Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furuhjälm, 2. Ragnar - Furulund - Furunkel - Furunkulos - Furunäsets sjukhus - Furuskog, Jalmar - Furusund - Furuvik - Furuögrund - Fusa - Fusan, Pusan - Fusarios - Fusarium - Fuseli, Henry (Johann Heinrich Füssli) - Fu-shun - Fusicladium - Fusiljera - Fusiljärer - Fusinoki - Fusion - Fusiyama - Fuss - Fust - Fust, Johann - Fustanella - Fustel de Coulanges, Numa Denis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Furulund—Fustel de Coulanges
320
en taktiskt
betydelsefull faktor i den
finländska politiken. Till
den s. k.
Lapporörel-sen var F. en avgjord
motståndare, och
under kriget 1941—44
var han en av de
främsta företrädarna
för den s. k.
freds-oppositionen. F. var
upprepade gånger ordf,
i riksdagens
statsutskott och dec. 1932—
april 1933 bitr,
fi
nansminister i Kivimäkis koalitionsregering.
Furulund. 1) Köping (från Vi 1952,
munici-palsamhälle 1901—51) i Malmöhus län, vid
västkustbanan och Kävlingeån strax s. s. v. om
Käv-linge; 1,19 km2, 1,182 inv. (1951). Kammeri,
färgeri och appreturverk, tillhöriga Malmö
yllefabriks ab. Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet 4,971,400 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 3,046,680 kr (1950).
2) Storkommun i Malmöhus län, omfattar
socknarna Stävie och Lackalänga; 21,98 km2,
2,689 inv. (1951).
Furu’nkel, se Finne.
Furunkulos [-a’s], furunculosis (av lat.
furun-culus, finne), hudåkomma med talrika
recidive-rande finnar, vanl. i nacke, rygg el. ansikte. Mot
åkomman användes jämte lokal behandling ofta
vaccinbehandling. Penicillin har också använts.
En variant av f., acne vulgaris, uppträder
framför allt i pubertetsåldern i form av talrika
finnar, utgångna från talgkörtlar i ansiktet och på
ryggen.
Furunäsets sjukhus vid Piteå är Sveriges
nordligaste sinnessjukhus. Det blev färdigbyggt
1893 och öppnades s. å. F., som tillhör den
mindre typen av svenska sinnessjukhus, är
avsett för 564 patienter.
Furuskog, Karl J alm ar, skolman (1887—
1951), fil. dr i Lund 1924, adjunkt vid
samreal-skolan i Vadstena 1914—20, rektor vid
samreal-skolan i Filipstad från 1920. F. var ivrig
nyk-terhetsförkämpe och medl. i IOGT:s svenska
och internationella styrelser, i 1911 och 1944 års
nykterhetskommittéer samt medarb. i
Reformatorn. Han har bl. a. utg. ”De värmländska
järnbruksbygderna” (1924, akad. avh.), ”De sju
världsdelarna” (1925), ”Det svenska järnet
genom tiderna” (1938), ”Vårt land. Sveriges
geografi i populär framställning” (1934) och ”De
unga åren. Ungdomsminnen 1887—1911” (1951).
Furusund, samhälle i Blidö sn i Roslagen.
Furuvik, samhälle i Valbo sn i Gästrikland.
Furuögrund, samhälle i Byske kommun i
Västerbotten.
Fusa, lat., mus., inom senmedeltidens
mensural-notskrift en åttondelsnot.
Fusan, P u s a n, stad på Korea, vid
Korea-sundet; 400,000 inv., landets näst största stad
och dess viktigaste hamn, ändpunkt för
järnvä
gen från Keijo och med färj förbindelse med
Shi-monoseki i Japan. Omfattande handel pch fiske.
Fusarios [-å’s], se Fusarium.
Fusärium, svampsläkte av ordn. Hyphomycetes
bland Fungi imperfecti, omfattande ett stort
antal arter, som angripa ett flertal av våra
kulturväxter och på dem framkalla sjukdomar (f u s
a-r i o s). FMjariuw-arterna bilda slemmiga el.
ulliga beläggningar, först färglösa, sedan rödaktiga.
Bland de sjukdomar, som orsakas av dessa arter,
kunna nämnas slemmögelröta hos potatis (F.
solam) samt slemmögel hos gräs och sädesarter
(F. avenaceum), vidare hos ärter
(midsommarsjuka) och lök. Svensk frökontroll är skyldig
att i varje till groningsundersökning insänt prov
av stråsäd undersöka graden av fusariosangrepp
och lämna uppdragsgivare upplysning, huruvida
angreppet är så starkt, att betning med
kvicksilverhaltigt medel bör företagas.
Fuseli [fö’-], Henry (eg. J o h a n n H e i
n-rich Füssli), schweizisk målare och
konstskriftställare (1741—1825). F. växte upp i
Schweiz men reste 1763 över till England, där
han blev elev hos Reynolds. Bland F:s
produktion må framhållas hans stora bildserie till
Miltons ”Det förlorade paradiset”, antika och
mytologiska framställningar, ss. ”Theseus och
Ariadne”, ”Polyfem” m. fl. Ett starkt
romantiskt drag genomsyrar F:s konst, t. o. m. hans
klassicism. Bland F:s skrifter om konst märkes
”Lectures on painting” (serier, 1801—20, 1830).
— Litt.: A. Federmann, ”J. H. F.” (1927).
Fu-shun [fo’-Jon], stad i Manchuriet, vid
Hun-ho, 40 km n. ö. om Mukden (Shenyang),
270,000 inv. F. är omgivet av Fu-shunkolområdet,
ett av landets rikaste kolfält. En oljeindustri
utbyggdes här snabbt av japanerna, så att
årsproduktionen 1935 uppgick till 300,000 ton råolja.
Fusiclädium, svampsläkte, av Fungi imperfecti.
Fusiljera, äldre form för fysiljera (se d. o.).
Fusiljärer, se Fysiljärer.
Fusinoki [fo’sinåki], bot., se Chamaecyparis.
Fusiön (fr. fusion), gjutning,
sammansmältning, sammanslagning (av partier, affärer o. s. v.).
Fusiyama [-jä’-], se Fuji.
Fuss [fos], fot, äldre tyskt längdmått.
Fust, dets. som mothållare, ett verktyg, som
nyttjas av plåtslagare vid nitning.
Fust [fost], J oh ann, tysk boktryckare (d.
1466); se Boktryckarkonst, sp. 399.
Fustane’lla (av turk, fustän, tyg av bomull
och linne), ett kjortelliknande, veckrikt plagg,
som hör till nygrekernas och albanernas manliga
nationaldräkt.
Fustel de Coulanges [fystä’l da kolä’^],
Numa Denis, fransk historiker (1830—89).
F. tog doktorsgrad i historia, var 1860—70 prof,
i Strasbourg, tjänstgjorde sedan vid École
normale supérieure och blev 1878 prof, i medeltidens
historia vid Sorbonne. Han ledde 1880—83
École normale men undervisade 1884—88 åter
vid Sorbonne. F. skrev de förtjänstfulla arbetena
”La cité antique” (1864; sv. övers. 1872) och
”Histoire des institutions politiques de 1’ancienne
France” (6 bd, 1875—92), av särskild vikt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
