Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältposttjänst - Fältpredikant - Fältridning - Fältrittklubb - Fältrop - Fältsjuka - Fältskans - Fältskjutning - Fältskär - Fältskärns berättelser - Fältslag - Fältslakteri - Fältsparvar - Fältspat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
F ältp o stt j änst—F äl tspat
386
Fältposttjänst, benämning på den
postbehandling, som vid krig, förstärkt försvarsberedskap
och ev. vid större övning ombesörjes för
krigsmakten. I Sverige organiserades f. f. f. g. under
fälttjänstövningarna 1871. För postbehandlingen
begagnas dels den allmänna posten, d. v. s. i
fred befintliga postanordningar, dels särsk.
upprättade fältpostanstalter. När f. är organiserad,
har krigsmaktens personal sedan 1914 rätt till
avgiftsfria militärbrev (-brevkort) till hemorten.
Från 1922 erhåller brevmottagare avgiftsfria
”svarsmärken”.
Fältpredikant. I Gustav II Adolfs tyska
krigs-artiklar växlar f. med
fältsuperintendent som titel på den präst, som följer
konungen i fält. Senare var f. stundom allmän
beteckning för i fält tjänstgörande präst
(fältpräst, regementspastor o. s. v.).
Fältridning omfattar terräng- och j
akt-rid n i n g (se d. o.).
Fältrittklubb, förening för utövande av
terräng- och jaktridning samt olika slag av
hästtävlingar. I Sverige funnos 1949 18 f. med
omkr. 2,600 medl. Samtliga f. äro anslutna till
det 1912 bildade Svenska ridsportens
centralförbund (se vidare d. o.).
Fältrop, ett ord, som använts i såväl krig
som fred för att skilja vän från fiende el.
behörig från obehörig. I äldre tider nyttjat på
slagfältet, där sammanblandningen mellan ung.
lika klädda krigare gjorde f. nödvändigt, har
det sedermera använts i bevakningstjänsten,
varvid dess besvarande genom avgivande av lösen
krävdes. Numera användas enbart lösenord.
Fältsjuka, förr benämning på bland trupper
gängse sjukdomstillstånd, vanl. avseende
tarminfektioner med rödsotsliknande symtom.
Fältskans, se Fältbefästning.
Fältskjutning utföres med skarp ammunition
med ändamål att utbilda enskilda skyttar i att
träffa fristående mål samt att förmedla
övergången från skolskjutning till stridsskjutning.
Under f. skall skytten läras att skjuta riktigt med
hänsyn till avstånd, väderleksförhållanden och
disponibel tid. Den frivilliga skytterörelsen har
f. som tävlingsform.
Fältskär, militär titel på de barberare
el. bardskärare, vilka från 1571 utgjorde
krigsmaktens läkarpersonal. Efter inrättandet av
Fältläkarkåren har fältskärstiteln brukats av
personer, som efter avläggande av vissa prov
utövade enklare kirurgisk praktik bland allmänheten;
sådana prov förekomma numera ej.
Fältskäms berättelser, se Topelius, Z.
Fältslag, en under rörlig krigföring
genomförd stridshandling, vari 2 el. flera mot varandra
opererande arméer insätta sina huvudkrafter och
där åtm. den ena parten åsyftar att under
anfall nå ett avgörande resultat.
Fältslakteri, äldre benämning på
fördelnings-slakteri.
Fältsparvar, Emberizinae, underfam. av fam.
finkfåglar av ordn. tättingar. Från de egentliga
NF VIII — 13
Lappsparv, hanne. Ur ”Våra fåglar i Norden”.
finkarna skiljas de huvudsakligen genom den väl
utbildade gomknölen. F. uppehålla sig gärna på
marken, där de också bygga sina bon. Det
största av de svenska hithörande släktena (3 st.
med 8 arter) är Emberiza (se Gulsparvsläktet).
Lappsparven, Calcarius lapponicus, är
brokigt färgad i svart, rödbrunt och vitt. I
Sverige lever den i fjälltrakterna och häckar i
videsnår. Flyttfågel. Snösparven,
Plectrophe-nax nivalis, är den nordligaste av alla svenska
tättingar och tillhör högfjällets område. Den
liknar föregående art, från vilken den skiljes
genom betydligt mera vitt i dräkten samt frånvaron
av tydlig gomknöl. Flyttfågel.
Fältspat, en av de allra viktigaste
mineralgrupperna, omfattande följ, aluminiumsilikat av
kalium, natrium, kalcium och barium: KAlSisOs,
NaAlSisOa, CaAhSi2O8 och BaA12Si2Os el. kali-,
natron-, kalk- och barium-(baryt-)fältspatsilikat.
I den vetenskapliga litteraturen användas för
dessa mycket ofta följ, förkortade beteckningar:
Or (av ortoklas), A b (av albit), An (av
anortit) och C (av celsian). F. kristallisera
dels monoklint, dels triklint (se Kristallsystem).
Kristallografiskt och med avseende på de
fysikaliska egenskaperna stå de olika arterna dock
varandra nära, varför de bilda isomorfa blandningar
med varandra. Alla f. utmärkas av en mycket
god klyvbarhet efter två mot varandra
vinkel-räta el. ej långt ifrån vinkelräta ytor.
Hårdheten är 6. Till färgen äro f. vanl. täml. ljusa,
röda, bruna, grå el. vita, någon gång gröna.
F. indelas lämpligen i a) kalifältspater, b)
anorto-klaser, c) plagioklaser samt d) bariumfältspater.
a) Kalifältspater el. ortoklaser i
vidsträckt bemärkelse äro blandningsled mellan
huvudsaki. kali- och natronfältspatsilikaten (Or
och Ab) i olika proportioner, från nästan ren
Or till ung. OnoAbso. Kalkfältspatsilikatet (An)
ingår endast i mycket underordnad mängd.
Vinkeln mellan genomgångsriktningarna hos kalifält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
