Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyr - Fyrarullalåda - Fyrbland(säd) - Fyrbox - Fürbringer, Max - Fyrbåk - Fyrhögarna - Fyringenjörkontoret - Fyrisvall - Fyrisån (Salaån) - Fyrk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Fyrarullalåda—Fyrk
334
bruten ställning,
fyrpanna. 1791 konstruerade
Anders Polheimer en f., vid
vilken stenkolselden försågs
med kraftig lufttillförsel
underifrån genom ett i
fyrens underbyggnad
inneslutet system av radiella
kanaler, av vilka den, som
vette närmast mot
vindriktningen, hölls öppen. Den
första svenska f. efter detta
system var Kullen. Efter
danskt mönster infördes
senare den täckta s t e
n-kolsfyren, i vilken
Polheimer s ”fyrugn” inneslöts
i en glaslanternin. Om den
senare utvecklingen se ovan.
— Ang. f. för trafiken på
land se Trafikfyr.
Fyrarullalåda,
kanon-lavettkonstruktion av trä i
form av en låda, som
vilade på fyra trärullar. På
äldre tiders seglande
ör-logsfartyg hölls f.
fästad till relingen vid kanonporten med grova
kablar.
Fyrbland(säd), se Blandsäd.
Fyrbox, eldstaden hos lokomotiv, lokomobiler
och mindre ångpannor.
Fiirbringer, Max, tysk anat om (1846—1920),
prof, i Amsterdam 1878, i Jena 1888 och sin
lärare Gegenbaurs efterträdare i Heidelberg 1901
—12. F. har sin vetenskapliga produktion
framför allt inom den jämförande anatomien. Hans
mest betydelsefulla arbete är ”Untersuchungen
zur Morphologie und Systematik der Vögel” (2
bd, 1888); 1909 utg. han en ny uppl. av
Gegenbaurs ”Lehrbuch der Anatomie des Menschen”.
Fyrbåk, se Båk.
Fyrhögarna (Co’rpora quadrige’mina), de 4 på
mellanhjärnans tak belägna kupolartade
bildningarna, ordnade i 2 främre, som utgöra
omkopp-lingsstationer för synbanan, och 2 bakre, som ha
motsvarande roll för hörselbanan. Se Hjärna.
Fyringenjörkontoret, den byrå inom
Lots-styrelsen, där ärenden rörande fyrar,
mistsignal-stationer, radiofyrar och motsv. apparatur på
fyrskepp, ävensom ang. tj änstelokaler, tj
änstebostä-der och hamnanläggningar vid fyr- och
lotsplat-ser samt livräddningsstationer handläggas.
Personalen på f. utgöres av en överfyringenjör som
chef, ett antal fyringenjörer, underordnade
ingenjörer, verkmästare, ritare m. fl.
Fyrisvall (isl. Fyrisvellir) hette enl. isländska
sagor slätten vid Uppsala längs ån, som först i
slutet av 1600-talet av de lärde (O. Rudbeck)
kallades Fyrisån. Av hithörande namn finnas
i fsv. blott Førisæng som namn på den milslånga
ängsmarken utmed ån och kungsgården där (på
Islandet i Uppsala) samt Førikarlaby, nu
Forkar-by (Bälinge socken), ”de vid Föret boende
karlarnas by”. Föret kallas ännu de två små sjöar,
”Långe Jan”, angöringsfyren på Ölands södra udde och Sveriges högsta
fyrtorn, uppfört 1778—85.
vartill Fyrisån s. om Uppsala sväller ut. En äldre
form av namnet, Fyri, förekommer på en runsten
från omkr. 1000; det har avsett de tidtals
översvämmade sankmarkerna kring ån. Vid Föret
brändes ynglingakonungen Domar. På F. stod
enl. isländsk tradition det ryktbara och av modern
historisk forskning starkt omdebatterade slag, i
vilket Erik Segersäll besegrade Styrbjörn Starke,
-som stupade.
Fyrisån (förr Sal a ån), Upplands största
vattendrag; upprinner i Tegelsmora sn,
genomflyter Vendelssjön (24,5 m ö. h.) och fortsätter
över Uppsalaslätten, genom Uppsala, till
mynningen i mälarfjärden Ekoln vid Flottsund. Det
största tillflödet är Vattholmån. F. har ett flackt
lopp med endast smärre fall och är kanaliserad
nedom Uppsala. Längden är 80 km,
nederbördsområdet 1,980 km2. — Litt.: F. Hjulström,
”Studies of the morphological activity of rivers as
illustrated by the river Fyris” (1935).
Fyrk (mlty. véreken, fda, firik), eg. ”en
fjärdedel”. 1) (Num.) Ett silvermynt under
senare delen av medeltiden och 1500-talet, i
Danmark = V4 skilling, i Sverige = V4 öre el.
V2 örtug, motsvarande 4 ”penningar”. F.
innehöll 0,372—0,243 g fint silver. 1624—60
präglades f. av koppar.
2) (Förv.) Liksom tidigare i vissa städer
utgjorde enl. k. f. om kommunalstyrelse på landet
1862 f. den norm, enl. vilken kommunalutskylder
på landet skulle utgöras.
Kommunfyrktalsläng-den, som upptog det antal fyrkar, som påförts
var och en till kommunen skattskyldig
(fyrk-talet), var tillika kommunens röstlängd. Sedan
fr. o. m. 1910 den kommunala skattskyldigheten
på landet ställts i direkt förhållande till
in-komsten, har den kommunala fyrktal ssättningen
på landet upphört. Vägfyrkar åsattes dock fortfa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
