Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröbel, 1. Friedrich - Fröbel, 2. Julius - Fröbelinstitut - Fröberg, Einar - Fröbergska stiftelsen - Fröderyd (Fröryd) - Frödin, 1. John - Frödin, 2. Otto - Fröding, 1. Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
F röbelinstitut—F röding
280
mönster och satte i
sitt arbete ”Die
Men-schenerziehung” (1826)
en allsidig harmonisk
utveckling av
människans förmögenheter
som uppfostrans
viktigaste mål. På denna
idé vila de
barnuppfostringsanstalter, vilkas skapare F. blev,
de s. k.
barnträdgårdarna (Kindergarten).
— Litt.: M. A.
Kunt-ze, ”F. F. Lebensbild”
(4:e uppl. 1936); H. Stöcker, ”Das Problem der
Gemeinschaft bei F. F.” (s. å.).
2) Julius F., den föreg:s brorson, politiker
och författare (1805—93). Han var 1836—42
prof, i mineralogi i Zürich, ägnade sig sedan
åt förlagsverksamhet i den demokratiska
oppositionens tjänst, flyttade 1847 till Tyskland,
verkade som tidningsman och invaldes 1848 i
vor-parlamentet i Frankfurt. Han dömdes jämte
Robert Blum till döden i Wien efter att ha
deltagit i resningen där men benådades och begav
sig 1849 till Amerika. Där företog han flera
studieresor, skildrade i ”Aus Amerika” (2 bd,
1857—58), och var tidningsman i New York och
San Francisco. 1857 återvände F. till Europa
och trädde snart i förbindelse med regeringen
i Österrike, på vars tyska politik han en tid hade
stort inflytande. Missnöjd med resultaten av sitt
politiska arbete, mottog han en plats som tysk
konsul (i Smyrna 1873—76, i Alger 1876—90).
Av F :s verk må vidare nämnas ”Theorie der
Politik” (2 bd, 1861—64) och självbiografien
”Ein Lebenslauf” (2 bd, 1890—91).
Fröbelinstitut, se Kindergarten.
Fröberg, Einar Ferdinand, regissör,
skådespelare och teaterförfattare (1875—1934)- Han
var 1900—06 och 1908—10 anställd vid Svenska
teatern i Stockholm, 1906—07 vid Dramatiska
teatern, ledde 1910—14 eget sällskap i
landsorten, var 1914—21 och 1926—27 regissör vid
Intima (Komedi-) teatern och var från 1927
regissör bl. a. vid Skådebanan. Bland F :s roller
märkas Karl Henrik i ”Gamla Heidelberg”,
Prinzi-valle i ”Monna Vanna” och Jack Tanner i
”Mannen och hans överman”. Bland F: s teaterstycken
må nämnas ”Disciplin”, ”Individernas förbund”
och ”Gökungen”.
Fröbergska stiftelsen i Kalmar, grundad 1841
av ekonomidirektör M. G. Fröberg och hans
hustru, har till ändamål att underhålla en
inrättning för uppfostran av vanvårdade el. vanartiga
barn, företrädesvis från Kalmar och
närliggande kommuner. 1875—1939 drev F.
skyddshemmet Norrgård i Kalmar, med plats för omkr.
60 elever. Sedan detta utmönstrats som
otidsenligt, upprättades 1942 det nuv. skolhemmet
Gudmundsgården, som enl.
Socialstyrelsens anvisningar mottar 25 manliga elever i
skolåldern från hela Sverige.
Fröderyd, till 1927 Frörvd, socken i Västra
hd i Småland, Jönköpings län, s. v. om
Vetlanda; 76,7G km2, 815 inv. (1951). F. är en
höglänt skogstrakt (intill c:a 320 m ö. h.),
kuperad särsk. i n. och s. samt med spridd
odlingsbygd. 1,020 har åker. Fredriksbergs
koppar-zinkgruva, som upptäcktes i mitten av 1700-talet och
bearbetats vid skilda tillfällen, äges f. n. av
Bolidens gruv-ab. (driften inställd). Kyrkan av
sten byggdes 1854. Ingår i F :s, Ramkvilla och
Bäckaby pastorat i Växjö stift, Västra härads
kontrakt; tillhör storkommunen Bäckaby.
Frödin. 1) John Otto Henrik F., geograf
(f. 1879 W4), fil. dr och doc. i geografi vid
Lunds univ. 1914, prof, i geografi vid Uppsala
univ. 1929—44. F:s omfattande vetenskapliga
produktion behandlar
såväl geomorfologiska
som växtgeografiska
och kulturgeografiska
problem. Hans
kulturgeografiska forskningar gälla framför allt
fäbodsväsendet, främst
i Sverige men även
i andra delar av
Europa och i
Turkiet. Bland F:s
arbeten märkas:
”Geografiska studier i
St. Lule älvs
käll-område” (1914), ”Sil-
jansområdets fäbodsbygd” (1925), ”Den
nord-och mellansvenska byns organisationsformer och
upplösning” (i ”Bidrag til bondesamfundets
his-torie”, 2, 1933), ”Zentraleuropas Alpwirtschaft”,
1—2 (1940—41), ”Les formes de la vie pastorale
en Turquie” (i ”Geogr. annaler”, 1945) och
”Turkiska Armenien och Kurdistan” (i ”Upsala
vetenskapssocietets årsb.”, 1948). F. är
initiativtagare till den sedan 1936 från Uppsala univ:s
geogr. institution, med understöd från Knut och
Alice Wallenbergs stiftelse, utgivna skriftserien
”Geographica”.
2) Otto Vilhelm Andreas F., den föreg:s
bror, förhistoriker och medeltidsarkeolog (f.
1881 2%), fil. dr i Uppsala 1919, (i:e)
antikvarie vid Vitterhets-, historie- och antikvitets
-akad. 1911—46. F. bedrev fr. o. m. 1909
omfattande utgrävningar i Alvastra, vilkas resultat
han publicerat i ”Alvastrabygden under
medeltiden” (1919, gradualavh.) samt ett antal
uppsatser. Han var jämte prof. A. W. Persson ledare
av de svenska utgrävningarna i Asine.
Fröding. 1) Gustaf F., skald (1860 22/s—
1911 V2). F. föddes på Alsters bruk strax
utanför Karlstad och växte upp dels på närbelägna
herrgårdar, dels i Kristinehamn samt Karlstad,
där han tog mogenhetsexamen 1880. Hemmet var
välmående men fördystrades av den djupt
musikaliske faderns (d. 1881) melankoli och
pietistiska glädjefientlighet; modern (d. 1887), dotter
till biskop C. A. Agardh, högt begåvad, med rika
poetiska anlag, originell och varmhjärtad, var
tidtals sinnessjuk. Hösten 1880—sommaren 1883
och vårterminen 1885 studerade F. i Uppsala,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
