Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fuerteventura - Fueter, Eduard - Fuga - Fugara - Fugato - Fugera - Fugger, släkt - Fughetta - Fuglesang, Rolf - Fuglie - Fuglsang Damgaard, Hans - Fugugift - Fuhlsbüttel - Fuji (Fuji-san, Fjui-no-yama)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Fueter—Fuji
298
bergig samt har många slocknade kratrar.
Huvudort: Puerto Cabras.
Fueter [fy’tar], Eduard, schweizisk
historiker (1876—1928). Han var 1904—08 och 1912
—21 medarb. i Neue Züricher Zeitung. 1903 blev
han privatdocent i Zürich och 1915 titulärprof.
där. F:s huvudarb. är ”Geschichte der neueren
Historiographie” (1911; 3:e uppl. 1936).
Füga, lat. (eg. flykt), mus., polyfon konstform
med flera självständiga stämmor; består vanl.
av tre delar: exposition, mellansats och coda. Till
den första hör själva genomföringen av temat i
alla stämmorna, till den andra fria episoder samt
temats upptagande i olika stämmor och på olika
sätt; mellan andra och tredje avd. återkommer i
regel första delen (helt el. delvis); codan utgör
avslutningen, ofta med en el. flera liggande
stämmor (orgelpunkt). Vanl. har f. endast ett tema.
Upptagas två självständiga temata, uppstår en
dubbelfuga. — Se H. Riemann, ”Handbuch
der Fugenkomposition” (3 bd, 1921; med analys
av J. S. Bachs ”Wohltemperiertes Klavier” och
”Kunst der Fuge”). F:s glanstid var 1700-talets
förra hälft, då särskilt Bach och Händel skrevo
verkningsfulla fugor.
Fugära, mus., föråldrad orgelstämma med
tonkaraktär mitt emellan gamba och salicional; 8
och 4 fot, sällan 16.
Fuga’to, it., mus., stycke i fugastil utan strängt
bibehållande av fugans huvuddelar; ett fugerat
(polyfont) mellanstycke i en komposition av
i övrigt homofon art (ss. sonat, symfoni,
uvertyr m. fl.).
Fugera (av it. fuga’to), mus., utarbeta en sats
i fugastil.
Fugger [fo’gar], tysk bankir-, greve- och
furstesläkt, härstammar från vävaren J o h a n n
F. i Augsburg (d. omkr. 1409), som
efterlämnade stor rikedom. Hans son bankiren Jakob
F. (d. 1468) blev stamfader för de nu levande
släkterna F. Jakob F:s son Jakob (II) F.
den rike (d. 1525) adlades 1511. Han var
en av Europas rikaste köpmän, försträckte
kej-sar Maximilian ofantliga summor, understödde
Jakob Fugger.
Målning av A. Dürer.
Anton Fugger.
Målning av Hans Maler.
genom sin kréditgivning Karl V vid kejsarvalet
1519 samt stod högt i gunst hos denne och hos
påven Leo X. Hans brorsöner R a i m u n d F.
(d. 1535) och Anton F. (d. 1560) blevo 1530
riksgrevar. Huset F:s affärsverksamhet
kulminerade under Anton F. men gick sedan tillbaka.
Ätten blomstrar ännu; en gren (F. v. B a b e
n-h au sen) blev riksfurstlig 1803
(mediatisera-des 1806), en annan (F. v. Glött) fick 1913
bayersk furstevärdighet. — Genom inkomster av
gruvdrift i Ungern, Tyrolen och Kärnten samt
handel med kryddor, ull och siden fick huset F.
medel att driva den bankirrörelse, som blev dess
viktigaste affärsgren. Huset var även
ekonomiskt intresserat i avlatshandeln. Släkten
spelade en dominerande finansiell och politisk roll samt
understödde även konst och vetenskap. -— Litt.:
”Studien zur Fuggergeschichte” (1907 ff.); R.
Ehrenberg, ”Das Zeitalter der F.” (2 bd; 3:e
uppl. 1922).
Fughetta [foge’ta], it., mus., mindre fuga,
ofta utan mellansats (el. med föga utbildad sådan).
Fuglesang, Rolf Jörgen, norsk advokat och
politiker (f. 1909). F., Nasjonal samlings
gene-ralsekr., blev i febr. 1942 minister för
folkupplysning och kulturfrågor i Quislings regering.
Han arresterades i maj 1945 efter tyskarnas
kapitulation och ställdes som landsförrädare
inför domstol. I febr. 1946 dömdes han till
livstids straffarbete och förlust för alltid av de
medborgerliga rättigheterna.
Fuglie, socken i Malmöhus län, Skytts härad,
på Söderslätt, n. v. om Trelleborg; 933 km2,
370 inv. (1951). 890 har åker, skog saknas. Ett
tiotal bronsåldersgravhögar. Den nuv. kyrkan av
tegel byggdes 1902. Ingår i Vellinge och F.
pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt; tillhör
storkommunen Skegrie.
Fuglsang Damgaard [födsaij dä’mgår],
Hans dansk teolog (f. 1890), doc. i
systematisk teologi i Köpenhamn 1925—33, teol. dr
1930, biskop över Köpenhamns stift 1934. F.
har bl. a. verkat inom den ekumeniska rörelsen
och haft anknytning till grupprörelsen. Bland
F:s skrifter märkas ”Die
religionsphilosophisch-dogmatischen Grundzüge des Symbolofideismus”
(1925), ”Karl Barth og hans teologi” (1928, 2:a
uppl. 1931), ”Pariserskolens teologi” (1930),
”Religionspsykologi” (1933),
”Privatskriftemaa-lets förnyelse” (s. å.; sv. övers. 1935),
”Oxford-Gruppen. En ny vej til det gamle evangelium”
(1936; sv. övers. 1938), ”Fest og alvor i
Danmarks kirke” (1946), ”Kirken og tiden” (s. å.).
Fugugift, se Fiskgift.
Fuhlsbüttel [födsbytal], Hamburgs
landflyg-station, belägen 8 km n. om centrum.
Fuji [fu’dji], ofta kallat Fuji-san el.
F u j i-n o-y a m a, d. v. s. ”Fuj iberget”
(härav den av européer ofta använda men
oriktiga kontaminationsformen F u j i y a m a, F u s
i-yama), egentliga Japans högsta berg, nära
sydkusten v. om Yokohama. F. når 3,778 m ö. h. ;
dess topp bildar en nästan cirkelrund krater med
omkr. 600 m diameter och ända till 220 m djup.
F. har en typisk kägelform med sakta fallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
