Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frölagen - Frölich, Lorenz - Fröllinge - Frölunda - Frömantel, fröhölje - Frömjöl - Frönötare - Fröodlarföreningar - Fröodling - Fröpreparator - Frörenseri - Frösakull - Fröseke - Fröskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
F r ölich—F rösko g
288
Illustration av Lorenz Frölich i Saxos ”Gesta
danorum”.
dad k. k. med föreskrifter rörande tillsynen och
efterlevnaden av denna lag (SFS 444/28, med
senare ändringar.
Frölich [-k], Lorenz, dansk konstnär (1820
—1908). Han var elev av Eckersberg och
försökte sig som djurmålare, historiemålare,
rade-rare och tecknare (bilder till bibeln,
fornnordiska myter, Danmarks historia, Andersens sagor).
Största framgången — även i utlandet — hade
han med sina otaliga barnteckningar. Han
utförde stora dekorativa målningar, t. ex. ”Gefion”
för Frederiksborgs slott, kompositionen ”Ägirs
döttrar” för rådhuset i Köpenhamn och
historiemålningar för den gamla ständersalen i
Flens-burg.
Fröllinge, gods i Getinge socken, Halland,
n. om Halmstad; 1,253 har, därav 369 har åker.
Tax.-värde 871,000 kr. Slottslik huvudbyggnad
med två flyglar. F. grundades på 1400-talet av
Åke Axelsson Thott och kom genom gifte till
Holger Rosencrantz, som 1623 uppförde nuv.
huvudbyggnad. Äges nu av frih. G. Hermelin.
Frölunda. 1) Västra Frölunda,
församling i Göteborg. — 2) östra Frölunda,
sn i Västergötland.
Frömantel, fröhölje, arillus, ett hos vissa
växter förekommande säcklikt el. köttigt hölje,
ofta av iögonfallande färg, t. ex. gulröd hos
benveden.
Frömjöl, se Pollen.
Frönötare, maskin, i vilken klöver fröet
befrias från fruktskalet och blomfodret (hylsan).
F. består vanl. av en cylindrisk el. konisk
mantel av tätt perforerad och med vassa kanter
försedd plåt, mot vilken en inom denna roterande
slaganordning nöter fröet. Detta skil, ■ därefter
från hylsorna genom såll och iläkt.
Fröodlarföreningar, sammanslutningar av
fröodlare och för fröodling intresserade personer.
Deras ändamål är att underlätta en efter
rationella principer bedriven fröodling, dels för
eget behov, dels och huvudsaki. för försäljning.
Till de åtgärder, som för detta ändamål
företagas av f., höra: premiering av fröodlingar,
gemensamt inköp av stamfrö, fröutställningar,
odlingsförsök och demonstrationer m. m. F.
erhålla oftast understöd av resp,
hushållningssällskap. F. bildades i Sverige redan på 1870-talet.
F. n. finnas sådana i de flesta län.
Fröodling, gemensam benämning för odling
av fröer, som uteslutande el. åtm. i huvudsak
användas till utsäde, t. ex. vall-, rotfrukts- och
trädgårdsfröer. Den svenska f. fyller ej helt
landets behov men har under de senaste åren gått
avsevärt framåt. Sveriges behov av timotej- och
alsikeklöverfrö har sedan länge fyllts av den
inhemska odlingen, likaså frö av senväxt
rödklöver; däremot har största delen av frö av tidig
rödklöver, vitklöver och luzern samt en del av
gräsfröerna, framför allt engelskt rajgräs och
ängsgröe, importerats. Av rotfruktsfrö odlas
alla slag inom landet. Av trädgårdsfröerna odlas
endast en mindre del inom landet. F. av
gräs-och klöverslagen odlas i så gott som hela riket.
Visserligen mognar t. ex. rov- och kålrotsfrö
ganska långt upp i Sverige, men då måste
rötterna på hösten upptagas och sorgfälligt förvaras
under vintern samt åter utplanteras på våren,
då däremot i s. Sveriges kusttrakter rötterna få
kvarstå på växtplatsen över vintern (foder- och
sockerbetor upptagas dock vanl.). F. lyckas bäst
i öppna, varma och soliga lägen i s. Sveriges
kusttrakter. — Vid f. bör endast sort- och
stam-äkta utsäde användas. Vid rotfruktsfröodling
skiljes emellan odling av stamfrö och
bruks-f r ö. Stam fröet odlas på särskilt utvalda rötter
av en bestämd stam. Bruksfrö odlas på så sätt,
att stamfrö utsås och frö tages av samtliga
plantor. Bruksfrö bör icke användas till förnyad f.
— För f:s utveckling ha fröodlarföreningarna
spelat en avgörande roll. Även
hushållningssällskapen ha lämnat f. ett betydelsefullt stöd.
Fröpreparator, maskin för repning av
hård-skaliga, smärre baljväxtfrön, särskilt klöver.
Genom repningen intränger fuktigheten lättare
i fröet, och groningen påskyndas. I Sverige
nyttjas en f., bestående av en roterande cylinder med
skrovlig innervägg, mot vilken fröet slungas.
Frörenseri, en vanl. av någon
fröodlarför-ening upprättad anstalt, vilken rensar och
sorterar klöver- och timotej frö, som svårligen kunna
utan särskilda maskiner beredas till fullgod
handelsvara.
Frösakull, havsbad i Halland n. v. om
Halmstad.
Fröseke, samhälle i Älghults sn i Småland.
Fröskog, socken i n. ö. Dalsland, Tössbo
härad, Älvsborgs län, s. v. om Åmål; 50,26 km2,
1,144 inv. (1951). Naturskön skogstrakt, rik på
sjöar och branta bergåsar. Spridd odlingsbygd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
