Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröding, 2. Jonas - Frödinge - Frödingfonden - Fröfjun, fröull - Fröfäste - Fröhlich, Gustav - Fröhus - Fröhylle - Fröj, Fröja - Fröjel - Fröjered - Fröken - Fröken Ur, Fröken Väder - Frökind - Fröklängning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Frödinge—F röklängning
284
Jonas Fröding: Bollspelande
pojkar. Lunds katedralskolas
gård.
spänst, ss. i
rörelsegruppen ”Bollspelande pojkar”
(rest i brons på
Lunds
katedralskolas gård 1940), el.
monumental
kärvhet, ss. i det
patetiska huvudet av
en stupad soldat
(1941). Helt
drastisk i sin krigssatir
är j ärnstatyetten
av Karl XII,
svingande pampen
(1941), Bland F:s
offentligt
placerade arbeten märkas,
utom ”Flora”,
min-nesbysterna över
ballongföraren S.
A. Andrée i
Grän
na, författarinnan Victoria Benedictsson i
Hörby och botanisten C. A. Agardh i Botaniska
trädgården i Lund samt monumentet med en
reliefprydd granitpelare på Ruds kyrkogård vid
Karlstad.
Frödinge, socken i Kalmar län, Sevede härad,
ö. om Vimmerby; 124,99 km2, 1,557 inv. (1951).
Är en skogbevuxen, starkt bruten bergstrakt med
strödda odlings jordar på mager, stenbunden mark.
Begränsas i ö. av sjön Yxern. 2,147 har åker.
En torvfabrik finnes i Grinderum i s. Kyrkan
av trä torde ha byggts 1739. Pastorat i
Linköpings stift, Tunaläns och Sevede kontrakt;
tillhör storkommunen Sevede.
Frödingfonden stiftades 1903 genom en
insamling för Gustaf Fröding och förvaltas av
Uppsala univ:s studentkår. En del av räntan av F.
tilldelas som F rödingsstipendium för
5 år med 2 års prolongeringsmöjlighet en svensk
diktare, som utses genom omröstning bland medl.
av de olika studentkårerna. Innehavare av
stipendiet, som utgår med c:a 1,200 kr, ha varit
Ola Hansson 1911—25, V. Ekelund 1926—33, J.
Hemmer 1934—40, Hj. Söderberg 1941, N.
Fer-lin 1942—46, H. Martinson 1947—51, Gunnar
Ekelöf sedan 1952.
Fröfjun, fröull, bot., hår, som utgå från
fröskalet.
Fröfäste, place’nta {bot.), den del av frukten,
där fröna äro fästa. Man skilj er på
kantställt (marginalt) f., då fröna (fröämnena)
sitta utmed fruktbladets el. fruktbladens
sammanvuxna kanter, väggställt (laminalt) f.,
då de sitta på fruktbladets inre yta, a x i 11 f., då
de sitta i vinklarna mellan de invikna och
sammanvuxna fruktbladen, m i 11 s t ä 111 (centralt)
f., då de sitta på ett i fruktens (fruktämnets)
mitt uppskjutande, fristående fäste.
Fröhlich
li^j, Gustav, tysk [-filmskådespelare (f. 1902), ägnade sig först åt journalistik
men övergick snart till teatern. Han upptäcktes
för filmen av Fritz Lang och fick den ledande
rollen i ”Metropolis” (1925). F. har sedan dess
med stor framgång spelat både karaktärs- och
charmörroller och även ägnat sig åt filmregi.
Han har även ofta uppträtt på scenen i Berlin.
Fröhus, bot., se Frukt.
Fröhylle, bot., se Frö.
Fröj, Fröja, nord, myt., se Frej, Freja.
Fröjel, socken i Hej de ting, Gotlands s.
härad, på v. kusten, s. om Klintehamn; 43,22 km2,
432 inv. (1951). Utgöres av jämn skogsmark;
spridd bygd längs kusten och på ett märgelstråk
i det inre. 941 har åker. Socknen är mycket rik
på fornlämningar. Vid Vallhagar har utgrävts
en av de största j ärnåldersbyar man känner i
Norden. Ingår i Klinte och F :s pastorat i Visby
stift, Medelkontraktet; tillhör storkommunen
Klintehamn. — Betydande delar av kyrkans
långhus äro från omkr. 1190, koret från omkr. 1260.
N. om kyrkan ruinen av en kastal från tidigaste
medeltiden, äldre än kyrkan.
Fröjered, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, kring Tidan och dess biåar Yan och
Lillån, n. ö. om Tidaholm; 62,19 km2, 805 inv.
(1951). Når i ö. upp på Hökensås; vid dess fot
delvis skogbevuxen slätt. 2,350 har åker.
Egendomar: Svenstorp och Annefors bruk med
Fröjered. Annefors var förr järnbruk, nu finnas
här tegelbruk, sågverk, kvarn och kraftverk.
Kyrkan av sten byggdes 1858. Ingår i F:s,
Korsberga och Fridene pastorat i Skara stift,
Kå-kinds kontrakt; bildar tills, m. Korsberga och
Fridene storkommunen Fröjered; 130,60 km2,
2,288 inv. (1951).
Fröken (av mlty. vrouken, dimin. av vrouwe,
fru) betecknade urspr. ogift prinsessa,
furste-el. grevedotter, sedan även den övriga adelns
döttrar; blev efter en av Aug. Sohlman 1866
i Aftonbladet igångsatt agitation inom få år
titel också för ofrälse mör och är nu allmänt
tilltalsord för ogift kvinna.
Fröken Ur, Fröken Väder, se Talmaskiner.
Frökind, härad i Skaraborgs län, s. om
Falköping; 114,11 km2, 1,980 inv. (1951). Socknar:
Brismene, Börstig, Kinneved, Vårkumla. F.
ingår i Falköpings fögderi, Vartofta och F :s
domsaga samt Falköpings kontrakt, Skara stift.
Frökind, storkommun i Skaraborgs län,
omfattar socknarna Brismene, Börstig, Kinneved,
Vårkumla och Luttra; 129,85 km2, 2,226 inv.
(1951).
Fröklängning, det förfarande, varigenom
barrträdskottarna bringas att öppna sig och avgiva
fröet. F. avser att genom uppvärmning minska
vattenhalten i kottefjällen, så att dessa spärras
upp och fröna falla ut. Detta sker i mindre skala
i s. k. s o 11 a v e, i större skala i f r ö k 1 ä n
g-ningsanstalter. Fröklängningsanstalterna,
av vilka staten äger två, i Hällnäs och
Bisp-gården, varjämte flera skogsvårdsstyrelser låtit
uppföra dylika, ha avlöst de enklare fröriorna
och drivas fabriksmässigt med tillhjälp av alla
moderna tekniska hjälpmedel. De innehålla dels
magasin, dels k 1 ä n g r u m, som uppvärmes till
lämplig temp. medelst i rör cirkulerande ånga
el. varm luft el. också genom särskilda
värmeelement. Själva klängkammaren är vanl. en 2—6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
