Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fryksdal (kontrakt) - Fryksdalspolska - Fryksände - Fryle - Fryne - Fryseri - Frysjord el. dragjord - Frysmaskin - Fryspunkt - Fryxell, släkt - Fryxell, 1. Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Fryksdalspolska—Fryxell
264
Sunne; Gräsmark; Ö. Ämtervik; V. Ämtervik;
Fryksände; Vitsand och Lekvattnet; Lysvik;
Östmark.
Fryksdalspolska, svensk folkdans från
Värmland; dansas som gammal kadrilj.
Fryksände, socken i Värmlands län,
Fryks-dals härad, kring Övre Fryken; 474,03 km2,
7,008 inv. (1951). Genomf lytes av Röj dån och
Ljusnan till Övre Fryken i breda, tätt bebyggda
dalgångar; däremellan bergiga skogstrakter.
3,866 har åker. Vid Frykens nordända ligger
Torsby municipalsamhälle. Flera mindre
kraftverk finnas samt sågverk o. a. träindustri.
Vidsträckta skogsdomäner, däribland egendomarna
Bada och Torsby bruk, som tillhöra Billeruds ab.;
bägge anlades som järnbruk på 1690-talet. Andra
större egendomar äro Stensgård, Svenneby
herrgård, Prästgården och Sahlströmsgården. I
Svenneby ligger ett landstingets
dispensärbarn-hem. Kyrkan av tegel i s. k. nygotik uppfördes,
sedan man 1899 rivit den gamla träkyrkan.
Ingår i F. och Lekvattnets pastorat i Karlstads
stift, Fryksdals kontrakt; utgör
tills, m. Lekvattnet
storkommunen Fryksände; 663,71 km2, 7,771
inv. (J951).
Fry le, Lu’zula, växtsläkte av
fam. Juncaceae, med enrummiga,
trefröiga fröhus och vanl.
jämnbreda blad med hela slidor.
Vanligast äro v å r f r y 1 e, L.
pilosa, som växer i skogar och
lundar och har skaftade
blommor, och knippefryle, L.
campestris, som växer på
ängsbackar och har blommorna
samlade i huvudlika gyttringar.
Fryne, grek. (lat. Phryne),
fomgrekisk hetär i Aten på 300-talet f. Kr.;
även över huvud om förförisk och lättsinnig
kvinna.
Fryseri, se Djupfrysning, Kyllagerhus och
Kylteknik.
Frysjord el. drag jord, jord, som starkt
luckras av frysning, så att späda växters rötter
avslitas och växterna upplyftas ur jorden. Detta
beror främst på större inblandning i jorden av
torv- och mulldelar, vilka uppsuga en stor mängd
vatten, som vid frysning starkt utvidgar jorden.
Felet avhjälpes genom grundlig avdikning samt
jordens uppblandning med kalk och grövre sand.
Frysmaskin, se Kylmaskin.
Fryspunkt, den temp., vid vilken en vätska
övergår i fast form. Vattnets f. är o° på
Celsius’ och Réaumurs termometrar, på Fahrenheits
+ 32°.
Fryxe’ll, Värmlandssläkt från Frykeruds
socken, känd sedan 1540. Namnet antogs av Elof
Fryksell (1684—1751, prost i Fryksdalens
kontrakt. Prostens söner skrevo sig F. Bland dem
var kamrer Fredrik F. (1724—1805), vars
biografiska och genealogiska samlingar om
värmlänningar finnas i Karlstads stifts- och
läro-verksbibliotek samt i Kungl. bibi, i Stockholm.
Dennes brorson Axel F. (1765—1834), fil. och
teol. dr, slutligen prost i Fryksdalens kontrakt,
blev 1815 led. av stora
uppfostringskommissio-nen och hade väsentlig del i utarbetandet av
1820 års skolordning. Den sistn:s bror, prosten i
Edsleskog Mathias F. (1751—1817), var far till
nedannämnde F. 1).
1) Anders F., historiker, skolman (1795—
1881). F. blev 1813 student i Uppsala och 1817
lärare vid A. A. Afzelius enskilda skola i
Stockholm. Under Stockholmstiden trädde han i
livlig beröring med göter och fosforister. 1820
prästvigdes han, promoverades 1821 till fil. mag.
och publicerade i Poetisk Kalender bl. a. det
folkliga sångspelet ”Vermlandsflickan”, vari
förekom den bekanta visan ”Ack Vermeland, du
sköna, du herrliga land”. Han blev 1822 kollega
vid Maria skola i Stockholm och ingav 1823 till
uppfostringskommittén ett försök till en
”Lärobok i fäderneslandets historia”. I den 1820
uppblossande striden om undervisningens ordnande
tog F. anonymt till orda genom ”Förslag till
enhet och medborgerlighet i de allmänna
under-visnings-verken” (1823). Där förordade han en
för alla klasser gemensam uppfostran, varur
de olika yrkes- el. lärdomsskolorna sedan skulle
framgå. F. fordrade vidare, att undervisning
skulle meddelas i svenska språket, och utgav
1824 ”Svensk språklära till skolornas tjenst”
(i3:e uppl. 1865); i bokens 4:e uppl. (1832)
tillädes en översikt av svenska språkets och
svenska litteraturens historia, under årtionden
den svenska ungdomens enda vägvisare i dessa
för skolan förut främmande ämnen. Han
kallades av den 1825 tillsatta nya skolkommittén att
biträda vid dess förhandlingar och sedan (1827)
till rektor och lärare i svenska språket vid de
nya åsikternas försöksanstalt, Nya
elementarskolan i Stockholm. Men redan före denna skolas
öppnande fick han rektorstj änsten vid Maria
skola (1828). De vid det nya läroverket
genomförda principerna beslöt F. använda även vid
flickors undervisning och stiftade därför 1831
den efter skolans inspektor, J. O. Wallin,
uppkallade ”Wallinska flickskolan”. 1836 tillträdde
F., som 1833 fått professors titel, Sunne
pastorat i Värmland och blev 1845 teol. dr. Från 1
aug. 1847 till sin död åtnjöt F. årligen förnyad
tjänstledighet från kyrkoherdesysslan för att
uteslutande kunna ägna sig åt litterära värv.
F :s berömmelse som författare knyter sig i
främsta rummet till de ”Berättelser ur svenska
historien”, som han ”till ungdomens tjänst”
började utgiva 1823 och som han först 1879
fullbordade med 46 :e delen, vilken går till 1772 (ny
oförändrad uppl. 1900—04). De 6 första delarna
(t. o. m. Gustav II Adolf) voro rent
biografiskt-historiska framställningar, ”berättelser” i
egentligaste mening, grundade helt på tryckta källor.
Sedan vidgades planen, nytt källmaterial infördes,
framställningen blev alltmer utförlig och
detaljerad. F :s styrka som historiker ligger i stilen
och framställningskonsten. Visserligen saknade
de senare delarna den utomordentliga tjuskraft
och den skapande diktarfantasi, som funnos i de
första, men förmågan att berätta på ett fängs-
Knippefryle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
