Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröskog - Fröslev - Fröslunda - Fröspridning - Frösthult - Frösträng - Frösunda - Frösve - Frösådd - Frösåker - Frösåker - Frösåningsmaskin - Frösö (Frösön)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Fröslev—Frösö
290
807 har åker. Vid svdändan av Knarrebysjön
ligger industrisamhället Fengersfors (500
inv.) med pappersbruk och sulfatfabrik,
tillhörande Fengersfors bruks ab. Egendomen Kristinedal,
förr järnbruk, tillhör Pastor J. Hedbergs stiftelse
för hemlösa barn. Wargöns ab. erhöll 1941
brytningsrätt till manganmalmsfyndigheter inom F.
En bygdeborg finnes. Kyrkan av trä med
klockstapel uppfördes 1729. Ingår i Edsleskogs, Mo
och F :s pastorat i Karlstads stift, N. Dals
kontrakt; tillhör storkommunen Tössbo.
Fröslev, ort i Danmark, vid Padborg
innanför riksgränsen n. v. om Flensburg, beryktad
för ett koncentrationsläger, som tyskarna
upprättade här under ockupationen i 2:a världskriget.
Fröslunda, socken i Uppsala län, Lagunda
härad, s. om Örsundaån, n. ö. om Enköping;
15,27 km2, 397 inv. (1951). Odlad slättmark
mellan bergkullar. 936 har åker. Vid
statsbanelin-jen Uppsala—Enköping ligger stationssamhället
ür sundsb r o (300 inv.) med lastageplats
vid örsundsån (2,8 m djup) och mindre
industriföretag. Egendomar: Torslunda, Taxnäs och
Hamra. Av fornlämningar finnas
järnåldersgrav-fält, tre runstenar samt en bygdeborg nära
kyrkan. Denna är från 1400-talets senare del. F.
ingår i Gryta, Giresta och F. pastorat i
Ärkestiftet, Lagunda och Hagunda kontrakt; tillhör
storkommunen Lagunda.
Fröspridning, se Frukt- och fröspridning.
Frösthult, socken i Västmanlands län,
Sim-tuna härad, vid örsundaån; 23,15 km2, 381 inv.
(1951). Tillhör Mälarslätten, är i s. delvis
skogigt. 1,239 har åker. Egendom: Ekeborg.
Kyrkan av gråsten är uppförd omkr. 1300.
Bildar jämte Simtuna och Altuna ett pastorat i
Ärkestiftet, Fjärdhundra kontrakt; tillhör
storkommunen Fjärdhundra.
Frösträng, se Frö.
Frösunda. 1) Socken i s. Uppland,
Seming-hundra härad, Stockholms län, n. om Stockholm;
41,74 km2, 600 inv. (1951). Omfattar i ö. intill
sjön Hederviken och Närtunaån odlad slättmark
och talrika bergkullar, i v. skog. 1,481 har åker.
Bland fornminnena märkas två bygdeborgar.
Kyrkan av gråsten är från förra delen av
1400-talet. Ingår i F. och Kårsta pastorat i
Ärkestiftet, Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt;
tillhör storkommunen Vallentuna.
2) Egendom, se Stora Frösunda.
Frösve, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, ö. om Billingens n. ända; 20,81 km2, 624
inv. (1951). Jämn slättmark, i s. skogbevuxen;
genomflytes i n. av ösan (till Tidan). 1,120 har
åker. Egendomar: Sörbylund (med såg och
kraftverk), Kliene och Braxtorp. Kyrkan av sten
är i sin v. del från 11 oo-talet, medan ö. delen
tillkom 1690. Ingår i Horns, F. och Säters
pastorat i Skara stift, Mariestads kontrakt;
tillhör storkommunen Binneberg.
Frösådd, se Sådd.
Frösåker, härad i n. Uppland, Stockholms
län, vid Bottenhavet; 1,007,85 km2, 8,864 inv.
(1951). Socknar: Forsmark, Valö, Hökhuvud,
Börstil, Gräsö, Harg och Edebo. Ingår i N.
NF VIII — 10
Landskapsbild från Frösön.
Roslags fögderi och domsaga samt Olands och
Frösåkers kontrakt (utom Edebo, som tillhör
Närdinghundra kontrakt) av Uppsala ärkestift.
Frösåker, storkommun i Stockholms län,
omfattar socknarna Forsmark, Valö, Hökhuvud,
Börstil och Harg; 751,69 km2, 6,578 inv. (1951).
Frösåningsmaskin, se Sådd.
Frösö (före 1941 off. Frösön), köping i
Jämtlands v. domsagas tingslag; 99,76 km2, 7,545
inv. (1951). Köpingen omfattar Frösön i
Storsjön och en fastlandsdel s. om Vallsundet. Den
sistn. är i det mera höglänta inre en skogstrakt
med fäbodar, medan tättbefolkad bygd breder sig
läng° stranden. Frösön, 41,09 km2, är i sin
n. odi mell. del skogklädd men f. ö. välodlad.
Från utsiktstornet på östberget (468 m ö. h.
och 176 m över Storsjön) har man en mycket
vacker utsikt över bygden och de jämtländska
fjällen. 1,863 har åker. Frösön har av ålder
varit landskapets kulturcentrum. Invid den 432
m långa Oskarsbron, som för in till Östersund,
står en runsten från mitten av 1000-talet,
Sveriges nordligaste och Jämtlands enda, öns
kulturella tyngdpunkt har av gammalt legat på dess
västsida. Här blev Kungsgården 1345 säte för
landskapets förvaltning, och här skedde bl. a.
Jämtlands och Härjedalens överlämnande till
Sverige 1645. I gårdens närhet anlades 1611
Frösö skans. På Sprotedet hölls lagting omkr.
1480—1643 samt en årlig marknad,
Gregorii-marknaden, 1798 flyttad till Östersund. I Stocke
låg Frösö trivialskola (stiftad 1674, länge
Sveriges enda på landet belägna statsläroverk) och
Jämtlands bibliotek, vars byggnad nu är
hem-bygdsmuseum. 1682 öppnades exercisplatsen
Frösö läger, i våra dagar upplåten åt Jämtlands
flygflottilj. Ett statligt sinnessjukhus uppfördes
1911—15. W. Peterson-Bergers hem,
Sommarhagen, är nu museum och i samma skick som
i tonsättarens livstid; plan finns att här grunda
en musikfolkhögsk. Utom bron förmedla två
färjor förbindelsen mellan Frösön och fastlandet,
över Vallsundet i s. och över Rödösundet i n. v.
Köpingens främsta bebyggelsecentrum är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
