Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Funk, Casimir - Funk, Walther - Funkia - Funkis - Funkquist, 1. Herman - Funkquist, 2. Georg - Funktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
F unk—F unktion
312
Funkia, Hosta lancifolia. Foto Weibulls.
Funk [foqk], C a s i m i r, polsk biokemist
(f. 1884), fil. dr 1900, assistent vid kemiska inst.
i Tyskland, England, Frankrike och U.S.A. samt
aktivt verksam inom den kemiska industrien,
sedan 1936 konsulterande vetenskaplig
medarbetare i U. S. Vitamin Corp., New York City. Han
utförde på sin tid mycket uppmärksammade
nä-ringsfysiologiska undersökningar och är den,
som skapat namnet vitaminer.
Funk [fotjk], Walther, tysk politiker (f.
1890), deltog i i:a världskriget, sårades 1916
inträdde s. å. i den partipolitiskt obundna, moderata
Berliner Börsenzeitungs red. och blev 1922 tidn:s
chefredaktör. 1931 anslöt sig F. till
nationalsocialismen, uppgav sin tidigare post och hade
en kortvarig anställning som partifunktionär.
1932—33 var F. riksdagsman. 1933 blev han
statssekr. i propagandaministeriet och
riksregeringens presschef. Till viktigare poster nådde
han, då han blev Schachts efterträdare som
riks-ekonomiminister 1938 och som riksbankschef
1939. S. å. insattes han i ministerrådet för
riks-försvaret. F. hade därmed anförtrotts ledningen
av Tysklands ekonomiska politik, men denna
underordnades helt utrikes-, krigs- och raspolitiken.
Efter sammanbrottet ställdes F. inför
Nürnberg-domstolen, som dömde honom till livstids fängelse.
Fu’nkia, Ho’sta, växtsläkte av fam. Liliaceae,
utmärkt genom kort, förvedad jordstam, från
vilken utgå breda, skaftade blad och låneskaftade
klasar med stora, ensidigt riktade, hängande,
blå el. vita blommor. 5 arter, hemma i Kina
och Japan, odlas hos oss som prydnadsväxter på
kalljord.
Funkis, kortform för funktionalism och
funktionalistisk; ofta allmännare:
praktisk, behändig.
Funkquist. 1) Herman Peter Anton F.,
zoo tekniker (1870—1952), agronomexamen vid
Ultuna 1894, mejerikonsulentexamen vid Alnarp
1895, statskonsulentexamen vid Veterinärinst.
1899, fil. dr i Lund 1920 (”Asaphusregionens om- *
fattning i s. ö. Skåne och på Bornholm”);
läns-agronom i Uppsala län 1895—1908, t. f. lektor
vid Ultuna 1902—05, sekr. och konsulent hos
avelsföreningen för R. S. B. 1897—1912, gods-
förvaltare vid Sandbro i Uppsala län 1908—10,
lektor vid Alnarps lantbruksinst. 1911, prof, i
husdjurslära där 1917—35; sekr. hos
avelsföreningen för S. L. B. 1913—48. F. utg. ett
flertal skrifter i husdjurslära och flera
vetenskapliga avh.
2) Georg Herman Fredrik F., den föreg:s
son, skådespelare (f. 1900 13/s). Efter
univ.-studier i Lund genomgick F. 1921—23
Dramatiska teaterns
elevskola, kom därifrån
till Svenskå teatern,
där han stannade till
1925. Efter olika
engagemang var han
1938—43 knuten till
Dramatiska teatern.
Under senare år har
F. verkat vid
Oscars-och Nya teatrarna i
Stockholm samt även
framträtt (1944) på
Kungliga teatern som
Calchas i ”Sköna
Helena”. Med sin
begåv
ning för den skarpt profilerade individuella
karakteristiken har F. gjort mycket goda roller,
ss. kammarherren i ”Den lilla hovkonserten”,
impressarion Brunner i ”Tre valser”,
läroverks-läraren-stabsfuriren i G. Ahlströms ”Beredskap”
och Alexander Vershinin i Tjechovs ”Tre
systrar”.
Funktion. 1) (Mat.) Om en föränderlig
storhet (variabel), y, är på sådant sätt beroende
av en annan variabel, x, att mot varje värde på
x svarar ett el. flera värden på y, säges y vara
en f. av x. x kallas den oberoende variabeln el.
argumentet, medan y kallas den beroende
variabeln el. funktionen. Beroendet
betecknas sålunda: y = f(x). Sålunda är t. ex. arean
av en kvadrat en f. av sidan. Om y är en f. av
x, är x också en f. av y. Sålunda är sidan i en
kvadrat en f. av kvadratens area. Man kallar de
båda f., y som f. av x och x som f. av y, inversa f.
Allteftersom mot varje värde på argumentet
svarar ett el. flera värden på f., är denna e n- el.
f 1 e r t y d i g. En f., vars värde ändrar sig
kontinuerligt på samma gång som argumentet, säges
vara kontinuerlig. Ett funktions
sammanhang kan framställas genom en tabell, ett
diagram el. (icke alltid) genom ett analytiskt uttryck.
Det analytiska uttrycket framställer y som en
explicit f. av x, medan en ekvation mellan x och
y framställer y som en implicit f. av x. Om y
framställes genom ett räkneuttryck av x, som
innehåller endast de rationella räknesätten,
addition, subtraktion, multiplikation och division,
säges y vara en rationell f. av x. Den rationella
f. kallas hel el. bruten, beroende på om den är
ett polynom el. ett bråk. Om den likhet, som
framställer y som en implicit f. av x, är en
algebraisk ekvation, säges y vara en algebraisk
f. av x. De f., som icke äro algebraiska, kallas
transcendenta. De enklaste och tidigast kända
transcendenterna äro exponential funktionen (y —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
