. i Berlin (dirigering och teori) och
konservatoriet i Sondershausen (dirigering för
Cohrbach, 1933), debuterade som solist med
Göteborgs orkesterförening 1928, var 1930—34
kapellmästare vid Stora teatern i Göteborg, 1934
—39 vid Gävleborgs läns orkesterförening, 1939
—45 vid Nordvästra Skånes orkester förening i
Hälsingborg och sedan 1945 vid Radiotjänst. I
radio framträder han också ofta som en
förträfflig pianist i verk för kammarmusik.
Fryken, Övre, Mellan- och Nedre F.,
tre sammanhängande, långsträckta sjöar i
Värmland, i Fryksdalen, förenade genom Sunnesundet
i n. och Nilsbysundet i s. Sammanlagd längd
73 km, största bredd 3 km, yta 102 km2, därav
Övre F. 42 km2, 62 m ö. h. Största djup 93 m.
I Övre F. mynna Ljusnan och Röj dån från n.,
i Mellan-F. Rottneälven från n. v. Från Nedre
F. avflyter Norsälven till Vänern. F. trafikeras
sommartid från Fryksta i s. till Torsby i n. av
turistångare (omkr. 5 tim. färd).
Frykerud, socken i Värmlands län, Kils
härad, v. om Norsälven; 136,82 km2, 2,199 inf.
(1951). Omfattar slättområden och sjöar (80—
100 m ö. h.) mellan skogiga bergpartier (intill
239 m). 5,123 har åker. Inom F. ligga egen-
Utsikt över övre Fryken.
domen Högvalta, Fagerås tegelbruk samt
sågverk och snickerifabriker. På Glänneklätten och
Göpåsberget finnas lämningar av bygdeborgar.
Kyrkan av sten uppfördes 1796. Ingår i Stora
Kils och F :s pastorat i Karlstads stift, Kils
kontrakt; bildar storkommunen Frykerud.
Fryklund, Lars Axel Daniel,
musikforskare (f. 1879 4/s), fil. dr 1907, lektor i Sundsvall
1910—21, i Hälsingborg 1921—44. F. är en
grundlig kännare av gamla musikinstrument
samt har härom utg. flera värdefulla uppsatser
och bidrag samt även katalogverk över sina
egna förnämliga samlingar, omfattande över 500
musikinstrument och 10,000 musikautografer
samt en marselj ässamling på 2,000 nr m. m.
Fryklöf, Harald Leonard, musiker (1882—
1919), lärare vid Musikkonservatoriet och
organist vid Storkyrkan i Stockholm. F :s
tonsättningar (kammarmusik, orkester-, kör-,
piano-och orgelverk samt solosånger) vittna om stort
kunnande, en viss egenart och djup ingivelse samt
lovade mycket för framtiden. Han anknyter i
sina kammarmusikverk till Sjögrens stil. Jämte
O. Sandberg redigerade han körsamlingen
”Mu-sica sacra” (1915).
Fryksdal, härad i Värmlands län kring
Fry-kensjöarnas dal, Fryksdalen, och dess bidalar,
upp till Norges gräns i n. v.; 2,553,06 km2,
30,643 inv. (1951); omfattar kommunerna V.
Ämtervik, Ö. Ämtervik, Sunne, Sunne köping,
Gräsmark och Lysvik, vilka till 1948 utgjort
Fryksdals nedre tingslag, samt Fryksände,
Lekvattnet, Östmark och Vitsand, vilka utgjort
Fryksdals övre tingslag. F. utgör Fryksdals
fögderi, Fryksdals domsaga (tingsställen i Sunne
och Torsby) under Svea hovrätt samt Fryksdals
kontrakt. — Litt.: L. Brodin, ”Fryksdalens
finnsocknar” (1923), ”Fryksdalens herrgårdar
och bruk”, I (s. å.); J. Furuskog, ”De
värmländska järnbruksbygderna” (1924).
Fryksdal, kontrakt i Karlstads stift, omfattar
Fryksdals hd och består av följ. 8 pastorat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
