Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältjägare - Fältjärnväg - Fältkanon - Fältkrigsrätt - Fältkök - Fältläkarkåren - Fältmagneter - Fältmanöver - Fältmarskalk - Fältmarskalklöjtnant - Fältmina - Fältmusikant - Fältmätning - Fältmätningskåren - Fältort - Fältpiplärka - Fältpolisväsendet - Fältportion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fältjägare—Fältportion
383
Fältjägare, förr den del av infanteriet, som
särskilt utbildades i rekognoscering, spridd
ordning och skjutning. F. lever kvar inom svenska
armén blott i namnet Jämtlands f ä 11 j
ä-garregemente. Jfr Jägare.
Fältjärnväg, en i fält enl. samma grunder som
i fred byggd provisorisk järnväg, där
fordringarna på arbetets snabba utförande äro stora,
under det att kraven på tåghastighet kunna sänkas.
Fältkanon, se Artilleripjäs och Fältartilleri.
Fältkrigsrätt, se Krigsrätt.
Fältkök, gammal benämning på kokanordning,
som medfördes i fält.
Fältläkarkåren, sammanfattningen av alla
armén tillhöriga läkare. 1556 förordnades
bard-skärare (se Fältskär) vid fänikorna, och genom
reglemente 1571 ålades bardskärarämbetet att vid
rustningar och krig skaffa armén och flottan
erforderligt antal fältskärer. Som ingen
kvalifikation krävdes, kom sjukvården länge att mest
liandhas av mer el. mindre okunniga tyska
fältskärer. 1669 fastställdes, att blott examinerade
fältskärer skulle antagas. 1670 fick ämbetet sitt
första reglemente med åliggande att utbilda
fältskärer till landets behov. Under Karl XII:s krig
utövades det tekniska överinseendet över
läkarevården vid en armé av en stabsmedicus;
men antalet fältskärer var otillräckligt. Även
kvalitativt fortfor militärläkarväsendet under
1700-talet att vara mycket bristfälligt trots
skärpta stadganden. Genom kungl. brev 6 aug.
1806 undergick svenska militärläkarväsendet
emellertid en genomgripande förändring. Då
upprättades en särskild fältläkarstat under egen
chef. Den mycket svåra sjuklighet, som
härjade de svenska arméerna under 1788—90 och 1808
—09 års krig, ådagalade den dittillsvarande
sjukvårdsorganisationens otillräcklighet; under sistn.
krig hade 1806 års organisation ännu icke
hunnit genomföras. Som omedelbara följder härav
äro att räkna inrättandet av Karolinska inst. och
Garnisonssjukhuset i Stockholm samt 1812 års
regi, för F. Genom detta regi, blevo
militärläkarna en civilmilitär kår, dock utan egen chef.
Efter ett flertal utredningar beslöts 1907
organiserandet inom Arméförvaltningen av en
Sjukvårdsstyrelse, vars chef tillika blev chef
för F., som sådan lydande direkt under K. m:t.
Genom sammanslagning av sjukvårdsstyrelsen
med motsv. delar inom de andra truppslagens
förvaltningar organiserades 1944 Försvarets
sjukvårdsförvaltning, 1949 omorganiserad till
Försvarets sjukvårdsstyrelse. I denna tjänstgör ett
mindre antal läkare från F.
I benämningen F. innefattas endast vid armén
anställda läkare. Personalen vid F. består av
1 arméöverläkare (chef för F.) samt
fält-, regements- och
bataljonsläkare med överstes, resp, överstelöjtnants,
majors och kaptens tjänsteklass. Dessutom
finnas c:a 40 bataljonsläkare vid
Fältläkarkåren, ett antal extra
bataljonsläkare samt
fältläkarstipen-d i a t e r. Personal i reserven utgöres av
militär
384
läkare, vilka avgått efter uppnådd pensionsålder
el. vid avgång före sådan ålder på egen ansökan
vunnit inträde i reserven, samt personal, som
där vunnit sin första anställning. Vid F. finns
även en reservstat. — För att vinna anställning
som militärläkare (ej stipendiat) fordras att vara
legitimerad läkare och att ha fullgjort viss
sjukhustjänstgöring. Militärläkare erhåller
förberedande utbildning som värnpliktig,
uttagen för utbildning i specialtjänst, och fortsatt
utbildning vid militärläkarkurser o. dyl.
För-svarsväsendets behov av läkare är ofantligt
mycket större i krig än i fred, varför inom
krigsorganisationen ett stort antal värnpliktiga o. a.
läkare måste tagas i anspråk.
Fältmagneter, i elektriska arbetsmaskiner
(motorer, generatorer etc.) de magneter, vilkas fält
ge upphov till den mot nätspänningen svarande
elektromotoriska kraften i arbetslindningen.
Fältmanöver, populärt namn på
fälttjänstöv-ning (se d. o.).
Fältmarskalk (ty. Fcldmarschall), militär
värdighet, som efter medeltida förebilder uppkom
under 1500-talet, då f. betecknade befälhavare
för härens beridna del; sedermera förordnades
f. ofta som ledare av ett visst fälttåg. Under
30-åriga kriget var f. inom sachsiska och
österrikiska härarna underordnad i förh. till
lands-herrens generallöjtnant, i svenska och franska
härarna däremot högste befälhavare med
oinskränkt militär och ofta betydande politisk
befogenhet. Numera är f. (marskalk i bl. a.
Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen) den
högsta militära graden inom de arméer och
flygvapen, där den förekommer. I U.S.A. motsvaras
f. av General of the Army, vid armén och (före
1/8 1947) arméns flygvapen. Marskalk av Finland
samt av Frankrike få närmast betraktas som
hederstitlar. I Tyskland var riksmarskalk den
högsta graden; därnäst kommo f. I Storbritannien
använda flygmarskalkstitlar (Air chief Marshal
m. fl.) äro olika generalsgrader. I Sverige ha
1600—1824 utnämnts 77 f.; graden finnes
fortfarande men tillsättes endast i krigstid.
Fältmarskalklöjtnant, urspr. ”undermarskalk”,
biträde till fältmarskalken, sedermera en militär
grad i österrikiska hären, vilken motsvarade
mellersta generalsgraden, generallöjtnant. F. har
även funnits i svenska och franska härarna, i
den svenska dock ej med fullt samma innebörd;
här följde f. i rang närmast efter
rikstygmäs-taren. Axel Julius De la Gardie (d. 1705) var
den siste svenske innehavaren av värdigheten.
Fältmina, se Mina.
Fältmusikant, förr benämning på
musikunderofficer vid det icke garnisonerade infanteriet.
Fältmätning, se Planmätning.
Fältmätningskåren, se Fortifikationskåren.
Fältort, bergsv., en i en gruva driven
horisontal gång, som går i malmens
strykningsrikt-ning (fält).
Fältpiplärka, se Piplärksläktet.
Fältpolisväsendet, se Krigspolistjänst.
Fältportion, se Krigsportion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
